Recension: Düsseldorf, Skåne (2023) – ”drama om musikens helande kraft”

Recension: Düsseldorf, Skåne (2023) – ”drama om musikens helande kraft”

  • 1 tim 35 min
  • Drama, Musik
Oskar Gustavsson Klingenstierna
Uppdaterad 31 januari 2024 kl. 13:05 | Publicerad 29 januari 2024 kl. 16:00
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Känsloladdat synthdrama på skånska landsbygden

Årets upplaga av Göteborgs filmfestival är i full gång. Under söndagskvällen gjorde Patrik Blomberg Book långfilmsdebut där syntmusiken får ta stor plats. Filmtopps Oskar Gustavsson Klingenstierna recenserar ett drama om musikens helande kraft.

  • Regi:
    Patrik Blomberg Book
  • Manus:
    Patrik Blomberg Book
  • I rollerna:
    Erik Svedberg-Zelman, Rebecca Plymholt, Anna Blomberg, Magnus Schmitz, Selma Modéer Wiking m.fl.

Redan innan sin premiär har filmen fått epitetet ”den första svenska synthfilmen”, vilket jag på rak arm inte kan säga emot. Det är malmöiten Patrik Blomberg Book som står för regi och manus. Han har tidigare framför allt gjort musikvideor till svenska artister som exempelvis Caroline af Ugglas och Weeping Willows, men tar nu klivet över till att regissera sin allra första långfilm.

I huvudrollen ser vi Erik Svedberg-Zelman som mestadels verkat på teaterscenen, men kommer senare att synas i Helikopterrånet på Netflix.

Recension: Düsseldorf, Skåne (2023) – ”drama om musikens helande kraft”
Nina (Rebecca Plymholt) & Fredrik (Erik Svedberg-Zelman) i "Düsseldorf, Skåne". Foto: Lucky Dogs.

Tillvaron vänds upp och ner

Det är mitten av 1980-talet och platsen är den skånska landsbygden, närmare bestämt en liten ödslig gård på Österlen. Där bor syntharen Fredrik (Erik Svedberg-Zelman) som älskar Nina (Rebecca Plymholt), hatar sig själv och vill helst av allt överleva bandets första spelning som sker inom ett par dagar.

Vi får följa dagarna fram till premiärgiget. Relationen med Nina får sig en rejäl törn när hon avslöjar att hon sökt in till en fotoskola i Stockholm, vilket innebär flytt och i värsta fall ett slut på förhållandet. De börjar gräla och skiljs som ovänner.

Filmen porträtterar en ung man vars stora passion i livet är musik. Fredrik bor tillsammans med sin alkoholiserade mamma (Anna Blomberg) och relationen till pappa (Magnus Schmitz) är kantad av problem. Inte nog med det har han svårt att komma överens med sina bandmedlemmar (Selma Modéer Wiking & Ian Henri) om hur deras repertoar ska låta.

Tillvaron är allt annat än ljus, men mitt i allt elände hittar han trygghet i musiken och skapandet.

Recension: Düsseldorf, Skåne (2023) – ”drama om musikens helande kraft”
Fredrik (Erik Svedberg-Zelman) i "Düsseldorf, Skåne". Foto: Lucky Dogs.

En hyllning till kärleken och musiken

Det märks tydligt att det här är ett hjärteprojekt för Patrik Blomberg Book som plockat mycket från sitt eget liv, hur mycket och vad har han i tidigare intervjuer inte velat specificera. Inte nog med att han står för regi och manus är han även kompositör för filmen. Den oerhört vackra, och på något sätt lite isolerade, skånska landsbygden gör att Fredrik känns om än mer utsatt. Han är ensam och hjälplös, det ända han har är musiken som tröst – den är hans livselixir.

Att få se denna typ av film som dels använder Skåne som kuliss och som dels låter synthmusiken stå i centrum är minst sagt unikt. Detta är ett coming-of-age-drama som ger sig i kast med sorgen efter ett uppbrott och är samtidigt en hyllning till kärleken där den engelska titeln på filmen ”Love Will Save Us” belyser den delen bättre än den svenska.

Ibland är det lite för tvära kvast mellan scenerna för att man ska kunna tro på det och vissa personer som framträder känns mer som utfyllnad. Det hela resulterar ändock i ett fint och känsloladdat drama som kastar ljus på musikens inverkan i ett skört skeende i livet.

”Düsseldorf, Skåne” visas just nu på Göteborgs filmfestival och har sedan biopremiär i resten av landet den 9 februari.

Mer läsning: 

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL