All American

All American (Säsong 1, Avsnitt 1)

  • 13 x 40 min
  • Drama
  • HBO
Uppdaterad 07 december 2019 kl. 14:12 | Publicerad 15 oktober 2018 kl. 13:10
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

“All American” – ett tonårsdrama som vill vara viktigare än vad det är.

“All American” gör ett halvhjärtat försök att skildra och utmana det amerikanska klassamhället, frågor om ras och queerness. Men tyvärr blir det till någon sorts mainstream-mellanmjölk när alla tonårsklyschor rutinmässigt ställs upp på rad.

  • Manus:
    April Blair (skapare)
  • I rollerna:
    Daniel Ezra, Michael Evans Behling, Jordan Belfi, Bre-Z, Taye Diggs m. fl.
Foto: HBO.

När Spencer James (Daniel Ezra), en ung amerikansk fotbollsspelare från en fattig del av Los Angeles, värvas av tränaren Billy Baker (Taye Diggs) till skolan Beverly Hills High, krockar två olika världar. Från en vardag där träningen avbryts av skjutningar och gäng som försöker rekrytera Spencer och hans vänner, kliver nu han rakt in i det glamorösa livet med en längtan att bli något inom amerikansk fotboll.

Serien som är inspirerad av den amerikanska proffsspelaren Spencer Paysingers liv, hade kunnat kännas inkluderande och nytänkande om det inte vore för den tröttsamma dramaturgin och tillhörande tonårsklyschor som verkar vara ett måste i varje produktion som kommer från nätverket The CW.

Det som lyfter den här serien något är det genomtänkta soundtracket som fungerar som en slags bro mellan Spencers liv i Compton och Beverly Hills. Även Spencer bästa kompis Tiana “Coop” Cooper, spelad av queer-rapparen Bre-Z, bjuder på en oväntat bra skådespelarinsats. En snäll jämförelse av den här serien vore, Dear White People möter The O.C  men utan deras genomtänkta manus och charm.

Även om jag inte är All Americans primära målgrupp har jag svårt att tro det kommer bli någon större hit bland den yngre publiken. Serien hade behövt ta lite mer risker vad gäller inkludering och skapa sig ett intressant och självständigt filmspråk. I stället för att som nu, bli något slags mellanmjölkigt-blask där det som ska verka inkluderande och bjuda på nya perspektiv mest känns kalkylerat och iscensatt. Kanske hade blivit annorlunda om inte The CW hade fått producera den här serien.

När det första avsnittet når sitt slut kan jag inte låta bli att ställa mig frågan om hur lång tid det kan tänkas ta innan de amerikanska tv-jättarna börjar inse att unga människor har bättre smak än såhär?

För andra produktioner spana in vår lista över nya serier från 2018.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL