Barndomsfavoriter: Håller "Scary Movie" (2000) idag?
Wazzup!
Min barndom spenderades framför TV:n i ohälsosamma mängder. Innehöll en film något av följande: laserpuffror, kaststjärnor, prinsessor eller grissvettiga southpaws etsades min bleka barnrumpa fast framför skärmen. Det är i denna naiva barnrumpa denna artikelserie tar avstamp: barndomsfavoriter – håller de idag?
Min uppgift är att bänka mig på TV-soffan och se om mina gamla barndomsfavoriter. Har favoritrullarna från förr åldrats som ett högklassigt vin eller som en ekologisk banan under rötmånaderna?
Idag är det dags för pubertetklassikern Scary Movie att möta vuxenblickens dom! Parodin såg dagens ljus 2000 och i rollerna Anna Faris, Jon Abrahams, Marlon Wayans m.fl. Bakom kameran står Keenen Ivory Wayans.
Min relation till "Scary Movie"
Min introduktion till skräck-genren var via Wes Cravens meta-mumsiga Scream. Dock flög seriens signum, humorn, högt över mitt infantila huvud. Istället var den parodin, Scary Movie, som fick dra det komiska lasset. Jag bjöds på atombomsliknande skrattsalvor som demolerade allt i sin väg. Scary Movie var en filmisk buffé som serverade allt en svältfödd pubertetsson kunde önska: snusk, våld och knark. Nu är det dock dags för mig att vara den vuxna i rummet och se om den stolliga parodin. Det är dags för barndomsfavoriter att ta sig an Scary Movie!
Jag har delat upp filmen i tre segment där skiljelinjen mellan mina åsikter som barn vs mina åsikter som vuxen nu framträder tydligast.
Parodi på meta?
Vad mina barnögon såg: Scream hade illa kvickt blivit en favorit och spelades på repeat inne på pojkrummet, men humorn nådde aldrig fram. Cravens post-moderna slasher lockade mig med blod och skräck – inget annat. Därför hänfördes jag av Scary Movie som lyckades stöpa om skräcken och adrenalinet från Scream till panikartade skrattsalvor. Tonåringen i mig var inte svårflirtad - här erbjöds jag snusk, våld och knark av billigaste sort och min mun var vidöppen och tog tacksamt emot.
Vuxenblickens dom: Scary Movie tar sig an ett ganska beskymmersamt projekt: att skoja om en film som redan är sprängladdad med humor. Craven hade som bekant redan lekt, vridit och vänt på genrens konventioner och stilgrepp. Visst, det är inte bara Scream som faller offer för parodins buskis-skämt, men majoriteten av ammunitionen sprayas helt klart på Cravens slasher. Att skoja om något som redan skojar faller platt och därför tar Scary Movie inte ens ansats till att dissekera eller busa med genren. Regissör Wayans går all in på snusk, våld och knark istället.
Snusk, våld och knark
Vad mina barnögon såg: Scary Movie var inte bara en rolig film – det var kanske den roligaste film jag någonsin sett. Filmen erbjöd ett pubertalt smörgåsbord där vackra kvinnors enorma behag, avhuggna huvuden och en hel kaskad av grovhuggna skämt på handikappades, homosexuellas och minoriteters bekostnad haglade. En helt ny värld öppnades. Mina naiva ögon skulle för alltid byta humoristiska linser och barndomens snälla komedier skulle nu pulveriseras av Wayans snusk, våld och knark-gjutna slägga. Roligast var givetvis den enorma sperma-vulkanen som limmar upp stackars Anna Faris i taket. Riktigt, riktigt, classy.
Vuxenblickens dom: att se om Scary Movie i en era där cancel-kultur lever och frodas är mycket speciellt. Scary Movie är motsatsen till cancel-kultur, utan att på minsta lilla vis vara smart eller utmanande. Parodin är stendum och hoppar på första kiss och bajs-skämt eller kränkande karikatyr som står att finna. Blir mina vuxna ögon underhållna? Nja. Humorn är som en ettrig hackspett som pickar, stör och irriterar med sina infantila tramsigheter och oftast resulterar det i tröttsamma suckar. Dock lyser hackspetten stundtals till och lyckas gnaga sig förbli skalet, då blir jag överrumplad och kapitulerar till dumheterna. Det finns helt klart roliga stunder i Scary Movie, även om en klar majoritet av humorn är plågsamt billig och löjeväckande simpel.
Parodier – en helt ny värld
Vad mina barnögon såg: visst, jag kände till och hade avnjutit några parodier innan Scary Movie men nu slog bomben ner på allvar i min populärkulturella bakgård. Nu satte jag plattan i mattan och drog på parodi-turné! Hot Shots 1 & 2, När Skinkorna Tystnar och även en gnutta Mel Brooks stod på menyn. Scary Movie hade fått min mage att kurra av parodi-aptit!
Vuxenblickens dom: parodier är en ytterst svårbalanserad genre. Filmisk rysk roulette, där publiken kan bjudas på creddig genre-trixande alá Mel Brooks eller bröligt trams. Scary Movie tillhör utan tvivel den sistnämnda kategorin. Vågen av post-moderna skräckisar som Scream och Wes Craven's New Nightmare hade redan vänt ut och in på genrens våldsamma kostym så Scary Movie fick sålla sig till den tramsiga kategorin av parodier och banade väg för "komiska" mästerverk som Epic Movie, Superhero Movie och Disaster Movie. Den kulturgärningen är inte enkel att sudda bort!
Domen: håller Scary Movie idag?
"Scary Movie" är parodin för dig som fortfarande kan garva åt tuttar, knark och provocerande stereotyper. Så enkelt är det. Den stora frågan är om jag faktiskt njöt av min återtitt eller ej och det är extremt spridda skurar vi snackar. Å ena sidan är det ett intressant tidsdokument av en sub-genre av oborstat infantil humor som är 100% frånvarande i dagens klimat, men speciellt kul är det inte. Därför landar jag i ett nej, "Scary Movie" håller inte idag, även om den hel "skämt" faktiskt lyckas få mig att kapitulera.