Recension: Saknaden (2018)

Andrey Zvyagintsevs Saknaden levererar ett välriktat slag i magen om en värld där skilsmässor och egoism ökar.

Bild från Loveless.
Foto: Sony Pictures Classics.

Originaltitel: Nelyubov
Regi: Andrey Zvyagintsev
Manus: Oleg Negin, Andrey Zvyagintsev
Genre: Drama
Med: Maryana Spivak, Aleksey Rozin, Matvey Novikov, Vladimir Vdovichenkov m.fl.
Speltid: 2 tim 7 min

Den ryske regissören Andrey Zvyagintsev är mannen bakom succéfilmen ”Leviatan” (2014) som Oscarnominerades, vann manuspris på Cannes och en Golden Globe för bästa icke-engelskspråkiga film. Nu är han tillbaka med det gripande dramat ”Saknaden” där skilsmässa och barns välmående står i fokus.

I ett lägenhetskomplex utanför Moskva bor pojken Alyosha. Hans föräldrar Boris och Zhenya går igenom en svidande skilsmässa och avskyr blotta åsynen av varandra. Efter en vanlig skoldag kommer inte Alyosha hem igen och föräldrarna tvingas bittert samarbeta för att leta reda på honom.

Saknaden är ett välriktat slag i magen om något vi alla skyr, nämligen barn som far illa. I dag ska vi alla göra karriär och få det som vill ha. Men vad blir konsekvenserna av det egna lyckosökandet och vad glöms bort på vägen? Saknaden är ett svidande exempel på vad som kan hända när individuella intressen tar över.

Andrey Zvyagintsev är inte rädd för att provocera när han levererar sina budskap. När Rysslands regering vägrade finansiera fler av regissörens filmer efter att han kritiserade den inhemska korruptionen med Leviatan, vände sig Zvyagintsev utomlands för hjälp. Saknaden må inte ha samma provocerande effekt mot en stat, men desto mer mot oss människor och våra levnadsval.

Bild från Loveless.
Foto: Sony Pictures Classics.

Andrey Zvyagintsev långvariga samarbete med fotografen Mikhail Krichman sträcker sig över filmer som Leviatan och The Return. Även här fortsätter det och resultatet är fantastiskt. Trollbindande foto av snölandskap och mörka skogar står i i kontrast till den tragiska historia som berättas. Realism och starka skådespelarinsatserna, från framför allt Maryana Spivak och Aleksey Rozin som Alyoshas föräldrar, är också en stor faktor. Andrey Zvyagintsev vågar filma de där obekväma men ack så viktiga scenerna som fångar realism och essensen i historien.

I slutändan handlar Saknaden om att fundera över sig själv och sina vägval här i livet. Vad är ett recept på lycka och hur når vi dit utan att skada och såra oskyldiga människor? Såra barn? Andrey Zvyagintsev har återigen lämnat oss berörda och fundersamma över livet.

4 av 5

”Saknaden” är en av mängder bra filmer, som haft premiär 2018. Vill du ha fler bra filmtips kan du se vilka filmer vi tycker varit bästa de senaste åren.

About David Lindahl 445 Articles
27-årig journaliststudent med ett enormt intresse för filmens värld. Har speciell förkärlek för westerns, tunga draman och skådespelaren James Stewart.

2 Trackbacks & Pingbacks

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.




Inline
Inline