Alla (o)möjliga styrkor i Mission: Impossible-filmerna

Det ser ut som att vi kommer bjudas på fler omöjliga uppdrag. Den sjunde och åttonde filmen i franchisen Mission: Impossible kommer 2021 respektive 2022. Hittills finns det alltså sex filmer i filmserien. I den här krönikan kommer jag lyfta de olika filmernas styrkor.

Men först tar vi en liten blick tillbaka på källmaterialet.

På farligt uppdrag (1966-1973 och 1988-1990).

Originalserien, som hette "På farligt uppdrag" när den sändes i Sverige, gick alltså redan på 60-talet och fick sedan en fortsättning på sent 80-tal. I denna serie fick vi följa Jim Phelps (Peter Graves), som ledde sitt team på olika både farliga och omöjliga uppdrag.

Det som gjorde denna serie så speciell var att de olika uppdragen nästan alltid bestod av raffinerade planer, ämnade att manipulera fienden för att uppnå resultat. Vi fick se riktiga proffs jobba. Det fanns inte mycket till karaktärsutveckling eller konflikter mellan agenterna. Men det gjorde inte så mycket. Det var alltid lika fascinerande att se planerna utspela sig. Det blev lite extra spännande när agenterna var tvungna att improvisera.

I första avsnittet av den ”nya” serien från 1988, var uppdraget att få en diktator att lämna säkerheten på en ö, så att han kunde gripas. För att uppnå detta använde teamet ett hologram (rätt märkvärdigt 1988), en femtonårig pojke och två identiska stränder. En av team-medlemmarna spelade en läkare medan en annan spelade en vapensmugglare.

På farligt uppdrag bjöd inte på vidare utstuderade stuntsekvenser och det sköts sällan särskilt mycket. TV-serien hade mer gemensamt med Ocean’s Eleven än de nya filmerna.

Mission: Impossible (1996) – Snårig thriller.

Den första filmen börjar ungefär som "På farligt uppdrag". Den största skillnaden inledningsvis är att relationerna mellan karaktärerna är lite mer personliga än i originalserien. Sedan tar filmen en väldigt oväntad vändning när vi får följa den jagade Ethan Hunt (Tom Cruise) när han försöker rentvå sitt namn och hitta den riktiga boven.

Regissören, Brian De Palma, hade tidigare regisserat bland annat "De omutbara" och "Carlito’s Way". När han är som bäst gör han smarta nerviga thrillers med oväntade vändningar.

Det är även det som gör "Mission: Impossible" så bra. Till en början saknade jag de raffinerade planerna från På farligt uppdrag. Efter att ha sett om filmen ett par gånger, kan jag dock inte förneka att De Palma har gjort en bra snårig thriller. Ethan Hunt måste nästla sig in i den undre världen utan särskilt mycket att gå på, hålla sig undan från myndigheterna och räkna ut vem som ligger bakom sveket mot hans organisation.

De Palma lyckas göra mycket med väldigt lite. Den mest ikoniska scenen i Mission: Impossible är när Ethan Hunt ska bryta sig in i CIA:s högkvarter i ett rum där han inte får ge ljud ifrån sig eller nudda golvet. Spänningen är hög när Hunt befinner sig ett par centimeter från golvet och sträcker ut armarna och benen i väntan på att hans partner (Jean Reno) ska hissa upp honom. Det är rätt långt från de motorcykeljakter och de galna akrobatiska stunts som andra filmer i serien bjuder på. Det var nog mer slutscenen, som utspelar sig på ett snabbtåg i en tunnel med en förföljande helikopter, som satte ribban för kommande filmer.

Mission: Impossible II (2002) – Action á la Hong Kong.

"Mission: Impossible II" var den film som satte tonen lite för alla kommande filmer. Filmen regisserades av John Woo, mest känd för sina actionpackade Hong Kong-filmer.

