Recension: Amundsen (2019)

Inledningsvis intressant om polarforskaren Amundsen.

Affisch till filmen Amundsen.
Foto: SF Studios.

Film: Amundsen (2019)
Regi: Espen Sandberg
Manus: Ravn Lanesskog
Med: Katherine Waterston, Pål Sverre Hagen, Christian Rubeck m fl.
Genre: Drama
Speltid: 2 tim 5 min

Filmen om Roald Amundsen, den kända norske polarforskaren, är bitvis en spännande och intressant film om jakten på att vara först i outforskade områden. Men det hela känns också en timme för långt.

Roald Amundsen (1872-1928), i filmen spelad av Pål Sverre Hagen, är jämte Thor Heyerdahl Norges mest kända upptäcktsresande. Han spenderade hela sitt liv med att utforska både Syd- och Nordpolen, de sista områdena som inte hade kartlagts under hans livstid. Han gick till historien bland annat som den förste att nå fram till den geografiska Sydpolen.

Filmen berättas i mångt och mycket genom hans bror, Leon (Christian Rubeck), som älskade och beundrade sin bror, men som också blev lidande när denne spenderade stora summor pengar på sina expeditioner och stötte sig med många inom utforskarvärlden. Medan de väntar på att se om Roald har överlevt sin senaste expedition, berättar Leon historien om sin bror för Bess Magids (Katherine Waterston), Roalds älskarinna.

Christian Rubeck i Amundsen.
Christian Rubeck står för filmens bästa rollprestation som Leon Amundsen. Foto: SF Studios.

Det är under dessa stunder som filmen är som bäst. Här är manuset väldigt välskrivet. Rubeck lyfter helt klart materialet och står för filmens bästa skådespelarprestation. Genom hans berättande får vi inledningsvis en komplex bild av utforskaren Roald Amundsen. Det är relationer och karaktärsstudier som gör ett bra drama. Och det är precis vad filmen bjuder på – inledningsvis.

Det är även spännande att följa Amundsen i sina försöker att nå den geografiska Sydpolen. Vi får här se en man som är smart, förberedd, ihärdig och modig, men också helt skoningslös i sin ambition om att vara först. För även om han kallas polarforskare, handlade det främst om att vara förste man på plats.

Under sista timmen tappar filmen ångan. Utforskandet blir repetitivt och inte särskilt spännande. Amundsen går från att vara en modig och ihärdig utforskare till en odräglig och egoistisk sensationssökare. De hade lätt kunnat avrunda filmen redan efter nittio minuter. Den sista halvtimmen är väldigt seg.

Filmer om utforskare är ofta väldigt intressanta. Amundsen är inget undantag. Roald Amundsens bedrifter var helt fantastiska. Problemet är att regissör Sandberg är klar med sin berättelse efter en timme. Den sista timmen är bara repetition. Sista halvtimmen är rentav rätt tråkig.

Betygssymbol för 3 av 5

För mer läsning, se vår lista över bästa filmerna 2019.

About Andreas Ziegler 200 Articles
Filmskribent, SEO-skribent och filmvetare. Kärt barn har många namn. Jag gillar innovativa och välkonstruerade filmer och TV-serier. Klicka här för att komma till min verksamhets hemsida.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.