Årets bästa filmer 2018 – Nya bra filmer du måste se!

Vilka är årets bästa filmer?

På denna sida kommer vi på Filmtopp att samla alla de bästa filmerna 2018. Givetvis uppdaterar vi listan så fort en ny bra film kommer, så att du alltid är säker på vilka filmer som är årets höjdpunkter. För att se vilka filmer som har varit bäst tidigare år, spana in våra stora samlingssida som vi döpt till De bästa filmerna, här finns massa med andra bra filmtips.

Vi på Filmtopp gillar att lyfta fram svensk film. Det görs väldigt mycket bra film i vårt avlånga land som får alldeles för lite uppmärksamhet. Men givetvis kommer bra film från världens alla hörn. Under året 2018 har vi många godbitar att se fram emot och året har öppnat galet starkt. Nedan hittar du massor av tips på nya bra filmer.

Följande måste uppfyllas för att vara med på listan över de bästa filmerna 2018:

  1. Filmen måste ha fått 4 eller 5 ögon i betyg av någon recensent på Filmtopp.
  2. Filmen har haft svensk premiär under 2018. Detta betyder att filmer som har haft tidigare premiär i andra länder slinker med. Något som märks mest i början av året.
  3. Filmen måste vara en långfilm. Det dyker med andra ord inte upp några kortfilmer på den här listan.

Eftersom detta inte är en samling av alla de filmer som Filmtopp har rankat högst, är filmerna sorterade efter bokstavsordning och betyg.

Årets bästa filmer 2018 med fyra i betyg:

A Star Is Born

Bradley Cooper och Lady Gaga i "A Star Is Born"
Bradley Cooper och Lady Gaga. Foto: Warner Bros. Pictures
Regi: Bradley Cooper
Manus: Bradley Cooper, Eric Roth och Will Fetters (baserat på berättelsen av William A. Wellman och Robert Carlson)
Med: Bradley Cooper, Lady Gaga, Sam Elliott, Dave Chappelle m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 2 tim 15 min
Land: USA

Handling: Precis som i den förra framställningen från 1976 berättas sagan om en framgångsrik musiker som hjälper en aspirerande sångerska i sin karriär, medan hans egen fallerar på grund av missbruksproblem. Jackson Maine (Bradley Cooper), en klassisk rockgubbe med vissa countrydrag, trillar in på en bar efter ett gig och ser Ally (Lady Gaga) uppträda. Han fängslas direkt och hon får sjunga på hans nästa spelning. En stjärna föds, om man så vill, då världen får se vad hon kan åstadkomma på scen.

Omdöme: Det finns många likheter mellan A Star Is Born och Damien Chazelles La La Land. Skillnaden är att den förstnämnda känns realistisk snarare än sagoaktig, vilket jag personligen föredrar. Den mörka sidan av framgång undersöks rejält, det är inte så självsmickrande som den (ärligt talat) usla affischen antyder. Det här är en film som Oscarsjuryn kommer att älska, och i vanliga fall brukar sådant inte intressera mig alls, men det här betet nappar jag på!

4 av 5

Amatörer

De två unga tjejerna i Gabriella Pitchers film Amatörer.
Foto: Film i väst

Regi: Gabriela Pichler
Manus: Jonas Hassen Khemiri, Gabriela Pichler
Med: Zahraa Aldoujaili, Yara Aliadotter, Fredrik Dahl m.fl.
Genre: Drama, Komedi
Speltid: 1h 42min
Land: Sverige

Handling: I det fiktiva lilla brukssamhället Lafors, där de industrier som en gång blomstrade är på dekis, inser kommunstyrelsen att platsen är i ett stort behov av en nytändning. En tysk lågpriskoncern är intresserade av att expandera sin verksamhet och ser Lafors som ett alternativ. Problemet är att varuhuskedjan även överväger Allingsås. För att locka tyskarna föreslår kommunfullmäktigen Musse att de ska marknadsföra samhället genom att spela in en film. Kulturbudgeten är dock slut så skolungdomarna får göra filmen åt dem.

