Recension: Hjärtat (2018)

Fanni Metelius långfilmsdebut är en stundtals gripande kärlekshistoria.

Foto: Garagefilm International

Film: Hjärtat (2018)
Manus & Regi: Fanni Metelius
Med: Fanni Metelius, Ahmed Berhan, Susanne Reuter och Leona Axelsen m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 40 min

Fanni Metelius har regisserat, skrivit manus, klippt och spelar huvudrollen i långfilmsdebuten ”Hjärtat”. En bitvis engagerande kärleksskildring med några träffsäkra poänger angående relationsdynamik. Dessutom är endel enskilda scener riktigt välgjorda. Dock tappar filmen mark på grund av ett något spretigt berättande och plump dialog.

Mika (Fanni Metelius) studerar fotografi på en folkhögskola på landet. Där träffar hon den blivande musikproducenten Tesfai (Ahmed Berhan) och de blir snabbt vänner. Mot slutet av skoltiden skiljs de däremot åt som älskare. Mika flyttar hem till Göteborg och Tesfai till Stockholm. Efter en tid ifrån varandra förenas de igen, blir ett par och flyttar ihop i Tesfais lägenhet.

De känner utan tvekan passion gentemot varandra men som i alla relationer uppstår det snart dispyter. Tesfais problem med att prata om sina känslor stör Mika. Han vill sällan se och ta på henne, trots att han säger att han älskar henne. Han kastar ur sig fina ord men visar ingeting genom sina handlingar. Hon får nog och lämnar honom. Men slocknar en eld som en gång brunnit starkt?

Det är inte avslöjande att påvisa att deras relation tar slut. Hjärtat handlar mer om parrelationens efterverkningar. Hur ett förhållande sakta bryts ner genom tid och den tomhet och de bubblande känslor som uppstår efteråt.

I filmen berättas detta ur Mikas perspektiv, men Tesfai framställs aldrig som endimensionell. Han är både varm och vänlig men hans dåliga självkänsla är destruktiv för både honom och Mika. Sättet som Fanni Metelius presenterar förhållandets nedgång är både träffsäkert och väl iscensatt. Hon visar genomgående prov på god regiförmåga, exempelvis genom de minnesvärda och verklighetstrogna sexscenerna. En specifik onani-sekvens sticker ut. Filmen är både fotad och filmad på ett härligt intimt och sensuellt sätt.

Fanni Metelius och Leona Axelsen i filmen Hjärtat.
Leona Axelsen (t.v.) och Fanni Metelius (t.h.) spelar två kvinnor från Göteborg. Foto: Garagefilms International

Däremot finns det andra segmenet som inte fungerar lika bra. Överlag har filmen ett ojämnt berättartempo. Detta framkommer tydligast under en väl utdragen partyresa till Ibiza, som inte direkt tillför något till handlingen. Därtill känns delar av dialogen, speciellt replikskiftena mellan Mika och Tesfai, ganska risigt skrivna. Sen är det bara att konstatera att Metelius är bättre bakom kameran än framför den. De konfrontativa scenerna kantas tyvärr av överspel från hennes sida, trots att just Mika är den mest välskrivna karaktären.

Efter den oengagerade inledningen, där väl många impulsiva och omotiverande vändningar äger rum, tar sig filmen ordentligt mot slutet. Under Mikas återbesök i Stockholm är det svårt att inte bli berörd. Speciellt under en scen mellan Mika och Tesfai på en bar.

Sammantaget känns det onekligen som att Fanni Metelius har en ljus framtid i branschen. Den bitterljuva kärleksrealism som hon presenterar påminner mig om Per Gavatin och Andreas Öhmans kärleksdrama Remake (2014). Hjärtat är en sevärd kärlekshistoria som troligtvis kommer att beröra sin målgrupp ordentligt.

Betygssymbol för 3 av 5

Hjärtat är bara en av många sevärda svenska filmer!

About Rasmus Torstensson 108 Articles
Skribent och recensent på filmtopp sedan 2015. Har du åsikter kring mina inlägg, tveka inte att höra av dig.

1 Trackbacks & Pingbacks

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.