EXKLUSIVT: Olle Sarri, Ebba Hultkvist och Niklas Engdahl (Den Inre Cirkeln)
Skådespelarna berättar om inspelningen av Viaplay-originalet "Den inre cirkeln".
Tidigare i somras släpptes Viaplay-originalet "Den inre cirkeln", en politisk thriller som utspelas under Almedalsveckan. I rollerna ser vi bland andra Niklas Engdahl, Olle Sarri och Ebba Hultkvist. I samband med Nordic Entertainments Group höstpresentation, fick vi ett samtal med skådespelarna.
Den inre cirkeln är en politisk thriller, som baseras på Moderaternas före detta partisekreterare Per Schlingmanns roman I maktens öga. Historien kretsar kring näringsministern David Ehrling (spelad av Niklas Engdahl). Han drömmer om att bli statsminister och snart ser drömmen ut att se verklighet. Vad han inte vet är att han snart slungas in i ett politiskt spel, kantat av lögner och fulspel.
"Nä, är det sant?!"
Natten till mitt möte med Niklas Engdahl, Olle Sarri, som spelar David Ehrlings bror Joel, och Ebba Hultkvist, som spelar grävande journalist, hade jag en märklig dröm. Jag drömde att jag bar den redan smått ikoniska Olle Sarri-frisyren från Den inre cirkeln. Något jag givetvis använda som isbrytare vid vårt samtal.
– Nä, är det sant?! utbrister Olle förvånat. Jag hoppas att det blir en sanndröm en vacker dag. Var det en mysig dröm?
För mig var det väldigt blandade känslor. Jag kunde bära upp den, men var orolig över hur folk såg på mig. Hur kändes det för dig?
– Väldigt bra… Ja, det kändes verkligen väldigt bra. Det är en blandning av mitt eget hår och extensions, men om det blir en till säsong, vilket det lutar åt, då kommer det bara vara mitt egna hår. Jag saknade verkligen frisyren direkt när vi var klara. Detsamma kan jag inte säga att min familj gjorde.
"Den inre cirkeln" hade alltså premiär tidigare i somras, men redan nu, berättar Niklas, håller ett manus på att tas fram till en ny säsong. Jag frågar honom om vilka han har baserat sin politikerkaraktär på.
– Utifrån hur arbetsprocessen har sett ut, var det Per Schlingmann som jag lärde mig av. Om jag hade några frågor var det honom jag gick till. Jag baserar inte karaktären på Per, men på hans erfarenheter. Han har lärt mig hur man spelar spelet.
"Jag skulle vilja vara en grävande journalist".
"Den inre cirkeln" är något av en comeback för Ebba Hultkvist, som efter "Skärgårdsdoktorn" och "Festival" mer eller mindre drog sig tillbaka från filmmediet. Efter att hon utbildat sig till civilekonom har hon bland annat drivit en PR-byrå och varit projektledare för bokförlaget Kultur & Natur. I serien spelar Ebba alltså en grävande journalist, hon berättar hur hennes arbete utanför filmens värld har varit till nytta för hennes rolltolkning:
– Jag har träffat väldigt många journalister i olika sammanhang och fått en inblick i hur de arbetar. När jag jobbade med PR-byrån var jag exempelvis mycket i Almedalen och fick samarbeta en hel del med journalister där. Det är ett yrke som alltid har intresserat mig. Nyfikenheten jag ser hos journalister är något som jag tror att jag kan hitta ganska lätt i mig själv.
Om du fick drömma lite, vilken typ av journalist skulle du vara?
– Ja, men då skulle jag nog faktiskt vilja vara en sån här grävande journalist som i serien. Avslöja skandaler och sådant. Om jag vågar, säger Ebba och skrattar. Det skulle nog vara det roligaste!
"Jag fick alltid samma roller".
Den senaste tiden har det varit fullt upp för Olle Sarri. Bara i år har vi sett honom i titlar som: "Revansch", "Gösta", "Sommaren med släkten", "Helt perfekt", "Britt-Marie var här" och, så klart, "Den inre cirkeln". Men hur är det egentligen som skådespelare att slänga sig mellan alla dessa karaktärer?
– Oerhört lyxigt, konstaterar Olle lugnt. Jag har alltid varit rätt duktig på att undvika krockar i schemat. Jag hade bara några rester kvar från ett tidigare projekt när vi började spela in Den inre cirkeln förr förra sommaren.
