Mitt stora grekiska bröllop 2

Mitt stora feta grekiska bröllop 2 (2016)

  • 1 tim 34 min
  • Komedi
Sebastian Håkansson | Recension
30 mars 2016
Sebastian Håkansson | Recension
30 mars 2016
  • Regi:
    Kirk Jones
  • Manus:
    Nia Vardalos
  • I rollerna:
    Nia Vardalos, John Carbett m.fl.

Det har gått 14 år sedan vi stiftade bekantskap med  familjen Portokalos för första gången. Toula (Nia Vardalos) och Ian (John Carbett ) är lycklig gifta och har en tonårsdotter, Paris (Elena Kampouris), som framförallt Toula och resten av den grekiska släkten gör sitt bästa för hålla kvar. Alla är nämligen rädda för att hon skall flytta för studier i New York, långt från den kontrollerande släkten i Chicago.

Parallellt får vi följa morföräldrarnas något oväntade bröllopsförberedelser. Det har nämligen framkommit att deras vigselbevis är ogiltig eftersom prästen aldrig satte sin signatur på dokumentet. Trots att de har levt mer än ett halvt sekel ihop måste de gifta om sig.

Från premiären av "Mitt stora grekiska bröllop 2"

Mitt stora feta grekiska bröllop 2 handling är extremt tunn och fungerar mer som ett slags ursäkt för att filmens karaktärer ska få leverera platta punchlines. I likhet med ettan drivs det friskt med grekerna som tillskrivs en rad mer eller mindre fördomsfulla karaktärsdrag, men till skillnad mot den förra filmen funkar ingenting. Gång på gång springer familjen bara runt som yra höns efter att någon har kommit på en meningslös idé och det hela liknar mer än väderlös fars än ett försök till en romantisk komedi. Men det värsta med filmen är varken klichéerna eller det faktum att jag inte skrattade en enda gång, utan att ensemblem överspelar konstant.

Mitt stora feta grekiska bröllop är den film som har dragit in mest pengar utan att ha legat etta på biotoppen i USA och är kommersiellt sett en av filmhistoriens mest lyckosamma romantiska komedier. Uppföljaren kanske också lyckas med att slå ett rekord, som en av de sämre och mest onödiga uppföljarna som har gjorts.

Dessutom, med tanke på den ekonomiska krisen Grekland befinner sig i samt den rådande flyktingkatastofen i Europa, som drabbar grekerna i synnerhet, känns det lite smaklöst att göra en så pass klichéartad parodi om semesterparadisets befolkning.

Bäst: Att filmen är relativt kort (1.34).