James Stewart

Porträtt: James Stewart – Från enkel grabb till megastjärna!

David Lindahl | Artikel
20 maj 2019
David Lindahl | Artikel
20 maj 2019

Följ James Stewarts resa - från skola och teater till Hollywood

James Stewart är en av tidernas mest ikoniska skådespelare. I denna artikeln djupdyker vi hur han gick från en vanlig arbetarklassbakgrund till att jobba med giganter som Alfred Hitchcock och Frank Capra.

En ung James Stewart.

Hur ska jag ens börja att berätta historien om en av filmhistoriens största skådespelare? Många förknippar James Stewart med Alfred Hitchcock, andra med romantiska komedier från 30- och 40-talet och någon kanske tänker på hans många western-filmer. Hur vi än väljer att se på honom är och förblir han en av de största ikoner och legender som någonsin har förgyllt den vita duken. Jag ska berätta varför!

James Maitland Stewart föddes den 20:e maj 1908 i Indiana, Pennsylvania. Hans mor var en pianolärarinna och hans far en lokal bygghandlare. Det förväntades att Stewart skulle ta över faderns affär och tankar på en karriär i underhållningsbranschen var uteslutet. Som ung började han sjunga i skolkören och drömde om att bli en pilot likt Charles Lindbergh, som han själv skulle porträttera långt senare i filmen The Spirit of St. Louis (1957).

1928 började han på Princeton University för att studera arkitektur. Vid sidan av studierna engagerade han sig i teaterverksamhet, vilket ledde till att han fick en inbjudan att turnera runt med en sommarteater. 1932 efter studenten reste den 24-årige Stewart runt med teatersällskapet och träffade Henry Fonda. Deras vänskap skulle komma att bli livslång och tillsammans gjorde de totalt fyra filmer i Hollywood.

HOLLYWOODS HISTORIA: 30-talets stora depression, färgfilmens genombrott och filmutbudets utökande

James Stewart och Henry Fonda.
James Stewart och Henry Fonda.

James Stewart debuterade samma år på Broadway i New York och medverkade under två år i en rad olika pjäser, ofta tätt uppsatta. En kväll satt en talangscout från filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer i publiken och resan till Los Angeles var säkrad.

Vägen som Stewart tog till Hollywood var knappast unik, men vad han skulle komma att åstadkomma där får nog betraktas som exklusivt. Från början dömdes han ut av många som inkapabel till att leva upp till idealet av den dåvarande manliga huvudrollen. Män skulle vara grova, tuffa, attraktiva och framåt. Stewart ansågs vara blyg, smal, tillbakadragen och inte särskilt attraktiv. Mellan åren 1935-1937 medverkade han i elva filmer, ofta i biroller som lite mesiga sidokaraktärer.

LÄS OCKSÅ: Tio klassiker att se i sommar

30 och 40-talets framgångar

James Stewart och Jean Arthur i Komedin om oss människor (1938)
James Stewart och Jean Arthur i Komedin om oss människor (1938)

1938 upptäckte regissören Frank Capra honom och valde att ge Stewart huvudrollen i sin kommande film, Komedin om oss människor. Detta blev vändpunkten för hans karriär och plötsligt hade den blyga och lite fumliga personligheten blivit ett accepterat drag. Filmen vann Oscar för bästa film och Stewart hade på allvar börjat förändra bilden av den manliga filmstjärnan.

Samarbetet med Frank Capra fortsatte även 1939 i Mr Smith i Washington, en film där han spelade en naiv ung man som blir invald i den amerikanska senaten. Korruption och byråkrati stod i centrum, och Stewart erhöll sin första Oscarsnominering för en roll som han i princip var klippt och skuren för.

LÄS OCKSÅ: Alla presidentens kval - Fem filmer om amerikanska presidenter

James Stewart, Cary Grant och Katherine Hepburn i The Philadelphia Story (1940)
James Stewart, Cary Grant och Katherine Hepburn i The Philadelphia Story (1940)

"The Philadelphia Story" (1940) med Katherine Hepburn, Cary Grant och James Stewart, hyllas än i dag som en av de bästa romantiska komedierna någonsin.

Stewart spelade en kaxig journalist, som till sin förtret tvingas skriva om ett kändisbröllop. På Oscarsgalan kammade han hem sin första och enda statyett, men många har i efterhand menat att det mer var som ett tröstpris för att han inte vann för rollen som Mr. Smith. Till Stewarts försvar så är det svårt att hitta ett bättre och mer trovärdigt skådespel av en berusad människa, än det som han faktiskt levererade i The Philadelphia Story.

1941 härjade andra världskriget för fullt världen över och många i Hollywood ansåg det vara deras plikt att tjänstgöra. Stewart tog en paus från filmbranschen och gick med i flygvapnet. Under kriget flög han många uppdrag över Europa och var under flera år stationerad i England.

Återkomsten till Hollywood

James Stewart
Livet är underbart (1946)

Efter kriget återvände Stewart till Hollywood som en förändrad man. Han talade sällan öppet om sin tjänstgöring och agerade aldrig i krigsfilmer eftersom han ansåg att de inte visade sanningen. I ett sista samarbete med Frank Capra gjorde han 1946 Livet är underbart, en film om George Bailey som ovilligt förblir fast i sin lilla hemort på grund av olika omständigheter.

LÄS OCKSÅ: Livet är underbart – Filmen som blev en julklassiker

Trots Oscarsnomineringar blev filmen något av ett fiasko. Den spelade knappt in sin egen budget och ansågs kritisera bankerna och kapitalism, något som inte satt väl med etablissemanget och den nationalistiska andan. Capras karriär var över och Stewart hade inte fått en drömstart på sin fortsatta karriär som filmstjärna.

Efterkrigstiden fortsatte ganska försiktigt för Stewart. Hans första samarbete med Alfred Hitchcock kom 1948 i filmen Repet. Det var en experimentell produktion där två studenter begår ett mord och placerar offret i en kista. En middagsbjudning följer där studenterna medvetet försöker komma undan med dådet. Stewart spelade deras professor som blir bjuden på middagen.

LÄS OCKSÅ: Filmtips på fem Hitchcock-favoriter

50-talet och karriären på topp

Harvey (1950)

50-talet är kanske med facit i hand Stewarts absolut mest framgångsrika decennium. 1950 agerade han i Harvey som karaktären Elwood P. Dowd, en roll som på många vis skulle komma att bli hans signum. Elwood är en underlig man som väcker mycket uppmärksamhet eftersom hans bästa vän och följeslagare är en stor kanin som bara han kan se. Rollen som Elwood ansåg Stewart själv vara hans personliga favorit och han fortsatte att spela honom på teater ända fram till ett sista fullsatt framträdande i London 1975.

James Stewart
Winchester '73 (1950)

Stewart hade agerat i western-filmer förut, inte minst i Destry Rides Again från 1939. Regissören Anthony Mann fick 1950 upp ögonen för honom och gav honom huvudrollen i Winchester '73.

Någonting började hända med Stewart under den här perioden. Hans fumliga blyga agerande förändrades och blev allvarligare. Vissa menar att kriget påverkade honom och gjorde hans roller mörkare. Anthony Mann och Stewart samarbetade i totalt åtta filmer och hans nyfunna mörker växte sig starkare med åren, inte minst i Hitchcock-filmerna som skulle komma.

James Stewart
Vertigo (1958)

1958 agerade Stewart mot Kim Novak i Alfred Hitchcocks Vertigo. Han spelade den pensionerade polisen Scottie Ferguson som lider av höjdskräck och yrsel. Prestationen i Vertigo är kanske Stewarts mest psykologiska roll och den goda alldagliga människan var definitivt borta. Tyvärr blev det en flopp och Hitchcock och Stewart gjorde aldrig mer någon film ihop.

The Glenn Miller Story (1953), Fönstret mot gården (1954), Mannen som visste för mycket (1956), The Spirit of St. Louis (1957) och Anatomi av ett mord (1959) är bara några i mängden av storfilmer som han medverkade i under decenniet. Det var under den här perioden som han verkligen fick visa vilken mångsidig skådespelare han faktiskt var.

Slutet av karriären och ålderdomen

Peter Finch, Dan Duryea och James Stewart i The Flight of the Phoenix (1965)
Peter Finch, Dan Duryea och James Stewart i The Flight of the Phoenix (1965)

Under 60-talet började karriären dala och den egentligen sista riktigt stora filmen han gjorde var The Flight of the Phoenix (1965), där han spelade en pilot som tillsammans med sin besättning kraschar ute i öknen.

Därefter drog sig Stewart mer och mer tillbaka från vita duken. Under 70 och 80-talet omvärderades mycket av hans tidigare produktioner och till exempel växte Livet är underbart och blev en av de mest omtyckta filmerna någonsin. Vertigo gick återigen upp på bio under 80-talet och kritikerna var lyriska. Från att ha dömts ut när den hade premiär 1958, rankas den nu av många som en av de största mästerverken.

James Stewart
James Stewart 1975 på flygbasen han tjänstgjorde på i England under andra världskriget.

Mannen som från början ansågs vara för snäll, blyg och för alldaglig, tog till vara på sina drag och skapade en persona som förändrade filmvärlden och synen på den manliga huvudrollen.

1980 hedrades han med det Amerikanska Filminstitutets ”Lifetime Achievement Award” och 1985 fick han en heders-Oscar under flera minuters stående ovationer. 1991 lånade han ut rösten till hunden Wylie i den tecknade filmen Resan till Amerika - Fievel i vilda västern. Det blev hans sista film av totalt mer än 80 produktioner och den andre juli 1997 avled James Stewart 89 år gammal i sitt hem i Beverly Hills.

Det är inte lätt att summera en människas liv och kanske ännu svårare att förklara betydelsen och avtrycken som han lämnar efter sig. James Stewart var, är och förblir en av de största skådespelarna som någonsin har agerat på den skinande vita duken. Hans filmer fortsätter än idag och beröra och underhålla människor världen över. Få skådespelare har en sådan imponerande repertoar och är så pass representerade på listor över de bästa filmerna någonsin. James Stewart var en legend och ikon utan dess like.

Orson Welles får summera detta porträtt med sina egna ord om den fantastiska människa som var James Stewart.