Omdöme: Slutscenen på en biograf är rysligt effektiv och gör att de bubblande känslor som uppstått tidigare når sitt klimax. I en tid där filmer med ett fint yttre men ett tomt inre pumpas ut på löpande band känns det befriande med regissörer som faktiskt har något att berätta. Gabriela Pichler har massor att berätta och framställer det dessutom riktigt bra.

4 av 5

Annihilation

Fem forskare förbereder sig för att gå in i the shimmer i Area X: annihilation
Foto: Netflix

Manus & regi: Alex Garland
Medverkande: Natalie Portman, Jennifer Jason Leigh, Tuva Novotny m.fl.
Genre: Sci-fi
Speltid: 1 tim, 55 min
Land: USA

Handling: När en meteoritliknande himlakropp kraschar rakt in i ett fyrtorn bildas ett slags kraftfält runt nedslagsplatsen. Kraftfältet, som kallas ”The Shimmer”, växer sig större för varje dag som går och hotar att sluka allt i sin väg. Team efter team skickas in för att undersöka dess ursprung, men gång på gång misslyckas det och ingen tycks återvända därifrån.

Till slut står allt hopp till en grupp på fem kvinnor, alla forskare. Väl medvetna om att de med största sannolikhet deltar i ett självmordsuppdrag beger de sig in i ”The Shimmer” för att samla prover på vägen mot huvuddestinationen, fyrtornet. Precis som väntat blir det en allt annat än lätt uppgift, för där inne är inget som det verkar. Ingenting beter sig normalt, inte ens tiden.

Omdöme: Det är inte ofta det kommer något i science fiction-genren som känns unikt, men i det här fallet är det så, åtminstone bitvis. Visst, det går att hitta likheter med allt från Arrival till Avatar och Rovdjuret i Annihilation, men det känns ändå som att jag tittar på något nytt. Speciellt tänker jag på filmens tredje akt som inte liknar något annat.

4 av 5

Ant-Man and the Wasp

Ant-Man and the Wasp. Foto: Marvel Studios
Regi: Peyton Reed
Manus: Paul Rudd, Gabriel Ferrari, Chris McKenna & Andrew Barrer
Med: Paul Rudd, Michael Douglas, Evangeline Lilly m.fl
Genre: Action
Speltid: 1 tim 58 min

Handling: Marvel kickar igång filmen med att Scott Lang (Paul Rudd) sitter i husarrest efter all ödeläggelse han och Captain America ställt till med sen sist. Där går tiden långsamt och han övar på korttrick och leker med sin dotter. Historien hålls uppfriskande småskalig, istället för världsödeläggelse får vi en intrig som kretsar kring ett räddningsuppdrag i den färgglada, trippiga kvantdimensionen. Vi får också ett möte med en ny, übercool men suspekt karaktär spelad av Hannah John-Kamen som verkligen får glänsa i en antagonistroll med befriande jordnära motiv.

Omdöme: Ant-Man and the Wasp håller inte tillbaka när det kommer till dess starkaste gren; kreativiteten. Här snackar vi kreativitet på flera nivåer — både visuellt, med actionscener som gynnas rejält av stort-och-liten-grejen som Ant-Man-filmerna bygger på. Men kanske särskilt när det kommer till humorn.

4 av 5

Boy Ereased

Boy Erased
Lucas Hedges i rollen som Jared.

Regi: Joel Edgerton
Manus: Joel Edgerton & Garrard Conley (memoar)
Med: Lucas Hedges, Nicole Kidman, Joel Edgerton, Russell Crowe m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 54 min
Land: USA

Handling: Styrd av sin fundamentalistiska pappa (Russell Crowe), tvingas Jared (Lucas Hedges) in på ett behandlingshem för att bli ’’botad’’ från sin homosexualitet. Pappan är präst och har svårt att acceptera sin sons sexuella identitet. Jareds mamma (Nicole Kidman gör en rörande roll) tillåter sig till en början att ryckas med av faderns dominanta åsikter.

