5 händelser ur svensk historia som hade kunnat bli Hollywoodfilm

5 händelser ur svensk historia som hade kunnat bli Hollywoodfilm

Oskar Pettersson
06 juli 2023 kl. 18:00

Sveriges historieböcker goes to Hollywood

Ministermord, sportsliga askungesagor och spektakulära brottskupper – alla tagna ur Sveriges historiska arkiv som snart, om jag får välja, går att se på en bioduk nära dig. Här är 5 händelser ur svensk historia som hade kunnat inspirera Hollywood.

"Based on a true story" är en fras som etsat sig fast i varje filmintresserad människas frontallob. Något som däremot inte är lika vanligt förekommande är att dessa sanna historier härstammar från vårt eget land.

Här kommer jag låta drömmarna flöda fritt och lista fem händelser som hade förtjänat en sådan internationell behandling och vilka individer som – antingen tack vare dess slående likhet, yrkesmässiga lämplighet eller varför inte både och – hade passat in perfekt vid dess förverkligande.

5 händelser ur svensk historia som hade kunnat bli Hollywoodfilm
Blir det en Hollywoodrulle om Palmemordet? "Den osannolika mördaren" (2021) Foto: Netflix.

5 svenska händelser som hade kunnat bli Hollywoodfilm

Palmemordet

Sveriges i särklass mest omvälvande händelse i modern kriminalhistoria borde vara självskriven på listan över potentiella Hollywoodfilmatiseringar. 2021 fick vi serieversionen i och med Den osannolika mördarenNetflix som blev en succé, så nog borde väl även en film kunna gå hem hos publiken?

Med ett fortfarande (beroende på vem man frågar) olöst mordfall på en sittande statsminister och den ofantliga följetång det medförde i decennier har detta potential att vara ett kittlande projekt för många tunga namn i branschen, och vilket är tyngre än Clint Eastwood?

"Clintan" har visserligen tiden mot sig då han ryktas slutligen fälla ihop registolen för sista gången efter sin pågående produktion, men visst vore matchningen perfekt? Eastwood har på senare år haft en förkärlek för att berätta sanna historier med historisk tyngd och med en så pass utdragen berättelse med turer fram och tillbaka så som Palmemordet och dess utredning hade veteranens förmåga att hålla sina filmer konkreta och laserfokuserade kanske varit just det som krävts.

Lika som bär. Foto: Universal Pictures.

Bland våra huvudrollsinnehavare är det svårt att inte slås av likheten mellan Palme och den numera ganska bortglömda Barry Pepper, vars karriär förhoppningsvis hade kunnat få ett ansiktslyft tack vare rollen som denna vältaliga folkhemsfader.

Utöver Pepper kompletteras rollbesättningen av en rad finfina skådespelarveteraner som knappt hade behövt besöka sminkören för att kunna efterlikna några av kriminalhärvans huvudpersoner med bravur. Jag menar, James Spader som Skandiamannen, vem vill inte se det hända?

Regi: Clint Eastwood
I rollerna: Barry Pepper (Olof Palme), Walton Goggins (Hans Holmér), James Spader (Stig Engström), Emily Watson (Lisbeth Palme), Dominic West (Christer Pettersson)

August Andrées misslyckade expedition till Nordpolen

Denna häpnadsväckande händelse har visserligen redan filmatiserats, då av Jan Troell 1982 med Max von Sydow i huvudrollen. Men om vi lärt oss något på senare år så är det att den högsta formen av smicker i Hollywood är en remake på en gammal klassiker.

Berättelsen om den misslyckade Andrée-expeditionen är en anmärkningsvärd och kuslig sådan om ambition, övermod och överlevnad – alla ingredienser som borde kunna göra sig perfekta för en uppdaterad version. 1897 bestämde sig den svenska ingenjören och polarforskaren August Andrée, tillsammans med Knut Fränkel och Nils Strindberg, att ta sig i färd med en djärv och, vad det skulle visa sig, livsförödande utmaning – att utföra en expedition till Nordpolen med en luftballong som färdmedel. Det hela slutade i en frostbiten död för samtliga och man kunde, först 33 år senare, hitta deras kvarlevor på Vitön i Svalbard.

Om det är någon jag tror skulle välkomna den karga verklighet och tuffa klimat som en inspelning av en film av detta slag rimligtvis hade inneburit är det allas vår naturfascinerade våghals Werner Herzog. För en prövning likt detta hade det krävts en lika besatt galning i huvudrollen, och vem passar bättre in på den beskrivningen än Christian Bale, som för övrigt redan jobbat med Herzog under Rescue Dawn, något som rimligtvis borde underlätta partnerskapet.

Christian Bale i Werner Herzogs "Rescue Dawn". Foto: Nordisk Film.

I utfyllnaden av denna skådespelartrojka hittar vi två sporrande medresenärer i Casey Affleck och Garrett Hedlund. Två skådespelare som, av allt att döma, tar sitt hantverk på lika blodigt allvar som filmens leading man, något som säkerligen hade behövts vid en så pass krävande utmaning.

