Recension: ”Jessica Jones” (säsong 3)

Ett passande avslut på ”Jessica Jones” och Marvels sista säsong hos Netflix.

Krysten Ritter i "Jessica Jones".
Krysten Ritter i tredje säsongen av ”Jessica Jones”. Foto: Netflix

Serie: ”Jessica Jones” (säsong 3)
Skapare: Melissa Rosenberg
Med: Krysten Ritter, Rachael Taylor, Eka Darville, Carrie-Anne Moss m.fl.
Genre: Action, drama
Längd: 13 x 56 min
Distributör: Netflix

Den tredje säsongen av ”Jessica Jones” markerar inte bara slutet för vår favoritsuperhjältedeckares egna serie, utan också alla andra Marvelhjältars roll i Netflix ”Marveluniversum”. Med dessa tretton avsnitt har Netflix städat bort alla sina serier med anknytningar till Disney, som lanserar en egen streamingtjänst till vintern.

På gott och ont är det inget man märker av i den avslutande säsongen av Jessica Jone, vars produktion nåddes av nedläggningsbeskedet när alla avsnitt i stort sett var färdiginspelad. Den som hade hoppats på att få något form av övergripande avslut på hela Netflixs Marveluniversum kommer alltså att bli besviken.

Jessica Jones säsong 3 tar vid där den föregående slutade, med adoptivsystrarna Jessica (Krysten Ritter) och Trishs (Rachael Taylor) relation i botten till följd av händelserna i finalavsnittet. Malcom (Eka Darville) tycks ha sålt en bit av sin själ genom sitt nytt arbete som privatdetektiv, men kanske främst ”fixare”, åt Jeri Hogarths (Carrie-Anne Moss) advokatbyrå.

I vanlig ordning kretsar Jessica Jones om ett nytt ”fall” för vår hjälte att lösa. Om man gillar jazzig detektiv-noir, dränkt i whisky och superkrafter så finns det inget bättre. I den nya säsongen introduceras en ny ”super”-karaktär, som får migrän (i varierande styrka) av att befinna sig nära någon som är ond.

På grund av ”migrän-radarn” lyckas en oerhört smart och försiktig psykopat, med hobby som seriemördare och fotograf, att vaskas fram. Katt och råtta-leken som följer mellan Jessica, hennes vänner och seriemördaren är därefter en välskriven fröjd att följa.

Eka Darville i "Jessica Jones".
Eka Darville som Malcom Ducasse i ”Jessica Jones”. Foto: Netflix

Normalt sett lyckas inte Marvelserierna fylla en säsong med nödvändigt innehåll – det brukar enkelt gå att peka ut avsnitt som hade kunnat strykas helt. Det bästa med den här säsongen av Jessica Jones är att karaktärsutvecklingen för alla karaktärer vi får följa ändå känns förhållandevis rimlig. Manusförfattarna lyckas liksom hålla koll på små detaljer som senare visar sig spela större roll än man först trott.

Vårt farväl av Netflix Marveluniversum kunde därför inte ha slutat bättre (förutom en sista Defenders-säsong). Vi får nämligen en Jessica Jones-säsong som ovetandes av sitt stundande slut ändå lyckades att prestera på topp, och tack och lov inte lämnar oss med någon hemsk cliffhanger.

4 av 5

För mer läsning, se vår lista över alla de bästa serierna 2019.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.