Omdöme: Filmen är emotionellt stark, mycket tack vare finfina insatser från skådespelare som Lucas Hedges, Nicole Kidman och Russell Crowe. Därtill lyckas Edgerton att väva in flertalet teman i filmen på ett elegant sätt utan att det känns framtvingat.

4 av 5

Coco

Affisch till Coco med huvufiguren Miguel och hela hans familj
Foto: Walt Disney Studios Motion Pictures

Regi: Lee Unkrich & Adrian Molina
Manus: Adrian Molina & Matthew Aldrich
Originalröster: Anthony Gonzalez, Gael García Bernal, Benjamin Bratt, Alanna Ubach, Renée Victor m.fl.
Genre: Animerat
Speltid: 1 tim 45 min
Land: USA

Handling: Tolvårige Miguel bor i Santa Cecilia i Mexiko. Hans familj är stor, sammansvetsad och leds av matriarken Abuelita Elena. Det som gör den skomakande familjen lite ovanlig är att de har ett strikt förbud mot musik. Miguels stora hjälte är mariachi-legendaren Ernesto de la Cruz. Det är inte det lättaste att ha drömmar om att bli musiker när ens familj har förbjudit musik.

Omdöme: Coco är den senaste animerade filmen från Pixar. Det är en hyllning till den mexikanska kulturen, musiken och, framför allt, den mexikanska familjen. Det är en varm och spännande film som handlar om hur viktig familjen är och att följa sina drömmar.

4 av 5

Colette

Dominic West och Keira Knightley i Colette.
Dominic West och Keira Knightley i Colette.

Regi: Wash Westmoreland
Manus: Richard Glatzer, Wash Westmoreland
Med: Keira Knightley, Dominic West, Eleanor Tomlinson, Fiona Shaw m. fl.
Genre: Drama
Längd: 1 tim 51 min
Land: USA

Handling: Tidigt 1900-tal kokar Paris av överklassen, aristokrater och kändisar som kräver underhållning. Colette och hennes nya man Willy bosätter sig mitt i smeten. Hon är en ung kvinna från landsbygden och han en medelålders författare och kritiker. Willy behöver skribenter och uppmuntrar sin fru att författa något. Resultatet blir en bästsäljande bok om flickan Claudine. Popularitet och kändisskap sköljer över paret. Men allting Colette skriver tar maken äran för och hon får inte ett erkännande som författarinna.

Omdöme: Colette är ett rappt perioddrama som vågar vara precis så överdrivet och knasigt som Frankrikes överklass torde ha varit under sekelskiftet 1800- till 1900-talet. Detta utan att tappa allvaret och samtidigt berätta en välregisserad historia om kvinnlig frigörelse.

4 av 5

The Deminer

Ur den svenska filmen The Deminer.

Manus & regi: Hogir Hirori
Genre: Dokumentär
Speltid: 1 tim 23 min
Land: Sverige

Handling: ”Barnen som dör av minorna är som mina barn. Dör jag här ute så gör jag det i alla fall med gott samvete”, säger den kurdiske översten Fakhir Berwari i dokumentären The Deminer. I samarbete med den amerikanska militären leder han en trupp vars uppgift är att desarmera minor och bomber i ett söndertrasat Mosul efter Saddam Hussein-regimens fall. Beväpnad med en avbitartång och haltandes med en benprotes, där döden lurar bakom varje hörn, är oddsen ständigt emot honom. Men likt Fågel Fenix reser sig Fakhir gång på gång ur den sönderbombade askan och gör det han är bäst på: rädda liv.

Omdöme: I ”The Deminer” har regissören Hogir Hirori har tagit del av videomaterial från Fakhirs uppdrag. Ofta filmad med handkamera får tittare uppleva den sanna och dagliga skräcken som civilbefolkningen upplever. Dokumentären känns stundtals som en thriller och jag sitter som på nålar under de dryga 83 minutrarna, alltid orolig att en mina ska detoneras. Parallellt riktar regissören sin lins mot Fakhirs familj hemma i Kurdistan där den äldsta sonen berättar sin fars historia.