Det faktum att John Woo regisserade "Mission: Impossible II" gjorde två saker för filmserien. För det första blev filmerna nu mer actionorienterade; snårigheten från första filmen kom aldrig riktigt tillbaka. För det andra satte John Woo en egen prägel på filmen, vilket alla kommande regissörer skulle göra också.

Dialogmässigt är "Mission: Impossible II" helt klart den svagaste filmen i filmserien. Många gånger är dialogen klumpig och/eller melodramatisk. Det känns lite som dialog som hör hemma mer i en B-film.

Men det gör inte så mycket. För det är actionsekvenserna som är viktigast här. Det var denna film som gjorde Tom Cruise känd för att göra sina egna stunts. Han klättrar berg utan linor, bjuder på akrobatiska fightingsekvenser, skjuter skurkar med en pistol i varje hand och kör motorcykel snabbt medan han blir jagad. John Woo bjuder i vanlig ordning på smakfulla sekvenser i slow motion och den där förebådande vita duvan.

"Mission: Impossible II" är kanske inte den bästa filmen i filmserien. Men det går inte att förneka att det är en snygg och fartfylld film.

Mission: Impossible III (2006) – Skurken, kärleken och den konfliktfyllde hjälten.

I "Mission: Impossible III" tog J. J. Abrams över tyglarna för regin. Han hade tidigare främst jobbat inom TV, bland annat med Alias och Lost. Detta är TV-serier som engagerar oss djupt i välskrivna karaktärer. Alias hade inte direkt en stor budget. Mycket av spänningen kom från det faktum att skurkarna alla var lika smarta som de var hänsynslösa, vilket gjorde att vi faktiskt befarade att våra hjältar skulle råka illa ut.

"Mission: Impossible III" är den bästa filmen i filmserien. Ethan Hunt har dragit sig tillbaka från fältet för att leva en lugnare tillvaro med Julia (Michelle Monaghan). Han tvingas dock tillbaka till fältet när vapenhandlaren Owen Davian (Philip Seymor Hoffman) ställer in siktet på ett mystiskt vapen kallat ”The Rabbit’s Foot”.

Abrams kastar in oss i handlingen redan i första bildrutan. Ethan och Julia är tillfångatagna. Davian är obeveklig i sin utfrågning om var vapnet är. Han hotar med att skjuta Julia om Ethan inte talar om var det är. Julia gråter. Ethan hotar med att döda Davian, han förhandlar, han gråter, han ber om nåd. Sedan kastar Abrams tillbaka oss till några dagar tidigare. Ett enkelt knep, men ack så effektivt. Sedan har vi den där repliken som Hoffman levererar i trailern, som sammanfattar hans karaktär så bra.

Det är lite synd att Abrams inte fått göra fler Mission: Impossible-filmer. Ingen annan film i serien har en så bra skurk som Davian och ingen annan film låter oss komma lika nära Ethan Hunt.

Mission: Impossible - Ghost Protocol (2011) – Det skojfriska teamet.

Av någon anledning tyckte någon det var en bra idé att låta Brad Bird, som tidigare endast hade gjort animerade filmer, regissera den fjärde filmen i filmserien, som slopade numret och tog undertiteln "Ghost Protocol". Det gick faktiskt rätt bra.

MER LÄSNING: 

De bästa actionfilmerna

Om det är något många animerade filmer gör bra, är det komedin. Det är också den största styrkan i Ghost Protocol. Teamet består av människor som aldrig jobbat tillsammans förut. De har dessutom begränsade resurser. Dessa två faktorer ställer till det på ibland dråpliga sätt. Simon Pegg, känd från komedier som Shaun of the Dead och Hot Fuzz, är så klart ett viktigt tillskott i detta sammanhang. Han har ett bra bollplank i Jeremy Renner.

Brandt, som spelas av Renner, är bitvis som en representant för oss i publiken, när han pekar ut de problem teamet och Hunt står inför. I en scen måste Hunt springa nerför utsidan av Burj Khalifa, världens högsta byggnad, med en lina för att komma tillbaka till sitt rum innan skurkarna anländer. Han når dock inte ända fram, varpå Brandt säger:

"Your line’s not long enough!"

