Intervju: Jerry Axelsson (Arbetsledare filmhuset)

Filmhuset i Stockholm har sedan det stod färdigt 1971 haft en särskild plats i svensk filmhistoria. Denna enorma byggnad på 24 700 kvadratmeter har delat dess betraktare i olika läger. Vissa kritiserar byggnaden för att vara en stor betongklump, medan andra håller den som en av Stockholms vackraste. På Svenska Filminstitutets hemsida går det att läsa om de filmiska element som återfinns i byggnadens arkitektur: ”trapphusen kan uppifrån ses som en ringlande filmremsa och de blanka hissdörrarna är formgivna efter sminkspeglar”. Men oavsett vilken ställning du har i frågan om Filmhusets estetik så kan du inte undgå att bli imponerad av denna koloss som innefattar fyra filmstudior, tre biografer, en maskinpark och ett enormt filmarkiv där en stor del av materialet utgörs av analog film, det vill säga fysisk film på rulle.

Vi på Filmtopp.se var nyfikna på att ta reda hur magin bakom en filmvisning ser ut och kontaktade därför Jerry Axelsson som arbetar på Filmhuset som arbetsledare i maskinrummet och teknikansvarig över biograferna. Berätta lite om Filmhuset, vad är det som gör det så speciellt?

- Filmhuset är unikt på så sätt att vi kan visa all världens historiska filmformat fram till de senaste moderna formaten. Det vill säga alla analoga system, från stumfilm i alla hastigheter, från 16mm till 70mm. Vi kan också visa alla digitala system, 2K/4K, 3D-film och High Frame Rate (48fps och 60fps) [ett system som bland annat användes till först Hobbit-filmen].

      Eftersom Filmhusets utrustning också används för referensvisningar av film så är det viktigt att anläggningen hålls i optimalt skick.

- Du ska kunna komma hit med vilka professionella filmformat som helst och få en visning i referensklass för att utvärdera om materialet är korrekt. Eventuella avvikelser skall då ligga i materialet och inte i vår anläggning. Vi har precis avslutat ett flerårigt projekt för att säkra den analoga visningstekniken i femtio till hundra år till. I samband med det var vi bland de sista i världen att få köpa in analoga projektorer av det legendariska tyska företaget Kinoton, som numera bara säljer digital teknik.

      Filmhuset har ett av världens äldsta filmarkiv med cirka 26 000 analoga filmkopior. Jerry berättar att tanken är att bevara hela den svenska biografhistorien. Det vill säga att spara minst en kopia av varje film, både svensk och utländsk, som har visats på våra svenska biografer. Varför är analog film så viktigt?

- Analog film är viktigt för oss av många anledningar. För det första så vill vi visa en film på samma sett som den en gång hade premiär. För det andra så tycker vi att analog film har ett stort historiskt värde. För det tredje så är de analoga filmerna en viktig del av arbetet med digitalisering eftersom vi använder dem som kontrollinstrument. Under arbetsprocessen så jämför vi digitalfilmen vi håller på att arbeta fram med det analoga originalet så att vi kan garantera att de digitala bilderna efterliknar filmskaparens vision.

      Jerry berättar att Svenska Filminstitutet har fått 40 miljoner kronor av svenska staten till att digitalisera 500 titlar under fem år. Den långsiktiga idén är att så småningom digitalisera hela det svenska filmarvet. Jag frågade honom om hur ordningsurvalet såg ut, om det skedde i kronologisk ordning eller efter prioritering.  

- Vi går inte igenom filmerna i kronologisk ordning utan vi har en referensgrupp som arbetar med filmurvalet. Utöver att filmerna ska vara av filmisk kvalitet så ska de ha en angelägen historia, representera olika samhällsgrupper och värna om mångfald och jämställdhet. Vi utför inte digitaliseringen för vår egen skull utan vi gör det för att omvärlden ska ha tillgång till vår filmhistoria.

      Alla som har sett Quentin Tarantinos Inglorious Basterds vet vilken oerhörd skada det gamla och brandfarliga analoga filmformatet nitratfilm kan göra. Hur förvarar ni denna typ av filmrullar i ert arkiv?

- Det beror faktiskt på hur viktig vi bedömer filmen vara. Svensk film som vi anser ha ett betydande filmhistoriskt värde bevarar vi i speciella filmfrysar [-6•c] här på filmhuset och i Rotebro. Övrigt filmmaterial ligger i klimatkontrollerade utrymmen [+6•c]. Den brandfarliga nitratfilmen finns förvarad i speciellt säkrade utrymmen utanför stan.

      Du låter väldigt entusiastisk när vi pratar om analog film, vad är det som du tycker är så speciellt med detta?

- Analog film äger en unik kvalité och livlighet som man inte har lyckats duplicera i den digitala filmen. Det är också mycket av ett hantverk, både när det kommer till att spela filmen och när det kommer till skötsel och förvaring. Vi fick in två till synes välskötta exemplar av en polsk film vid samma tidpunkt. Vi har vårdat dem identiskt. Efter ett tag gick det inte att spela den ena kopian då den hade krympt i högre omfattning. Det visade sig att hantering av filmerna hade skiljt sig åt innan vi fick kopiorna!

      Du sa att det är ett hantverk att spela analog film, hur aktiv är egentligen maskinisten under en visning?

- Maskinisten är aktiv hela tiden. Alla våra analoga arkivfilmer visas aktvis, det vill säga att maskinisten manuellt måste byta rulle var 20:e minut. Detta för att minimera risken för slitage på filmmaterialet. Det skulle vara helt oförsvarbart att klippa ihop akterna här på Filmhuset eftersom vi inte visar filmerna så ofta. Vi ser våra filmer som museiföremål och behandlar dem därefter. Tänk om en Technicolor-film skulle gå sönder, det vore oersättligt. De går inte att återskapa och alla filmer har inte digitaliserats än [Technicolor är en speciell färgfilmsteknik och ett unikt kopieringsförfarande som användes i huvudsak från 1930-talet fram till 1970-talet. Den speciella kopieringsprocessen återupptogs en kortare tid mellan 1997-2001 där filmer som Apocalypse Now:Redux och The Wizard of Oz fick nypremiär på äkta Technicolor kopior. Bilden karaktäriseras av väldigt realistiska och mättade färger.].

      Cinemateket visar ofta äldre film på Filmhuset, hur ser ert samarbete ut med dem?

- Cinemateket presenterar ett programförslag för oss och därefter har vi en diskussion om huruvida filmen är möjlig att visa ur en teknisk aspekt. Vi måste alltid fråga rättighetsinnehavaren om vi får visa en film och då frågar de ofta om i vilket skick filmens kvalité är i. Vi var till exempel intresserade av att visa Stanley Kubricks 2001: A Space Odyssey vid millenniumskiftet men då valde rättighetsinnehavarna att säga: ”STOPP ni får inte visa en 70mm i det här skicket”, trots att filmen i överlag såg väldigt bra ut. Det händer också att filmen är i ett uppenbart tveksamt skick eller kraftigt censurklippt och då försöker vi se låna in en bättre kopia från något annat filminstitut eller filmarkiv.

Med det så tackar vi på Filmtopp.se för pratstunden med Jerry. För mig så var det spännande att få en större förståelse över hur arbetet bakom magin på den vita duken faktiskt går till. Hoppas att du som läsare också har fått lära dig ett och annat om vad som döljer sig i både Filmhuset och hantverket bakom analog film.

Vill du veta mer om arbetet bakom film? Läs min intervju med filmrestaurerare Jörgen Viman.