4 av 5

Det var en gång i Tyskland…

Det var en gång i Tyskland.
Moritz Bleibtreu och Tim Seyfi i Det var en gång i Tyskland…

Titel: Det var en gång i Tyskland…
Regi: Sam Garbarski
Manus: Sam Garbarski, Michel Bergmann
Med: Moritz Bleibtreu, Antje Traue, Tim Seyfi, Mark Ivanir, Anatole Taubman m.fl
Genre: Drama
Längd: 1 tim 42 min

Handling: Året är 1946, andra världskriget är slut, Hitler är död och judarna är fria från den tyranni de utsattes för. Men vad ska de göra nu? David Bermann är en förintelseöverlevare som vill glömma det fruktansvärda han gått igenom och starta ett nytt liv i USA. Som en före detta försäljare av linne samlar han ihop en grupp andra överlevare och återgår till det han kan bäst; att sälja tyger. Men glöm hederligt krängande. Nu gäller det att svindla och använda list. Hans liv försvåras ytterligare när den amerikanska arméanställda Sara Simon börjar anklaga honom för att ha jobbat för nazisterna.

Omdöme: En fascinerande film som tacklar allt från krig, gaskammare, nazister till vänskap, ordvitsar och hopp. Det är ett komiskt drama som konstant balanserar mellan mörker och ljus. Det var en gång i Tyskland… träffar rätt på många punkter och lyckas skapa debatt, väcka känslor, uppröra och underhålla. Allt samtidigt som den tacklar ett historiskt sett mycket laddat ämne. Det är få filmer som klarar av det på ett så redan berättat område som andra världskriget.

4 av 5

The Disaster Artist – En av årets bästa filmer

En kandidat till årets bästa filmer 2018?
Foto: Warner Bros. Pictures

Regi: James Franco
Manus: Scott Neustadter och Michael H. Weber (baserat på en bok av Greg Sestero och Tom Bissell)
Med: James Franco, Dave Franco, Ari Graynor, Seth Rogen, Alison Brie m.fl.
Genre: Drama, Komedi
Speltid: 1tim 44min
Land: USA

Handling: Denna film bygger på en bok som skildrar inspelningen av The Room. En film som ofta kallas för “världens bästa sämsta film”. Den är totalt urusel, men så pass dålig att den faktiskt blir riktigt rolig. Den har med åren blivit en kultfilm, och går fortfarande på bio världen över. The Disaster Artist berättar om vägen dit, och mannen bakom det hela, Tommy Wiseau.

Omdöme: Att imitera Tommy Wiseau utan att det blir löjligt är en svår uppgift, men James Franco har hittat en bra balans mellan det absurda och genuina. Mellan seriefigur och människa. Det är en fantastisk insats. Här finns det gott om referenser det inbitne The Room-fanet kan glädja sig åt. Men under allt det komiska finns en historia om den amerikanska drömmen, om vänskap, och kanske framför allt om relationen mellan självförtroende och självinsikt.

Downsizing

 Downsizing är en ny bra film
Alexander Paynes Downsizing är en nya bra film som tar upp viktiga frågor.
Regi: Alexander Payne
Manus: Alexander Payne & Jim Taylor
Med: Matt Damon, Christoph Waltz, Hong Chau, Kristen Wiig, Rolf Lassgård m.fl.
Genre: Sci-fi, drama
Speltid: 2 tim 15 min
Land: USA

Handling: En grupp forskare har upptäckt en makalös metod för att göra det omöjliga – krympa människor till en insekts storlek. Samhället ser deras genombrott som ett sätt att lösa de problem den ökande populationen ställer till med. Om alla människor blev pyttesmå skulle mindre resurser behövas för att försörja befolkningen.