– Nä, förra sommaren, inflikar Niklas med medhåll från Ebba.
– Vi spelade ju inte under den som var nu. Men det kanske är lite tidigt att prata om denna sommaren som "förra" när jag fortfarande går i flip-flops, svarar Olle och tittar ner mot sin fötter. Men som svar på din fråga, så känns det jättelyxigt att få arbeta med så många karaktärer.
Är det inte svårt rent arbetsmässigt?
– Jo, det kan vara svårt. Men med det här jobbet är extra roligt när det är svårt. Att göra exakt samma roller hela tiden, men i olika produktioner, är inte alls lika givande. Sen är det också kul att få göra all research. Jag ser det som en stor fördel med skådisjobbet, att man får sätta sig in i andra grejer än vad man är van vid. Förr i tiden fick jag alltid exakt samma typ av erbjudanden, och även om det var givande produktioner, var jag mätt på att göra samma karaktär. Jag tyckte inte att det var roligt att gå till jobbet helt enkelt.
– Vad var det för typ av roll du alltid blev erbjuden, den roliga sköna killen? Frågar Ebba med just den där nyfikenheten hon tidigare pratat om.
– Naiva och nervösa, unga män i komiska roller. Det var bara det. Jag gillar att göra den typen av roller med, men då var det alltid samma.
Olle Sarri må många gånger ha spelat den nervösa och pojkaktiga unga mannen, men i Jesper Ganslandts mörka dramathriller "Apan" (2009) fick han chansen att göra något helt annat. Där spelar han en körskolelärare, som tvingas konfrontera det fruktansvärda brott han har begått mot sin familj. För sin lysande insats Guldbaggenominerades också Olle i kategorin "Bästa manliga huvudroll".
– Det var verkligen en sån där utmanande roll som var rolig att göra, men efter Guldbaggenomineringen var telefonen helt död i ett år. Jag fick i princip inte ett enda rollerbjudande. Däremot betydde Apan väldigt mycket för mig.
"Det var faktiskt jobbigt".
"Den inre cirkeln" är alltså en serie med en ganska liten ensemble, som är inspelad under en sommar på lilla Gotland. Jag var nyfiken på hur det skiljde sig rent socialt och arbetsmässigt mot att göra en produktion i storstaden.
– Det blev en hel del mer häng efter arbetstid, säger Niklas, men jag spelade samtidigt in den tredje säsongen av Bonusfamiljen så jag fick pendla en hel del mellan Stockholm och Visby.
– För mig var det rätt härligt process att gå igenom, berättar Ebba. Att man kan stänga bort allt annat och verkligen känna "nu är jag här". Till skillnad från som idag, där det är så nära att man bara kan springa hit och sedan ska man iväg någon annanstans. Det blir så splittrat.
– Sedan blir det ju så härlig sammanhållning när vi kan gå ut och äta middag tillsammans. Det är bra för produktionen med på så vis, säger Olle.
– Nä, men precis. Ofta med "Bonus-gänget" så är det bara tack för dagen och så kilar alla hem, säger Niklas.
– För min del så har det varit ovanligt lyxigt, säger Olle, då min familj också har varit med. Min dotter spelar David Ehrlings dotter i serien och Anna är statsministerns presschef. En blandning mellan semester och jobb.
När jag frågar om det finns något viss vemod när produktionen tar slut efter att man har jobbat så pass tätt, brister alla tre ut i en kör av: "Ah!" "Mm!", "Oh, ja!" "Verkligen!".
– Jo, för mig var det enormt efter att ha jobbat så här intensivt, säger Niklas. Det var faktiskt jobbigt när det var helt slut. Det tar någon vecka att komma över det. Jag vet vissa på teatern som har slutat med skådespeleriet för att just seperationen blir jobbigare och jobbigare ju äldre man blir. Man har jobbat så intensivt ihop i en produktion i flera månader och plötsligt är det bara borta. Och kollegor, som man då kanske missförstod som vänner, blev något annat. Man måste lära sig att stålsätta sig.
Vi avrundar med den sedvanliga frågan om projekt där alla bekräftar att de har några bollar i luften, men vad dessa är för något är inget de får avslöja. Det närmaste vi kommer ett avslöjande är "det är en karaktär som är väldigt olik mig" från Niklas, och att Olle Sarri håller på med en stor grej för SVT.