Filmskapare – Varför alla dessa ursäkter?

Filmskapare – Varför alla dessa ursäkter?

David Lindahl | Krönika
09 augusti 2017
David Lindahl | Krönika
09 augusti 2017

Är ursäkten rätt väg att gå?

I dag går regissörer ut och ber om ursäkt för produktioner som människor är missnöjda med. Har dagens filmskapare tappat kontrollen och äganderätten över sina egna filmer?

Bild från filmen Suicide Squad.
Regissören David Ayer har gått ut och bett om ursäkt för "Suicide Squad". Foto: Warner Bros.

Regissörer är bara människor, precis som du och jag. De gör givetvis också misstag och producerar ibland mediokra, svaga eller rent av dåliga filmer. Kalla det vad du vill. Många gånger flåsar säkert producenterna dem i nacken och kräver resultat eller konkreta manusförändringar för att få till ett visst slut. Inte minst i de stora produktionerna.

Regissören Alan Smithee har du kanske hört talas om? Eller helt enkelt inte alls eftersom han faktiskt inte existerar. Namnet var en pseudonym som först uppkom 1969 i samband med filmen ”Death of a Gunfighter”, egentligen regisserad av Don Siegel och Robert Totten. Men filmens slutprodukt blev inte som de tänkt och regissörerna vägrade sätta sina namn på den färdiga produkten. Studion blev helt enkelt tvungen att hitta på ett namn och ”låtsas” att denne hade regisserat filmen. Resultatet var på den tiden ganska framgångsrikt och lurade de flesta recensenter i flera år som trodde att denne Alan Smithee faktiskt var en riktig person. År 2000 togs namnet officiellt ur bruk.

Så vad vill jag då egentligen med denna krönika och korta bakgrundshistoria om regissörer som inte vill förknippas med sina färdiga verk? I dag verkar det ha blivit vanligare att kliva ut offentligt och ”be om ursäkt” för en film, alltså förklara på något sätt att den inte levde upp till sina förväntningar och inte blev vad som var tänkt från början. En egentligen ganska oskyldig handling som jag ändå inte kan hjälpa att ogilla.

LÄS OCKSÅ: Har vi fått slut på unika teman för filmer?

Bild på Alicia Silverstone, George Clooney och Chris O'Donnell i Batman & Robin.
Alicia Silverstone, George Clooney och Chris O'Donnell i "Batman & Robin". Foto: Warner Bros.

Regissören David Ayer gick för ett tag sedan ut efter den kraftiga stormen mot sin film ”Sucide Squad” (2016) och bad om ursäkt för den, men varför?

Må hända att produkten inte levde upp till allas förväntningar, men att vända kappan efter vinden och säga förlåt bara för att fansen kräver det är lite fegt. Det är väl ändå din film, David Ayer? Visst kan det vara så att han i detta fall snarare ville försvara sina medarbetare och ta den stora ”smällen” själv. Samtidigt tappar jag ändå lite respekten för honom. Framför allt när det är så pass tidigt efter premiären.

Ett annat känt exempel är Joel Schumachers ”Batman & Robin” med George Clooney. Här har både Clooney och Schumacher gått ut och i princip stämplat filmen som skit.

Det finns många fler exempel där personer bakom filmer antingen långt senare eller ganska snabbt efter gått ut och sagt ”förlåt”. Men det finns också regissörer som i stället försvarar sitt arbete. Duncan Jones stod emot trycket som kom efter hans senaste film ”Warcraft”. Det gick till och med så långt att reportrar under vissa intervjuer försökte pressa honom till att erkänna filmen som skit. En ska ha rest sig upp och lämnat rummet, kanske bara för att Jones inte tyckte  som reportern ville? Starkt gjort av honom i sådana fall!

Vi lever helt enkelt i en tid där publiken har så bestämda åsikter och förväntningar att filmskapare blir tvungna att tycka som den breda massan, till och med om sina egna produktioner. Regissörerna ”äger” inte längre sina egna filmer. Ganska snedvridet.

Så, till alla ni som älskar ”Suicide Squad" – fortsätt med det. Det är självklart okej att gilla, eller att ogilla en film. Just därför ser jag också helst att människorna bakom försöker hålla en neutral profil och låta folk tycka vad de vill. Det är faktiskt inte så svårt. Tusentals regissörer har lyckats med det sedan filmens begynnelse.

LÄS OCKSÅ: Är verkligen de förlängda versionerna av Sagan om ringen bäst?

Trots att regissörerna Don Siegel och Robert Totten ogillade sin film ”Death of a Gunfighter” och inte ville ha något med den att göra, avslöjade de ändå inget om pseudonymen Alan Smithee eller sade något negativt offentligt om filmen. De behöll en professionell framtoning och yrkesroll.

Borde inte David Ayer ha gjort detsamma?