Omdöme: Att tänka miljösmart blir allt mer attraktivt i dagens globaliserade värld. Och bra är väl det, med tanke på alla alarmerande rapporter. Men vilket ansvar är egentligen den enskilda människan beredd att ta? Det är en central fråga i Alexander Paynes poetiska och visuellt hänförande sci-fi drama Downsizing. Filmen får verkligen hjärncellerna att arbeta.

First Man

First Man.
Ryan Gosling spelar Astronauten Neil Armstrong i First Man. Foto: People Magazine

Film: First Man (2018)
Regi: Damien Chazelle
Manus: Josh Singer (manus), James R. Hansen (bok)
Med: Ryan Gosling, Claire Foy, Kyle Chandler, Jason Clarke m.fl.
Genre: Biografi, Drama, Historia
Speltid: 2h 21min

Den amerikanska filmbranschens guldpojke Damien Chazelle har gjort det igen. Efter fantastiska Whiplash och La La Land lyckas Chazelle gjuta ordentligt med liv i en, i grunden,  ganska trist biografi om astronauten Neil Armstrong. Vad som kunde ha blivit en uppvisning i patriotism blir i Chazelles händer en personlig historia om den enskilda människans motgångar och drivkraft. 

Neil Armstrongs promenad på månen är en av den moderna världshistoriens mest kända händelser. Vad som inte är lika känt är historien om mannen under hjälmen. James R. Hansen skrev en hyllad biografi om Armstrongs liv som Josh Singer (Spotlight) använt som grund till sitt manus. First Man berättar spännande om Neil Armstrongs (Ryan Gosling) karriär inom NASA fram till månfärden men också om de många personliga motgångar han tvingades möta på vägen.

Till att börja med är sekvenserna i rymden är fullständigt hänförande. Den här gången är det dock inte rymden som förtrollar utan filmkameran. Sättet som Chazelle och svenske Linus Sandgren valt att filma på är verkligen speciellt. Kameran växlar mellan Goslings ansikte, som bekant är som gjort för att skildra lågmälda känslor, och bilder på rymden sedda ur hans perspektiv. Dessa nästan simultana kameravinklar klipps ihop på ett sätt som skapar en oerhörd närhet till Armstrongs upplevelse. Vi är där med honom. Det har pratas om ytterligare en Oscarsnominering för bästa foto till Sandgren, med all rätt.

Rymdsekvenserna blandas med scener ur Armstrongs privatliv. Hur de många dödsfallen i hans liv påverkat relationen med sina två pojkar och hustrun Janet (Claire Foy). Både Ryan Gosling och Claire Foy levererar starka insatser utan att sticka ut individuellt. Dock har de god kemi med varandra, något som kulminerar i en vemodig men vacker slutscen.

Genremässigt är filmen ett stort steg ifrån det som Chazelle har gjort tidigare. Dock märks det att han använder sig av sin musikaliska bakgrund även i First Man. Flera av  scenerna är filmade i ett tempo som påminner om flytet hos en jazzmusiker. Dessutom applicerar han ett filter framför linsen som skapar en drömsk och nostalgisk känsla, trots att historien är så realistisk den kan bli. Detta The tree of life-stilgrepp gör att berättelsen sticker ut och känns mer personlig, likt en tjuvtitt in i familjen Armstrongs liv. Vilket är en av anledningarna till att Chazelles film är bra mycket bättre än de dussintals biografier som produceras i Hollywood varje år.

First Man är helt enkelt en riktigt bra film gjord av en regissör i högform. Trots att Damien Chazelle bara är 33 år har han gjort tre filmer som alla är riktigt bra. Han är en av få aktiva regissörer i Hollywood som förtjänar att sättas på en piedestal och bli dyrkad och hyllad av allt och alla.

4 av 5

Happy End

Huvudrollerna i "Happy End" sitter runt ett bord.

