Hotell Transylvanien 2 (2015)
Till mångas förtjusning är det dags att återvända till monsterhotellet i Transsylvanien. I och med att pappa Dracula har accepterat att dotter Mavis har en människa till pojkvän, har hotellet öppnat för människobesökare, vilket både resulterar i kulturkrockar och lärdomar människor och monster emellan.
Ett stycke in i filmens berättelse är det dags för Mavi att äkta pojkvännen Jonathan. Denna händelse är en av filmens komiska höjdpunkter. Det ena skämtet efter det andra avfyras i högt tempo samtidigt som filmen faktiskt vågar vara sentimental, något som Pixar och Disney närmast har haft monopol på i den amerikanska animerade filmvärlden.
Kort efter bröllopet annonserar Mavi att hon är gravid. Dracula bubblar av stolthet, men när sonen Dennis kommer till världen, på självaste fredagen den 13:e, byts stoltheten ut mot oro. Varför har han inga vampyrtänder? Har han blivit människa istället för vampyr? Samtidigt vet han att vampyrtänderna kan komma så sent som på femårsdagen.
Ju längre tiden går desto nervösare blir pappa Dracula. Frågan är, kan han acceptera sitt barnbarn även om han "bara" är en människa?
Trots att filmen till en början är full av skratt och värme, blir den gradvis allt löjligare och de sista tjugo minuterna är tyvärr riktigt dåliga. Som det så ofta är med hastigt producerade barnfilmer används det i allt för stor utsträckning referenshumor som inte kommer att åldras särskilt väl. Det är tydligt att Hotell Transsylvanien 2 främst är gjord för att dra in snabba cash under 2015 och inte mycket mer än så.
Men samtidigt finns här några guldkorn, som när Dracula tar med sig Dennis till campinglägret där han lärde sig att bli ett riktigt monster och upptäcker att campingen har blivit en flumskola. Nu är det lägersånger om vänskap och uppmaningar att krama om sig själva som gäller. Filmens moral är att vi alla ska acceptera varandra trots våra olikheter.
Mitt tips, se Hotell Transylvanien 2 om du är ett fan av den första filmen eller om du har barn som gärna vill gå. Annars kan du hyra Paddington istället, en betydligt bättre film som erbjuder minst lika många lärdomar och många fler skratt.
Bäst: Det stående skämtet med den osynliga mannen och hans låtsasflickvän.
Sämst: Att det inte går att ta del av Adam Sandlers och Mel Brooks röstskådespel i den svenska dubbningen.