Recension: Robin Hood (2018)

Robin Hood är tillbaka i ett rörigt men underhållande kaos.

Taron Egerton i "Robin Hood".
Taron Egerton i ”Robin Hood”.

Regi: Otto Bathurst
Manus: Ben Chandler, David James Kelly
Med: Taron Egerton, Jamie Foxx, Ben Mendelsohn, Ewa Hewson, Jamie Dornan m.fl.
Genre: Action
Speltid: 1 tim 56 min

Historien om Sherwoodbanditen Robin Hood är tillbaka på den vita duken. Vår hjälte är mer ”street” än någonsin, en bättre bågskytt och numera en maskerad tjuv. Men filmen är samtidigt en svårutredd röra som spelar på alla tillgängliga strängar. Inklusive falska.

Robin av Loxley är en ung lord från Nottingham. Han har ett eget gods och är lyckligt kär i Marian. Men korstågen i Jerusalem tvingar bort honom från sitt hemland och sin älskade. När han efter fyra år återvänder en förändrad man har han blivit dödsförklarad, hans gods är i spillror och Marian är i armarna på en annan. Tillsammans med John planerar han att hämnas på personen som ligger bakom allt. Sheriffen av Nottingham.

Historien om Robin Hood fortsätter att berättas några gånger varje decennium. Nu är det dags igen. Regissören Otto Bathurst har verkligen jobbat hårt för att få Sherwoodbanditen att kännas mer modern. Dialogen är ungdomlig och vår hjälte är mer ”street” än någonsin. Actionscenerna är väl koreograferade och bågskyttet har aldrig sett bättre ut. Men samtidigt stinker filmen av kaos och en ovilja att hitta en ordentlig röd tråd.

Det är dessvärre mycket som inte riktigt fungerar med ”Robin Hood”. Jamie Dornan och Eva Hewson är helt fel för sina roller som Marian och Will Scarlet. Ben Mendelsohns skurksheriff drar långa monologer där han vidrigt talar om att fylla människor med grisblod och koka dem i urin.

Denna råhet ställs sedan mot filmens mer lättsamma hjältehumor. Blandningen känns inte helt genomtänkt och gör att det blir obalanserat. Kristendomen får sig också några smällar när prästers våld mot barn tas upp och att religionen hittade på helvetet bara för att skrämma människor till lydnad.

Trots alla svagheter kommer ändå ett stort men. Det är ju Robin Hood. Den legendariske hjälten vi alla älskar. Taron Egerton och Jamie Foxx fungerar som en hjälteduo. Och de Assassins Creed-liknande kostymerna och scenografierna är spännande. Trots att Sherwoodbanditens historia redan har berättats flera gånger om, finns det ändå här en tydlig ambition att göra något nytt. Det ska beundras. Även om resultatet lämnade mer att önska. Men i biomörkret gör filmen ändå jobbet och levererar ett fartfyllt och underhållande matinéäventyr. Precis som det ska vara. Robin Hood kommer alltid att vara Robin Hood.

Betygssymbol för 3 av 5

För fler tips på produktioner från i år spana in vår lista över filmtips från 2018.

About David Lindahl 484 Articles
27-årig journaliststudent med ett enormt intresse för filmens värld. Har speciell förkärlek för westerns, tunga draman och skådespelaren James Stewart.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.