Förhoppningar och farhågor – Rambo: Last Blood

Förhoppningar och farhågor – Rambo: Last Blood

Fredrik Edström | Krönika
25 augusti 2019
Fredrik Edström | Krönika
25 augusti 2019

Efter alla dessa år, har Stallones veteran fortfarande något krut i bössan?

Vi på Filmtopp är pumpade till bristningsgränsen med adrenalin, men orosmolnen är många. Är Rambos bössa fortfarande laddad med skarp ammunition eller är det bara knallpulver kvar? Idag listar jag mina förhoppningar och farhågor för Rambo: Last Blood.

Poster till Rambo
Foto: Noble Entertainment

1982 fick vi först stifta bekantskap med Sylvester Stallones psykiskt och fysiskt ärrade Vietnam-veteran i dramat First Blood. Nu, 37 år och en handfull uppföljare senare, är karaktären en förevigad himlakropp på actionhimlen och snart ska vi återigen ut till frontlinjen tillsammans i kommande Rambo: Last Blood.

Vi har listat förhoppningar och farhågor inför actionfesten.

Förhoppningar


Riktiga explosioner, äkta stunts – action av den gamla skolan!

Sylvester Stallone använder ett automatvapen
Foto: GeekTyrant

Av trailern att döma sparar inte Rambo på våldsamheterna i detta femte kapitel. Filmens sista akt tycks bli en ohelig korsning av Ensam Hemma och Saw.

Det hela ser ljuvligt ut och sträcker sina tentakler långt bak till originalfilmen när Rambo går loss på byns polisstyrka med sina hemmasnickrade dödsfällor. Ett sant nöje för actionälskaren.

Därför hoppas jag innerligt att Last Blood anammar actionskapande av den äldre skolan. Jag vill se blodsquibs (fysiska blodpåsar), långa tagningar och stuntmän som riskerar sina liv för mitt höga nöjes skull.

Stallones ålder är dock en faktor som riskerar att regissör Adrian Grunberg får konstruera actionscener som får ta klumpiga omvägar för att se sexiga ut. Och får jag ens se en skymt av en datoranimerad explosion lämnar jag biosalongen snabbare än Sylvester hinner boka nästa skönhetsoperation.

Ge Rambo ett värdigt avslut.

En bild på en trött Sylvester Stallone
Foto: Lionsgate - Här ser du en trött Stallone

Ingenting får takten i mitt sotsvarta filmhjärta att öka på samma vis som att få se en lastgammal Stallone göra slarvsylta av Mexikanska kartellhejdukar, men jag hoppas verkligen att hjärtat finns där – om än nergrävt under tonvis av patroner.

LÄS VIDARE: Vår krönika: "Actionstjärnornas egon är löjliga"

Jag förväntar mig inte en 100 minuter lång snyftfest - tro inget annat, men jag hoppas innerligt att karaktären ges ett värdigt avslut.

"First Blood" är en dramathriller vars släktband till de bombastiska uppföljarna är ganska svåra att knyta ihop och därför hoppas jag att Adrian Grunberg tar varsamt hänsyn till filmseriens första kapitel och emotionella rötter.

Farhågor


Stallone på autopilot.

Stallone i sängen
Foto: Warburtons/PA

Jag älskar Sylvester Stallone hårt och med varenda fiber av mitt hjärta. Karlns karriär spänner över några av mina favoritprestationer inom filmmediet (Rocky, First Blood, Cop Land) tillika några av de mest vedervärdiga och förnedrande (Stop or my mom will shoot, Rhinestone). Jag har liknande relation till Stallone som de mest inbitna Star Wars-fanatikerna har till George Lucas - å ena sidan tillber jag vid hans altare som en trogen följare, å andra sidan vill jag placera ett välriktat, vasst knä i hans solar plexus och skälla ut honom efter noter.

Därför gör Last Blood mig orolig. Jag vet aldrig vilken Stallone jag kommer att få. Är det Oscarsstinne Sly alá Creed eller genomsömniga Sly alá Escape Plan 2 och 3? Jag ingen aning. Hans senaste actionprestationer i Escape Plan 2 och 3 är något av det slöaste och själlösa jag sett från min actionidol och får jag en Stallone på auto-pilot i Last Blood haverar hela actionbygget.

Övertro på CGI och datoranimerade effekter.

Dåligt CGI blod
Foto: New Line Cinema Genomdåligt animerat blod från filmen Blade

Jag vet, ingen genre slipper helt undan i 2019-års klimat. CGI förstärker så gott som varenda filmruta i dagens filmiska terräng, men det är inte det fenomenet som oroar mig. Datoreffekter som inte märks är datoreffekter done right.

Effektbrukandet jag är orolig för är det vi har sett i 2008-års Rambo och Expendables-trilogin. Kalla mig bakåtsträvare, men som filmtittare behöver jag se att skådespelare interagerar med riktig scenografi och praktiska effekter. Jag vill se stuntmän och skådespelare indränkta i fejkblod eftersom det påverkar hela filmupplevelsen. Dock säger min oro att trenden med digitala våldseffekter inte kommer att vända med Rambo: Last Blood men jag hoppas av hela mitt actionälskande hjärta.

Rambo: Last Blood ser du på bio 20:e September. Vem tar du med på actionfesten?