Hunts svar:

"No shit!"

Det är något befriande med att skratta mitt i spänningen. Och se den annars kolugne Hunt tappa fattningen för ett ögonblick.

Mission: Impossible – Rogue Nation (2015) – Ilsa Faust.

När det kommer till action är "Rogue Nation" helt klart den bästa filmen. Tom Cruise står, som vanligt, för ett antal imponerande stunts. Det viktigaste tillskottet i sammanhanget är dock Ilsa Faust, spelad av svenska Rebecca Ferguson.

Hon är inte en dam i nöd. Istället är hon snarare räddaren i nöden. Ferguson står för en väldigt fysisk prestation. Filmen har kritiserats för att vara sexistisk när olika delar av hennes kropp visas upp. Jag kan till viss del hålla med om detta.

Samtidigt tycker jag det inte är fel att visa exempelvis hennes starka ben. För det är lite som när kameran fokuserade på armarna på Arnold Schwarzenegger på 80-talet; det är en av karaktärens starkaste tillgångar. Arnie kunde lyfta tunga saker och slå hårt. Ilsa Faust dödar med sina starka ben.

Hon är inte bara en värdefull allierad utan även en värdig motståndare. Hennes skiftande allianser gör henne spännande. Det är tack vare henne vi får den mest högoktaniga motorcykel-jakten i hela filmserien. Det går jätte-jätte-fort!

Mission: Impossible – Fallout (2018) - Fin mustasch.

Jag tycker inte något fungerar särskilt bra i "Fallout". Skurkarna är färglösa, dialogen blir snabbt tjatig och därmed poänglös och det är dåligt drag i actionsekvenserna.

För en film med namnet "Mission: Impossible" är det sistnämnda en kardinalsynd. Detta beror nog mest på att ribban har satts så högt. Det är inte spännande att se Ethan Hunt springa över hustak och uppför trappor när vi sett honom springa genom en sandstorm i Ghost Protocol. Det är inte spännande att se honom köra motorcykel genom gatorna i Paris när vi sett honom köra 200 kilometer i timmen på en motorväg i Marocko i Rogue Nation. Redan i Mission: Impossible från 1996 flög en helikopter inne i en tågtunnel. Då är det inte vidare imponerande med två helikoptrar som jagar varandra på hög höjd utan ett hinder i sikte.

Dessutom var de tvungna att dra ner på de fysiska bitarna för Rebecca Ferguson på grund av att hon var gravid under inspelningen. Jag förstår att de gjorde detta, men då kunde de väl ha gett henne bättre dialog istället? I Fallout är hennes skiftande lojaliteter mest tröttsamma.

I trailers inför "Fallout" framställdes Walker, spelad av Henry Cavill, som en ångvält. Cavill är lång och vältränad (han spelade ju för bövelen Stålmannen). En smäll från honom borde kännas som att bli slagen av en slägga. Walker ser mycket riktigt ut att vara bra på att slåss. Men det ser inte ut som att hans smällar är hårdare än någon annans. Lägg till det att Cavill är rätt tråkig som skådespelare och hans karaktär känns väldigt mellanmjölkig.

MEN den där mustaschen är ju väldigt snygg. Den är det bästa med hela filmen.

Mission Impossible 7 och 8.

"Mission: Impossible 7", som inte har fått en undertitel än, är en av de filmer som drabbats av coronakrisen. För tillfället har de ett uppehåll i produktionen. Enligt imdb ser det dock ut som att den kommer att komma ut under 2021. Det står även att Mission: Impossible 8 kommer 2022. Detta betyder troligtvis att filmerna kommer spelas in samtidigt.

Jag hoppas att de höjer ribban för actionsekvenserna. Det skulle inte heller vara fel med en välskriven och välspelad skurk.

Vad tycker ni om Mission: Impossible-filmerna? Vilken är er favorit? Vad hoppas ni se i kommande filmer?

Kommentera gärna på Facebook! 

MER LÄSNING: 

De bästa Bond-filmerna