Recension: Flora & Ulysses (2021)

Recension: Flora & Ulysses (2021)

  • 1 tim 35 min
  • Äventyr
  • Disney+
Nathalie Leth
21 februari 2021 kl. 16:02
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Även små superhjältar har ett syfte.

Stora krafter i litet paket. Flora & Ulysses är en superhjältefilm för de minsta.

  • Regi:
    Lena Khan
  • Manus:
    Brad Copeland
  • I rollerna:
    Matilda Lawler, Alyson Hannigan, Benjamin Evan Ainsworth, Ben Schwartz m.fl.

Disney har släppt en ny superhjältefilm, denna gången anpassad för de minsta mantelbärarna där hemma, om den otroliga ekorren tillika superhjälten Ulysses. I detta en och en halv timme långa äventyr delar han skärmtid med flickan Flora och hennes familj.

Ulysses fastnar i robotdammsugaren hos Floras granne och efter en kort men intensiv jakt lyckas hon rädda den rödfärgade sötnosen. Detta trauma utlöser superkrafter i korren och vad händer när en busig och hungrig pälsboll plötsligt blir en mindre version av Stålmannen? Allt kaos som man kan förvänta sig. Och det blir med ens märkbart hur vuxen och tråkig jag har blivit när jag tänker “jag hoppas de har en bra försäkring”.

Tyvärr är det mestadels det kaotiska som filmen förlitar sina humorbitar på. Ulysses tar sönder saker på rullande band som den okontrollerade gnagare han är, och den högst klassiska och genomonda “animal control”-snubben jagar denna förstärkta vildbest med överdriven entusiasm. Denna entusiasm smittar dock inte av sig utan lockar på sin höjd fram ett litet fniss eller två.

Flickan Flora och ekorren Ulysses på hennes skrivbord
Foto: Disney+

Filmen är charmigast när den fokuserar på Flora och den relationen hon har till sina föräldrar. Hennes far, spelad av Ben Schwartz, är en serietecknare som inte nådde ända fram med sina drömmar, vilket har fått honom att hamna i ett ekorrhjul (pun intended) med ett jobb han hatar för att få det att gå runt. Något som jag tror andra vuxna kan relatera till, även om filmen såklart förstorar känslan tiofalt. En varm känsla om hopp lyckas lirka sig fram även i detta “thirty something”-hjärtat som för stunden kan glömma räkningar och lunchlådor.

Det som ger mig allra störst glädje är att filmen sitter på en riktig skattgömma av godbitar som vilken ekorre som helst hade blivit avundsjuk på under vintermånaderna. Dessa godbitar är en mängd filmreferenser från Captain America och E.T. till Titanic. Det finns säkert fler som jag har missat, vore det inte ett nöje att försöka hitta alla?

Tyvärr så funkar min hjärna lite som den ilskna robotdammsugaren i början av äventyret. Den suger upp denna lättsmälta hjältefilm snabbt och jag avlägsnar det främmande objektet ur filtret bara några ögonblick senare. Det var inget jag behövde och inget jag kommer att sakna.

MER LÄSNING: Alla nyheter på Disney+ i mars!

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL