Hero gradient image

Manusbloggen – allt om att skriva manus | Undertext (del 2): Undertext i klartext

Emil Rasmussen | Artikel
23 oktober 2019
Emil Rasmussen | Artikel
23 oktober 2019

Jaoquin Phoenix som Theodore i Her (2013)
Photo by Courtesy of Warner Bros. Picture - © 2013 - Untitled Rick Howard Company LLC

I det senaste inlägget låg fokus på hur undertext kan göra skillnaden i ett manus och vilka metoder du som manusförfattare kan använda, för att slutresultatet inte ska kännas platt. Denna gången har jag letat fram några exempel, från Her (2013) och Chernobyl (2019), på hur undertext kan presenteras i manuset … i klartext.

Läs del ett här.

Även om jag beskrivit undertext som något som existerar outtalat mellan raderna, så finns det några knep att ta till när du skriver ditt manus. Vet du vad du gör så kan du försäkra dig om att din intention når läsaren.  

DEL 2: UNDERTEXT I KLARTEXT | EXEMPEL FRÅN "HER" OCH "CHERNOBYL"

Kontrasterande reaktioner (Her)

Min teori (i del ett) var att undertext uppstår när karaktärers agerande kolliderar med deras intentioner eller ord. Just detta är något som går att göra extra tydligt just i manuset.

Med hjälp av en karaktärs reaktioner på vad som sägs eller sker kan vi skapa en kontrast mellan ord och handling. Om vi som manusförfattare låter en karaktärs reaktioner avvika från vad hen säger/gör så kommer tittaren förstå att något inte står rätt till – att det är någon underliggande mening som inte uttalas.

Här är ett kort och tydligt exempel från Her (manus och regi av Spike Jonze). I det ser vi en karaktär säga en sak, medan hennes reaktion uttryckligen säger något annat:

Det här är en liten detalj som är enkel att arbeta med om situationen tillåter. Det är dessutom något som vi gör i verkligheten hela tiden. När vi öppnar upp för att kommunikation sker med mer än bara ord (vilket trots allt är vad vi sätter på pappret) så öppnar vi också upp för karaktärer som är flerdimensionella.

Jag älskar att jobba med motsättningar och just den här metoden skulle jag säga är en självklarhet att använda. Både när det kommer till att skapa undertext och för att skapa djup i allmänhet. Den är dessutom, i jämförelse med följande två exempel, ett “säkert” kort.  

Sätt ord på känslan (Chernobyl)

Något av det första du får lära dig när du börjar skriva manus för film och tv är att du enbart bör/får/ska skriva vad som går att se (och höra). Anledningen är ganska logisk – manuset ska representera slutprodukten och i den kommer tittaren inte kunna förstå vad som försiggår inuti karaktärernas huvuden, exempelvis. Det finns också ett värde i att följa denna “regel” ganska så utförligt när du börjar lära dig hantverket.

Med det sagt, ju fler professionella manus du läser desto tydligare blir det att ett manus inte alls måste skrivas på ett specifikt sätt. Just att tumma på vad som “går att filma” är något många manusförfattare gör för att addera dimensioner till sin berättelse.

Är du någon som är varm i kläderna och vet vad du gör så kan du bokstavligt talat skriva ut vad som sker mellan raderna. Åtminstone om det målar upp någon form av känslan. För även om du inte kan se en känsla så går den att gestalta, och det är något en kompetent regissör bör kunna åstadkomma.

Här är ett exempel från avsnitt två, “Please Remain Calm” av Chernobyl (manus av Craig Mazin):

Meningarna Mazin har satt i kursivt är kort och gott Valery Legasovs (Jared Harris) tankar. Och tankar går ju inte att se, eller hur? Men ändå ger det läsaren – och i slutändan tittaren – en tydlig bild över hur Legasov reagerar. Och genom det får vi en förståelse för det outtalade. Varför det funkar? För att tankarna förmedlar en tydligt känsla som både regissör och skådespelare kan arbeta med.

Förutom sitt effektiva “fusk” så arbetar Mazin framgångsrikt med att kontrastera Kremlin Aides lugn med Legasovs panik. Dessutom blir tonen och tempot tydligt genom att han delar upp scenbeskrivningarna i kortare stycken.  

(Vad jag egentligen menar är ...)

Parentesen används ibland i samband med dialog för att betona hur en replik bör levereras. Andra gånger används det om karaktären gör en mindre handling i samband med repliken.

Mazin använder, till och från i sina Chernobyl-manus, parenteser i samband med dialog. Han gör det dock för att stava ut vad karaktärerna menar, i kontrast till vad deras replik faktiskt säger.

Här är ett exempel från avsnitt tre, “Open Wide, O Earth”:

Genom att bokstavligt talat skriva ut vad Legasov vill ha sagt med sina ord adderar Mazin undertext till konversationen. Betonandet av att Legasov inte kan tala klarspråk med Charkov (Alan Williams) – en högt uppsatt inom KGB – säger en hel del om maktbalansen dem emellan. Precis som i föregående exempel så fungerar det för att det förser läsaren med en tydlig känsla.

Just det här exemplet är kanske inte lika lätt att urskilja i slutprodukten som det föregående exemplet. Men även om den exakta meningen av Legasovs ord inte registreras av tittaren, så registrerar hen garanterat att det ligger något mer bakom orden.  

Testa dig fram, men var försiktig

Mazin, etablerad som han är, och skapare av Chernobyl, gör så klart precis som han vill när han skriver sina manus. Det kan jag och alla andra mindre etablerade göra också. Det är dock en lite större risk för oss. Görs det klumpigt eller läses av paragrafryttare, så är det möjligt att exempel som de från Chernobyl kan misstas för att vara amatörmässiga.

Jag skulle därför uppmana alla till att våga ta ut svängarna och vara kreativa, men med viss återhållsamhet. Ofta är innehållet i sig tillräckligt starkt för att undertexten ska kännas och gå att förstå. Det behövs inte alltid massa knep för att nå fram.

Att göra som i exemplet från Her rekommenderar jag däremot alla att göra, och det ofta. Inte enbart i samband med vad folk säger och gör, men i handlingen överlag. Motsättningar är ett ypperligt verktyg för att addera lager till sina verk.

Här är ett sista exempel från Chernobyl, avsnitt två, “Please Remain Calm”. Det är lite av en kombination mellan de två tidigare exemplen från serien. Det är extremt och inte något som jag kommer att försöka mig på i första taget, men … I like it.

Du kan hitta mer från bloggen här. Glöm inte att Manusbloggen – allt om att skriva manus även går att läsa på emiloscar.com.

Allt gott, Emil