Manus & regi: Michael Haneke
Med: Isabelle Huppert, Jean-Louis Trintignant, Mathieu Kassovitz m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 47 min
Land: Österrike

Handling: I Calais, med flyktingkrisen som back drop, gör vi en djupdykning in i en kort, men intensiv, period av familjen Laurents turbulenta liv. Störst fokus ligger på den tretton år gamla Eve som flyttar in hos sin far som hon knappt känner efter att hennes mor överdoserat på antidepressiva tabletter. Här får hon löften om att allt ska bli bättre, men det visar sig snart att hon bara flyttat från en dysfunktionell familj till en annan.

Omdöme: Happy End känns lite som ett hopkok av Hanekes tidigare filmer. ”Haneke fan service” kanske man skulle kunna kalla det. Vilket kan kännas lite tråkigt, men å andra sidan är det ett väldigt välsmakande hopkok, så i slutändan spelar det inte så stor roll.

4 av 5

Hereditary

Toni Collette i Hereditary. En av årets bästa filmer.
Toni Collette i Hereditary. Foto: A24.

Manus & Regi: Ari Aster
Med: Toni Collette, Gabriel Byrne, Alex Wolff, Milly Shapiro & Ann Dowd m.fl.
Genre: Skräck, Drama
Speltid: 2 tim 7 min

Handling: Vi följer en familj som bor i ett stort trädhus någonstans i USA. Enn äldre släkting precis dött. Annie (Toni Collette) är konstnär. Steve (Gabriel Byrne) agerar rollen som den stöttande fadern och Peter (Alex Wolff) är som vilken tonåring som helst i en övergångsfas. Den som sticker ut mest är den 13-åriga dottern Charlie (Milly Shapiro), som gör dockor och figurer av minst sagt ovanliga material. Utan att berätta för mycket förstår man snabbt att något inte står rätt till i familjen.

Omdöme: Det är sällsynt med riktigt bra skräckfilmer. Därav är det glädjande att Ari Asters omtalade debutfilm är precis lika bra som ryktet gör gällande. Vad som börjar som ett nattsvart familjedrama förvandlas snart till något mycket, mycket värre. För när Aster släpper helvetet lös, brakar det loss ordentligt.

4 av 5

Händelser i Ydre

Vardagsbild ur Händelser i Ydre
Foto: Folkets Bio.

Manus & regi: Per Bifrost, Malla Grapengiesser och Alexander Rynéus
Med: Invånarna i Ydre kommun
Genre: Dokumentärfilm
Speltid: 1 tim, 28 min
Land: Sverige

Handling: I ett landskap som enligt sägnerna formats av de tre jättarna Bule, Grabe och Hjälm, ligger Ydre, en av Sveriges minsta kommuner. Där får vi följa vardagen hos delar av lokalbefolkningen, alla med olika mål i livet. Högsta hönset på kommunen lägger all sin energi på att ge ett så varmt välkomnande som möjligt till nyanlända, det vill säga både nyfödda och flyktingar. Förhoppningen är att han på så sätt kan få befolkningsantalet att växa till över 3 700 personer.

Omdöme: Jag kan nu konstatera att jag har en ny favoritgenre inom svensk film. Till ”filmer som skildrar livet i en småstad” kan vi naturligtvis räkna Fucking Åmål och ovan nämnda Plötsligt i Vinslöv samt förra årets bästa svenska film som heter just Småstad. Nu kan vi även sålla Händelser i Ydre till denna skara filmer.

4 av 5

Goliat

Karaktären Kimmie röker en cigarette i Peter Grönlunds Goliat.
Sebastian Ljungblad som Kimmie i Goliat. Foto: TriArt Film.

Manus & Regi:
Peter Grönlund
Med: Sebastian Ljungblad, Joakim Sällquist, Davina Robinson, Cornelia Andersson m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 28 min
Land: Sverige

Handling: Roland (Joakim Sällquist) är pappa och ensam försörjare i familjen Henebro. Hans fru är arbetslös och sjukskriven, numera utförsäkrad. Tillsammans har de tre barn och ett hus som sett avsevärt bättre dagar. För att hindra banken från att ta huset tvingas Roland, tillsammans med ett gäng andra småkriminella, sälja droger i byn. När han åker fast måste hans son, 17-årige Kimmie, fortsätta med affärerna.

Omdöme: Peter Grönlund har skrivit och regisserat ännu en film som känns nästan äckligt (och oroande) verklig. Han är utan tvekan en av Sveriges skickligaste filmskapare just nu. Årets starkaste fyra är lika självklar som Goliats storhet.

4 av 5

Gräns

Eero Milonoff och Eva Melander i Gräns.
Eero Milonoff och Eva Melander i Gräns. Foto: TriArt Film.

Regi: Ali Abbasi
Manus:
Ali Abbasi, Isabella Eklöf, John Ajvide Lindqvist (Efter novell av Lindqvist)
Med:
Eva Melander, Eero Milonoff, Jörgen Thorsson, Ann Petrén m.fl.
Genre:
Drama
Speltid:
1 tim 41 min

Handling: Gränspolisen Tina (Eva Melander) har på grund av sitt annorlunda utseende har levt ett liv i utanförskap. Hon har dock en unik talang, att dofta till sig människors känslor. Att med en sniff kunna läsa av människors skam och nervositet gör henne fenomenal på sitt arbete då hon direkt vet när någon bär med sig något förbjudet.En dag möter hon en mystisk man med liknande utseende och egenskaper. En relation mellan dem växer fram och Tina börjar snart gräva i frågan om vem hon egentligen är. Men vägen till vetskap är både skrämmande och krokig.

Omdöme: Gräns hade aldrig funkat utan ett starkt manus och en tydlig vision, men genom detta har Ali Abbasi skapat något så ovanligt som en unik filmupplevelse. Även om det går att klura ut några av filmens gåtor innan svaren ges, bjuds det på flera överraskningar. Dessutom utgör dessa mysterium bara en del av filmens större existentiella pussel om vad det innebär att vara människa.

4 av 5

I, Tonya

Margot Robbie i Craig Gillespies "I, Tonya"

Regi: Craig Gillespie
Manus: Steven Rogers
Med: Margot Robbie, Sebastian Stan, Allison Janney, Bobby Cannavale m.fl.
Genre: Drama, Biografi
Speltid2 tim
Land: USA

Handling: Under upptrappningen till OS i Lillehammer 1994 händer något mycket oväntad. Konståkaren Tonyas tuffaste konkurrent, Nancy Kerrigan, får sitt knä sönderslaget. Det dröjer inte länge innan misstankarna om vem som låg bakom det hela pekade mot Tonya och hennes man Jeff.

Omdöme:  I, Tonya har en puls, rockmusik spelas ofta i bakgrunden och den flyter på utan dötid. De tekniska aspekterna är också sånär felfria, själva konståkningsscenerna är fenomenala och trovärdiga. Investeringen i berättelsen blir total.

4 av 5

Isle of Dogs

Några av hundarna och Atari Isle of Dogs av Wes Anderson.
Foto: Fox Searchlight.

Manus & Regi: Wes Anderson
Med: Koyu Rankin, Bryan Cranston, Edward Norton, Bill Murray, Jeff Goldblum, Greta Gerwig, Frances McDormand, Scarlett Johansson Liev Schreiber m.fl.
Genre: Animerat, Äventyr
Speltid: 1 tim 41 min
Land: USA

Handling: I ett dystopiskt framtida Japan har en influensa spridit sig bland landets hundar, som evakueras till en soptipps-ö. En dag beger sig den tolvårige pojken Atari dit för att rädda sin hund Spot. Samtidigt försöker den kattälskande borgmästaren Kobayashi övertala folket att låta alla hundar avrättas, medan en skoltidning samlar bevis på att borgmästaren är korrupt.

Omdöme: Det råder ingen tvekan om att Wes Andersson är en skicklig filmskapare, hans filmer kan till och med beskrivas som en egen genre. Ofta riskerar dock hans visuella stil att stilla hjärtat i hans hårt uppstyrda produktioner. Med Isle of Dogs lyckas han hela tiden vara både cerebral och underhållande. En stor del av charmen ligger givetvis i att hundarna är lika vältaliga och uttryckslösa som de andra karaktärerna i regissörens universum.

