Mjölkkriget (2019)

Mjölkkriget (2019)

  • 1 tim 32 min
  • Drama, Komedi
August Klittmar | Recension
15 juli 2020
August Klittmar | Recension
15 juli 2020

''Mjölkkriget'' balanserar elegant mellan att vara känslomässig och rolig.

Den isländske regissören Grímur Hákonarson, som låg bakom 2015 års vackra ''Bland män och får'', levererar ytterligare en väldigt bra film – om en medelålders mjölkbonde som tvingas ta upp kampen mot ett maffialiknande kooperativ.

  • Regi:
    Grímur Hákonarson
  • Manus:
    Grímur Hákonarson
  • I rollerna:
    Arndís Hrönn Egilsdóttir, Hannes Óli Ágústsson, Sveinn Ólafur Gunnarsson m.fl.

Utarbetad och sorgtyngd – men också viljestark och förbannad. Mjölkbonden Inga (Arndís Hrönn Egilsdóttir) tvingas skjuta upp sorgprocessen efter makens plötsliga bortgång och istället ta upp kampen mot det maffialiknande kooperativ som drev honom i graven. Kooperativet har sedan länge cementerat deras maktposition och numera är varenda bonde i den lilla isländska bygden medlem. Men när de vägrar att sänka inköpspriser på väsentliga varor, och dessutom hotar och svartlistar den som vänder sig till producenter utanför kooperativet, börjar missnöjet att växa bland medlemmarna. 

Filmen är centrerad kring Inga. Hon är förmodligen den person som fått betala högst pris för kooperativets svinaktiga beteende. Därför sätter hon sig en dag framför datorn och slänger upp ett Facebook-inlägg där hon uttrycker sitt missnöje. Inlägget blir början på en hård kamp som för Ingas del främst handlar om att sätta dit de som utnyttjade hennes make. 

För tankarna till "Three Billboards Outside Ebbing, Missouri". 

Mjölkkriget (2019)
Foto: Scanbox Entertainment Sweden AB.

Regissören Grímur Hákonarson, som 2015 levererade den finstämda och okonventionella brodersskildringen Bland män och får, har gjort ytterligare en väldigt bra film som balanserar elegant mellan att vara känslomässigt engagerande och rejält rolig. Filmen (om än inte lika sylvass) för tankarna till Martin McDonaghs mästerliga Three Billboards Outside Ebbing, Missouri – berättelsen om en envis, medelålders kvinna (Frances McDormand) som i skuggan av döden tvingas ta upp kampen mot en större apparat.

Egilsdóttir i huvudrollen påminner faktiskt lite om McDormand; de spelar båda sina roller med en slags återhållen vrede som ibland får ta sitt uttryck på de mest tillfredsställande vis. Inga hittar exempelvis ett finurligt sätt att använda sin sprängfyllda mjölktank (det resulterar i filmens härligaste scen). 

Mjölkkriget är dessutom vackert fotad av Mart Taniel och fångar skönheten i den isländska landsbygden. Det är också gjort med en slags vördnad gentemot naturen och gårdsdjuren. Vi får bevittna hur Inga under filmens inledande minuter bistår en av sina nötkreatur med dennes kalvning. En vacker scen som får det att bulta lite extra i mitt bondehjärta.

Precis som Bland män och får skildras i Mjölkkriget ett samhälle beroende av sina djur, och vad som händer när gårdsägarna inte kan driva deras verksamheter som de själva vill. I den förstnämnda trotsar filmens huvudkaraktär veterinärens rekommendationer och gömmer undan några av sina får, trots ett utbrott av skrapsjuka. I Mjölkkriget kämpar Inga – och så småningom flera andra – för deras självständighet och att inte behöva vara styrda av maktlystna och hotfulla ledningsmän.

Denna nya film av Hákonarson är inte riktigt lika innovativ som "Bland män och får", men historien skildras ändå med en sådan träffsäkerhet att en inte kan motstå dess dragningskraft. 

Mjölkkriget är en av 2020:s starkaste filmupplevelser. För fler sevärda filmer, spana in vår sammanställning över årets bästa filmer.