Recension: F Is for Family (säsong 3)

Familjegrälen fortsätter när ”F Is for Family” får nya grannar.

F Is for Family. Foto: Netflix

Serie: F Is for Family (säsong 3)
Skapare: Bill Burr, Michael Price
Med: Bill Burr, Laura Dern, Justin Long, Sam Rockwell m.fl.
Genre: Animerat, komedi, drama
Längd: 10 x 30 min
Distributör: Netflix

För några år sedan fanns det bara ett fåtal animerade serier av någorlunda hög kvalitet. Efter Netflix bottenlösa spenderande på originalproduktioner drog igång ser det väldigt annorlunda ut idag. Det verkar dessutom få experimenteras och tas större risker, på den delen av Netflix som sköter utvecklandet av animerade serier.

”F Is for Family” följer familjen Murphy, någon gång i början av 1970-talet. En tid när könsrollerna såg avsevärt annorlunda ut, när ungarna inte hade en uppsjö av tekniska prylar att hålla dem sysselsatta. Enklare tider på vissa sätt och svårare på andra.

Familjens pappa, Frank, försörjer hela familjen genom sitt arbete på en närliggande flygplats. Men inte som den pilot han en gång i tiden drömde om att bli, utan som en mellanchef utan någon egentlig makt eller möjlighet att påverka något. Hemma går sällan något som han vill heller, barnen är hopplösa och hans fru frustrerad.

Den tredje säsongen handlar till stor del om faderskap, vad det egentligen innebär. Men också om vilken förkastlig kvinnosyn vissa män har, som ursäktas av andra män om de är ”coola” nog. Det är här den tredje säsongens nya grannar kommer in i bilden.

F is For Family. Foto: Netflix

Stridspiloten Chet har återvänt från Vietnam, tillsammans med en fru som han ”importerat” från en av byarna som hans pluton bränt ned. Det äkta paret flyttar in i huset bredvid Murphy-familjen. Vilket snabbt leder till en bromance mellan Frank och Chet, som är allt Frank önskade att han själv var. Åtminstone inledningsvis.

Men gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Samtidigt står det klart att Franks barn, på olika sätt, desperat behöver få stöd av sin mentalt frånvarande och gärna gapskrikande pappa. Ett faktum som blir allt mer klart ju längre in i säsongen vi tar oss, för att leda oss fram till några gripande avsnitt i slutet som definitivt är värda resan tid.

Den tredje säsongen är inte riktigt lika stark som de två tidigare och ligger väldigt länge och balanserar precis på gränsen mellan tre och fyra av fem i betyg. Men, kanske eftersom jag är en pappa själv, väger de fina avsnitten om faderskap upp betyget precis i slutet.

4 av 5

För mer läsning, se vår lista över årets bästa serier.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.