I Am a killer (avsnitt 1-3)

I Am a killer (avsnitt 1-3)

  • 10 x 50 min
  • Dokumentär
August Klittmar | Recension
03 augusti 2018
August Klittmar | Recension
03 augusti 2018

Har ett upplägg som irriterar mig en smula.

I Netflix originalproducerade dokumentärserie får vi följa ett antal interner som alla dömts för mord. Vi får ta del av intervjuer med de dömda brottslingarna. Likaså genomförs samtal med utomstående personer som på något sätt påverkats av de brottsliga gärningar som berörs i serien. Resultatet blir en dokumentär som å ena sidan ger en fragmentarisk inblick i olika brottslingars sinnen, men å andra sidan beskriver det amerikanska rättssystemet på ett intresseväckande och nyanserat sätt.

  • Manus:
    Ned Parker, Tom Adams och Kathy Hale (skapare)
I am a killer (2018).
Foto: crimeandinvestigation.co.uk

I Am a killer har ett upplägg som irriterar mig en smula. I varje avsnitt ställs en dömd brottsling och ett brott som denne begått i fokus. Genom intervjuer försöker serien ge oss en bild av hur dessa personer själva ser på sina handlingar, sina bakgrunder och sina nutida livssituationer. Den här delen av serien – det vill säga intervjuerna med brottslingarna – tycker jag blir fragmentarisk och något ofullständig. Som tittare får vi enbart 50 minuter att sätta oss in i varje brottslings livssituation. Med så kort tid har åtminstone jag helt enkelt svårt att bli engagerad i varje enskilt öde.

Läs också: Recension: Mindhunter, säsong 1

Kort sagt är det alltså inte inblicken i dessa brottslingars sinnen som är seriens starka kort. Vad som däremot berikar I Am a killer är alla intervjuer som görs med människor som på ett eller annat sätt påverkats av de brottsliga gärningar som berörs i serien. Framförallt bidrar samtalen som genomförts med åklagare, advokater och poliser till att ge en bild av ett komplext rättsväsende som aldrig kan vara rättvist för alla. Jag gillar verkligen att vi får flera parters syn på de olika fallen, exempelvis i avsnitt 3 där både åklagare och försvarsadvokat intervjuas. I avsnittet bidrog detta till att ge nyans kring omständigheterna i rättsfallet, som verkligen inte är självklara.

I serien berörs även dödstraffet, som fortfarande tillämpas i vissa delstater i USA. Varje avsnitt inleds med statistisk om hur många som dömts till döden sedan dödsstraff återinfördes i USA 1976. Några av brottslingarna i I Am a Killer är dödsdömda och de avsnitt jag har sett talar i mitt tycke starkt för att dödsstraffet bör avskaffas. Samtidigt är det naturligtvis svårt att föreställa sig hur jag själv skulle känna om jag var nära anhörig till någon som mördats. Hade min egen inställning till frågan förändrats? Även denna aspekt vägs in i ett avsnitt.

Det är alltså en hel del känsliga och svåra frågor som behandlas. Ett problem med serien är dock att den vill ha sagt väldigt mycket. Dels vill serien ge en röst åt de dömda internerna, dels vill den ge en djupgående inblick i hur det amerikanska rättssystemet ser ut. Jag tycker att serien lyckas med det sistnämnda.

Vill du ha tips på fler bra tv-serier att gotta ner dig i? Spana in vår lista, Bästa serierna från 2018. Den uppdateras när vi ser något som berör oss kraftigt.