Hatet mot J.K. Rowling är häpnadsväckande
"Att inte fler tar avstånd från dödshoten mot Rowling är sorgligt."
Filmtopps Edward Langert Wikström är förbluffad över hur Harry Potter-fansen vänder J.K. Rowling ryggen. Här förklarar han varför.
Min syster och jag älskade Harry Potter, böckerna och filmerna. Fortfarande kan vi idag, utan att ödsla tid på att fråga hur den andra mår eller för den delen gör, tala om böckers innehåll timmar i sträck.
För oss överträffade Harry Potter all annan barn- och ungdomslitteratur i mån av fängslande djup, säregen fantasi, språkliga intelligens och skönhet, psykologiska känslighet och mänskliga insikt. Jag vågar påstå att ingen annan litterärt, möjligen Astrid Lindgren eller Maria Gripes böcker, för oss hade en chans mot den värld som J.K. Rowling skapade. En tävling om vem som skriver bäst är egentligen onödig, men för vår barndoms räkning var och förblir Rowling en central figur.
Vi hade böckerna och filmerna på VHS fram tills att DVD blev det senaste. Vi hade även trollstavar. I vilket material, frågar ni? Min skapt i tallträ och min systers i klätterväxt men båda med draksträng som kärna. Givetvis är också jag medveten om att de båda pinnarna var gjorda av plast, men att ropa expelliarmus med dem kändes lika äkta ändå.
När jag fyllde 11 år skrev min syster ut ett välkomstbrev från Hogwarts till mig, brevet skrivet på engelska och försett med ett mycket övertygande mystiskt typsnitt. Brevpappret och dess kuvert doppat i svart te och sedan torkat för att inge en genuint gammaldags känsla.
Den sista filmen såg vi vid midnatt på Rønne Bio på Bornholm, måttligt intresserad av fenomenet körde pappa oss dit. Det ska givetvis också nämnas att vi lekte och skådespelade karaktärerna i otaliga timmar. Idag är min syster och jag vuxna, men hade vi fått frågan av den hemliga trollkarlsvärlden om att bli häxa eller trollkarl hade nog ingen av oss tvekat på att lämna detta gråa mugglarliv med alla dess tillkortakommanden och besvikelser. Vi älskade Harry Potter med allt det magiska liv som berättelsen gav oss mitt i det tidiga 2000-talets ibland vemodiga Masthugget.
"Skyldig Rowling hela sin karriär."
Stormen kring J.K. Rowling började den 6:e juni 2020 då hon kommenterade en artikel på Twitter där meningen "Folk som menstruerar" användes. “People who menstruate. I’m sure there used to be a word for those people. Someone help me out. Wumben? Wimpund? Woomud?” skrev hon och ifrågasatte varför benämningen "kvinna" uteblev.
Till följd av denna minimala avvikelse har hon blivit medvetet missförstådd, hånad och uthängd. På Twitter överöses hon av hat med epiteter som ”scum”, ”cunt” men även originella ”bitch”. Med en egen hashtagg, #RIPJKRowling, kunde dödshoten organiseras samtidigt som bokbål av hennes böcker planerades – mycket likt de som religiösa fundamentalister åtrådde när böckerna om Harry Potter blev populära.
Utan att ta avstånd från hatet valde flera skådespelare från filmerna istället att ta avstånd från Rowlings ställning, Daniel Radcliffe, Emma Watson och Rupert Grint är givetvis nämnvärda men det finns undantag. Robbie Coltrane, som spelar Hagrid, menade öppet i en intervju med Radio Times att Rowling inte sagt något särskilt nedsättande. Afshan Azadl, som spelade Padma Patil, skrev på Twitter att hon är skyldig Rowling hela sin karriär.
"Anklagad för att innehålla transfobiskt innehåll, trots att boken inte innehåller en transperson"
Evanna Lynch, som spelar Luna Lovegood, dedikerade en längre text till saken i vilken hon öppet konstaterar sina meningsskiljaktigheter med författarens, men att Jo (Rowling) för henne fortfarande var en generös och älskvärd person. Lynch kom i kontakt med Harry Potter-böckerna när hon var inlagd på sjukhus för ätstörningar och fick rollen via sin brevväxling med Rowling. Hennes läsvärda tankar möttes av hat och trakasserier (hon fick senare ta bort sitt Twitterkonto) med påhopp som inte sällan var av sexuell karaktär, precis som de som riktats mot författaren.
Rowlings senaste deckare, Troubled Blood, där en seriemördare utför dåd i kvinnokläder blev även den snabbt anklagad för att innehålla transfobiskt innehåll, trots att boken inte innehåller en transperson. Samma gedigna granskning skulle givetvis inte riktats mot just den boken om det inte varit för Rowlings tidigare uttalanden.
Samma granskning riktas inte mot Oscarsbelönade När Lammen tystnar där seriemördaren Buffalo Bill syr en dräkt gjord av hud från kvinnokroppar för sin ”övergång”. Clarice Starling avvisar Hannibals teori om att ”mördaren är transexuell eller tror att han är transexuell” med att säga ”Transexuals are very passive”. ”När lammen tystnar har åldrats med värdighet” kunde vi läsa på Dagen Nyheter Kultur den 11:e februari i år. Vem som drabbas av utfrysning förefaller således vara helt slumpmässigt.
"Påståendet 'Harry Potter är mer än bara J.K. Rowling' är självbedrägeri"
Mig veterligen har J.K. Rowling inte uttalat sig varken rasistiskt, antisemitiskt eller för den delen transfobiskt. Vad hon däremot gjort var att ta ställning mot ett könsneutralt språkbruk i ett sammanhang som rörde menstruation – en naturlig fas för kvinnokroppen men som i delar av världen av kulturella och religiösa skäl är belagd med skam och våld, offren är kvinnor. Jag rekommenderar alla att faktiskt läsa hennes svar på kritiken, från den 10 juni 2020.
Att vissa skribenter på större svenska tidningar blint följer strömmen med påståenden som att ”fansen står upp mot J.K. Rowling” kan jag också leva med, de tillhör inte Harry Potter-generationen och deras anspråk på vad fans kollektivt skulle tycka är inte särskilt sensationellt.
Jag kan även med en stor nypa salt leva med att J.K. Rowling stängdes ute från HBO Max Harry Potter-special Return to Hogwarts som firade att den första filmen fyllde 20 år. Det var en lika oärlig som småaktig maktdemonstration, gjord för att tillfredsställa de som jag i själva verket reserverar mitt allra starkaste förakt för. Nämligen de som på riktigt inbillar sig själva att de kan distansera J.K. Rowling från böckerna om Harry Potter, när det var hon som inte bara skapade karaktären utan även hela den magiska världen.
Att påstå att “Harry Potter är mer än bara J.K. Rowling” är inget annat än ett självbedrägeri. Det är faktiskt häpnadsväckande att se hur flera ur min generation, som ena stunden tackade henne för att hon gav färg till en annars monoton och grå barndom, nu vänder henne ryggen totalt.
Att inte fler skådespelare från Harry Potter-filmerna eller fans, i Sverige och övriga världen, tar avstånd från dödshoten och hatet mot Rowling är sorgligt.
VIDARE LÄSNING: