Recension: Woman at War (2018)

“Woman at War” är en kreativ feel-good film om en miljökämpe

Halldóra Geirharðsdóttir i ”Woman at War”. Foto: Scanbox Entertainment. 

Film: Woman at War (2018)
Biopremiär: 22/2
Org. Titel: Kona fer í stríð
Regi: Benedikt Erlingsson
Manus: Benedikt Erlingsson, Ólafur Egill Egilsson
Med: Halldóra Geirharðsdóttir, Davíð Þór Jónsson, Magnús Trygvason, Eliasen, Ómar Guðjónsson m.fl.
Genre: Drama, komedi
Speltid: 1 tim 41 min

Islands Oscarsbidrag för 2019 “Woman at War” är en skickligt komponerad film med ett magnetiskt fotografi över det isländska landskapet. I filmens fokus står Halla, en medelålders till synes vanlig körledare, men som i hemlighet saboterar landets infrastruktur – för att räddad Islands miljö. ”Woman at War” är en innovativ film som blandar allvar med lek. 

Woman at War inleder med en scen där Halla skickligt saboterar ett elkraftverk mitt ute i Islands högland, för att därefter gömma sig för den cirkulerande polishelikoptern. Senare förstår vi att Halla är den omtalade ekoterroristen som genomfört en rad attentat mot landets infrastruktur- med målet att att rädda den isländska miljön.

Samtidigt som Halla förbereder sig på nya attentat börjar hon få misstänksamma blickar från småstadens invånare. För att komplicera saken ytterligare ska hon äntligen få adoptera en liten ukrainsk flicka. Halla ställs nu inför ett svårt val, ska hon fortsätta kämpa för sin sak eller förverkliga sin familjedröm.

Halldóra Geirharðsdóttir spelar rollen som en till synes harmlös medelålders körledare, som extraknäcker som en högst ovanlig miljöhjälte. Med ett ganska fåordigt manus lyckas Geirharðsdóttir vara både komisk, sorgsen och beslutsam i sin egensinniga kamp för att rädda miljön. 

Regissören Benedikt Erlingsson har låtit filmens musik ta en ovanlig plats, ett liveband dyker helt enkelt upp i bild, vare sig det är på en flygplats, på isländska fjordarna eller i Hallas lägenhet, som bara hon kan se. De är som låtsaskompisar som tolkar hennes olika känslor och sinnesstämningar. 

Filmen hade kunnat gynnas av ett lite snabbare tempo, då ett par scener känns överflödiga och utan driv. Men i stort sett är det en kreativ film med fantastiskt fotografi över Islands fjordlandskap och oändliga slätter. Filmen lyfter den allt mer pressande miljökrisen utan bli övertydlig eller moraliserande. Det är helt enkelt en indiepärla du inte vill missa!

4 av 5

About Océanne Texier 17 Articles
Kultur och mediastudent som har en förkärlek för musikdokumentärer och filmer utan avslut.

1 Comment on Recension: Woman at War (2018)

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.