Förhoppningar och farhågor: Aquaman

Förhoppningar och farhågor: Aquaman

Fredrik Edström | Krönika
12 december 2018
Fredrik Edström | Krönika
12 december 2018

Blir Aquaman ett magplask eller ett vackert vågskvalp?

Filmtopp reflekterar kring DC Comics kommande "Aquaman". Blir det en succé eller flopp?

En bild på Aquaman
Foto: Warner Bros

Den 14:e December smäller det! Jason Momoas djupdykande superhjälte "Aquaman" gör entré på vita duken och markerar den sjätte filmen i DC:s cinematiska universum. Peppen är givetvis oerhörd från oss trikådyrkande filmofiler världen över – men även oron. I dag tänker jag banka ut mina främsta förhoppningar och farhågor inför "Aquaman"!

Förhoppningar:


Omfamna märkligheten

Aquaman i sin filmiska och tecknade versioner
Foto: Warner Bros

Jag respekterar DC:s försök att förankra sina karaktärer i en mer realistisk värld än "storsyrran" Marvel. Dock har fingerfärdigheten helt saknats och DC har mer eller mindre under tvång närmat sig Marvel med en mer färgglad ton. Denna tonala osäkerhet kulminerade i ultrakalkonen Justice League och DC bör med Atlantis härskare lämna den pseudo-seriösa tonen i kölvattnet.

LÄS VIDARE: Andreas Zieglers krönika "Vad f*n håller DC egentligen på med?"

Aquaman är en konceptuellt flamsig karaktär, det kan ingen Nolan-laddad författare ändra på. Men det hindrar inte filmen från ett genuint och emotionellt anslag. Låt Guardians of the Galaxy vara ledstjärna här – beviset på att karaktärer som är "out there" ändå kan fyllas med varm och smäktande autenticitet.

Låt DCEU kliva åt sidan:

Hjältarna i Justice League.
Foto: UIP

Förmodligen mitt vanligaste önskemål i dessa enorma filmiska universum – låt de fristående filmerna vara fristående i så stor utsträckning som möjligt. Ibland finns det handling som motiverar många karaktärer, men i Aquamans fall kan jag inte tänka mig det. Vi har redan sett Momoas rätt träiga och pubertala tolkning av karaktären i samspel med andra hjältar och jag är tyvärr inte imponerad. Ge mig en origin-story som säljer mig på Aquaman – inte hans superhjältepolare.

Farhågor:


Mer dassig grabbighet

Aquman
Foto: Warner Bros

Det Momoa hittills bjudit på i DC:s universum har varit rätt dassigt.  Ett muskelberg med kvickt munläder som med ryggdunkar och ett axe-doftande "my man!" tillrop för tankarna till ängsliga grabbgäng i duschen efter gympan.

Min oro är att vägen redan är utstakad för Aquaman. Jag hoppas på en mer hjärtlig tolkning men min högra hjärnhalva säger att mer dassig grabbighet står att vänta för Atlantis konung.

Bakbunden regissör

James Wan
Aquamans regissör James Wan

Jag tror och hoppas att Warner Bros fattat galoppen vid det här laget – att regissörer gillar att regissera. Patty Jenkins lyckades ypperligt med hjärtliga (men smått överskattade) Wonder Woman och jag hoppas att James Wan tillåts sätta sin prägel på Aquaman utan att bli kreativt bakbunden av Warner Bros.

Wans cv är knökfullt med underhållande och starka alster där skräckrullarna lyser starkast. Saw, The Conjuring 1 & 2 och Insidious är ypperliga rysare som enkelt transporterade oss till en värld långt från vår egen – kompetenser som en film som Aquaman hade gynnats av. Så snälla Warner Bros, låt Wan regissera utan pekpinnar.

Håller du med mig om mina förhoppningar och farhågor eller är jag helt ute och cyklar?