Eller från "Braindead" till "The Hobbit"
Det Peter Jackson brukade göra och det Peter Jackson gör nu, det skiljer sig ganska ordentligt. Finns det någon chans att Jackson någon gång hittar tillbaka till sina rötter, eller är han förlorad till kassakossornas värld?
Resten av filmen bygger på en förbjuden kärlekshistoria mellan den klumpige och blyge morsvalpen Lionel (Timothy Balme) och det spanska butiksföreträdet Paquita (Diana Peñalver). När Lionels kontrollerande och överbeskyddande mor Vera (spelad av Elizabeth Moody som gör en liten cameo som Säckstabagger i Sagan om ringen-trilogin) får reda på att han dejtar Paquita gör hon allt för att stoppa deras romans. När hon förföljer dem på zoo blir hon av misstag biten av råttapan.
Det ena leder till det andra och snart har en stor zoombieepidemi brutit ut i den lilla mysiga nyzeeländska småstaden.
Det som gör Braindead unik i mina ögen är den morbida, svarta och barnsliga humorn i kombination med filmens stora hjärtat. Braindead är en brutal slakt som både lockar får mig att skratta hejdlöst och att genuint bry mig om Lionels och Paquitas kärlekshistoria.
Detta är oändligt mycket roligare, smartare och mer välskrivet än något Peter Jackson har gjort efter Sagan om Ringen-trilogon. Istället för att blåsa 600 miljoner dollar på de inspirationslösa Hobbitfilmerna skulle man kunna göra 200 stycken Braindead, galet eller hur?