Regi: Werner Herzog
I rollerna: Christian Bale (August Andrée), Casey Affleck (Nils Strandberg), Garrett Hedlund (Knut Fränkel)

Helikopterrånet i Västberga

En klassisk "heist"-film är väl vi alla svaga för. A och O för en lyckad sådan är brottets spektakulära egenskaper. Just spektakulärt får vi lov att kalla det rån som en värdedepå i Västberga utsattes för 2009, då ett gäng gärningsmän landade en helikopter på lokalens tak och tog sig på den vägen in i byggnaden. Operationens byte har rapporterats uppgå till hela 39 miljoner kronor; pengar som ännu i dag inte återfunnits.

Denna eskapad hade i rätt händer kunnat bli en framgångsrik popcornrulle som många säkert hade velat se utspela sig på vita duken. Mannen att orkestrera det hela hade mycket väl kunnat bli Paul Greengrass. Australiensaren har bevisat att han är en av branschens vassaste regissörer när det kommer till att berätta action- och spänningsfyllda filmer, inte sällan med verklighetsbakgrund, där United 93, Captain Phillips och Bourne-filmerna kanske sticker ut främst.

Foto: Universal Pictures.

Längst fram på filmpostern ser jag tydliga konturerna av ingen mindre än Jake Gyllenhaal, och det inte enbart baserat på en personlig känsla. Faktum är att Netflix 2016 befann sig i förhandlingar om att köpa rättigheterna till en bok om just Helikopterrånet, och då rapporterades Gyllenhaal vara tilltänkt i en ledande roll. Nu verkar visserligen just det projektet gått i stå men det vittnar åtminstone om att skådespelarhunken haft ett konkret intresse för händelsen, så nog borde han väl inte vara alltför svår att övertala?

Regi: Paul Greengrass
I huvudrollen: Jake Gyllenhaal (Rånarligans testosteronstinna ledare)

Estoniakatastrofen

Den tragiska förlisningen av Estoniafärjan 1994 orsakade över 800 människors död, varav drygt 500 var svenskar. Händelsen får ses som en av Sveriges mörkaste dagar i modern historia, och tyvärr är tragik och död ofta synonymt med en guldgruva för Hollywood.

"Disasterfilm"-genren må vara något av en döende art, men någon som ändå hittat sin plats inom den på senare år är regissören Peter Berg. Med filmer som Deepwater Horizon och Patriots Day, som båda baseras på tragiska händelser som ledde till flera människors död, har regissören bevisat att han kan berätta gripande och förödande berättelser med en välavvägd dos av spänning och respekt för de berörda.

Mark Wahlberg i Peter Bergs "Patriots Day". Dags för ännu en återförening snart? Foto: Nordisk Film.

Är det något mer vi lärt oss när Berg gör film är det att Mark Wahlberg ofta kommer på köpet, och jag ska inte vara den som tar slut på deras partnerskap. Framför mig ser jag "Marky Mark" i rollen som färjans främsta beskyddare tillika kapten som är villig att göra vad som helst för att försätta sin besättning i säkerhet. En besättning som i sin tur kan bestå av en rad ”up-and-coming” talanger och några ansiktsbekanta karaktärsskådespelare som alla gör sitt yttersta för att undvika den ödesdigra katastrof som väntar.

Regi: Peter Berg
I rollerna: Mark Wahlberg (Sjökapten), Paul Camp, Noah Jupe, Vera Farmiga m.fl. (TBA)

VM-bronset i fotboll 94’

Tro mig, jag är lika trött på att höra om sommaren 1994 som ni är, men jag tänker så här: ges det en filmatisering; den högsta formen av erkännande, kanske tillåter mediemaskineriet oss då äntligen att lägga det hela bakom oss?

Skämt (nåja) åsido, bronset 1994 och vägen dit hade säkerligen kunnat ligga till grund för en klassisk "underdog-story" som vi visserligen sett ett antal gånger förut, men som likväl är oerhört effektiva och uppskattade av en bred publik.

Om det är någon som har bemästrat konsten att berätta sina historier effektivt men nödvändigtvis inte nytänkande bättre än någon är det mellanmjölksgurun Ron Howard. Med filmer som Rush och Cinderella Man har han även bevisat att han kan sportfilmsgenren som sin egen bakficka.

Richard Jenkins – snart på en svensk tränarbänk? Foto: Sony Pictures.

I hans skådespelarensemble av lajvande fotbollshjältar blir det en kittlande utmaning att hitta diverse dubbelgångare, och längst fram i ledet är det svårt att inte slås av likheten mellan Hollywoodveteranen Richard Jenkins och tränaren tillika hjärnan bakom bronssuccén Tommy Svensson.

Krydda sedan det med Simon Pegg som Tomas Ravelli, addera lite extra hetta med den normbrytande castingen av Sarah Snook som Tomas Brolin och toppa slutligen det hela med en något föryngrad Aaron Eckhart som Kennet Andersson och vips, så är sommaren 94’ redo att återupplevas på en bioduk nära dig.

Regi: Ron Howard
I rollerna: Richard Jenkins (Tommy Svensson), Simon Pegg (Tomas Ravelli), Sarah Snook (Tomas Brolin), Aaron Eckhart (Kennet Andersson), Alfred Enoch (Martin Dahlin)

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL