The Voyeurs (2021)

Thomas och flickvännen Pippa flyttar äntligen in i drömkåken där de gläds över den föredömliga insynen till grannarna tvärs över gatan. De märker också att snubben i förhållandet är en vältrimmad fotograf som gärna pippar sina modeller.

Den spännande leken förvandlas till besatthet, särskilt för Pippa som inte kan få nog av att se hennes muskulösa grannes plöja igenom stans modellutbud. Hon bestämmer sig för att höja insatserna och med en motvillig Thomas klurar hon ut ett sätt för att även avlyssna sina grannar. Ännu värre ska det bli när Pippa också försöker integrera med dem.

Någonstans under ett tjockt lager sexiga underkläder och "sensuell" hissmusik gömmer sig ett spännande upplägg, men den som bestämmer sig för att gräva får gräva ordentligt. Vad som börjar som en ganska snygg thriller, med ett par fyndiga inslag, visar sig skrämmande snabbt vara en slö historia med akut brist på allt som genren tillhör.

"Det ultimata eldprovet för en skådespelare."

Är det intensivt? Nej. Är det spännande? Nej. Är det sexigt? Nej, inte det heller. Är det välspelat? Pyttsan! Sydney Sweeney har tidigare visat att hon kan i titlar som The White Lotus, Euphoria, Sharp Objects och The Handmaid's Tale. Här, i rollen som Pippa, gör hon en klart godkänd insats, till skillnad från alla andra involverade. Hon har helt enkelt något som lyckas lysa igenom även denna sörja. På sätt och vis kan man kalla det för det ultimata eldprovet för en skådespelare.

När filmens andra halva drar till med ett gäng ordentliga M. Night Shyamalan-twistar (tyvärr inte den lyckade varianten som i Sjätte sinnet och The Visit) är det enda som håller en från skratt ens totala likgiltighet till handlingen och dess karaktärer.

Det här året har bjudit på ovanligt många stolpskott och nu läggs ännu ett till räkningen. Samtidigt som jag uppskattar att man försöker göra något som inte är helt och hållet schablonartat, blir också besvikelsen större när det fullständigt misslyckas. Se något annat istället för "The Voyeurs".