4 av 5

Ladies First

Foto: Netflix.
Regi: Uraaz Bahl
Genre: Dokumentär
Speltid: 39 minuter
Land: Indien

Handling: 23-åriga Deepika Kumari är den indiska superstjärnan som under de olympiska spelen i både London 2012 och Rio 2016 var favorittippad att ta hem guldet i damernas bågskytte. Ladies First skildrar hennes kamp för att överkomma könsnormerna kring kvinnliga idrottare i Indien och bli den första kvinna från landet att vinna en medalj i OS. Som filmen berättar utövar mindre än en procent av Indiens flickor någon form av sport. Tjejer ska inte syssla med sånt.

Omdöme: Filmen är på ytan relativt ordinär i sin uppbyggnad. Vi får träffa hennes familj och veta hur hon kom i kontakt med bågskytte. Vi får också en redogörelse över hennes framgångar och motgångar, men det är tematiken kring hennes roll som kvinna i ett extremt könsuppdelat samhälle som gör dokumentären intressant. Trots den korta speltiden får Deepika mycket utrymme att brodera ut sina tankar. Hon är en öppen och ärlig människa som vågar gå emot strömmen och filmen gestaltar henne på ett väldigt humant sätt.

 Lady Bird

Saoirse Ronan i Greta Gerwigs "Lady Bird"
Foto: Universal Pictures
Manus & Regi: Greta Gerwig
Med: Saoirse Ronan, Laurie Metcalf, Lucas Hedges, Timothée Chalamet m.fl.
Genre: Drama, Komedi
Speltid: 1 tim 34 min
Land: USA

Handling: Lady Bird handlar om en tonårings liv i staden Sacramento, Kalifornien. Catherine McPherson, eller Lady Bird som hon hellre vill bli kallad, går i high school på en katolsk skola. Hon bor “på fel sida av järnvägsspåren”, och hennes familjs pengabrist är ett ständigt problem. Hon drömmer om att komma bort från Sacramento för att gå på ett fint college på östkusten, men utöver de ekonomiska svårigheterna, är hennes betyg otillräckliga. Lady Bird är alltså en typisk outsider, som längtar efter äventyr.

Omdöme: Stämningen är mysig och komiskt fyndig. Dialogerna är skrivna på ett rytmiskt sätt, och är ofta väldigt underhållande. Vi har exempelvis en frukost tidigt i filmen där det uppstår gräl över stekta ägg – en trivial men ändå så rik scen. Lady Bird känns oerhört minutiöst sammansatt, varje liten detalj är relevant och för filmen framåt.

4 av 5

LasseMajas Detektivbyrå – Det första mysteriet

Lasse, Maja och en polis sitter på en bänk.
Maja, Lasse och Polismästaren i LasseMajas Detektivbyrå – Det första mysteriet. Foto: Svensk Filmindustri.
Regi: Josephine Bornebusch
Manus: Henrik EngströmMattias Grosin
Med: Ester Vuori, Frank Dorsin, Jonas Karlsson, Johan Rheborg, Lotta Tejle, Josephine Bornebusch m.fl.
Genre: Äventyr
Längd: 1 tim 35 min

Handling: I tusentals år har systrarna Hammarabis legendariska bok cirkulerat runt jordklotet. I modern tid skickas den runt som en mästerskapspokal bland skolor. När boken äntligen når Valleby skola är Lasse (Frank Dorsin) ivrig om att få vara med i skollaget. Plötsligt försvinner boken och Lasse och den nya eleven Maja (Ester Vuori) bestämmer sig för att lösa mysteriet och rädda dagen.

Omdöme: LasseMajas Detektivbyrå – Det första mysteriet bjuder på flera uppslag som är underhållande för hela familjen. Författarna undviker också att gå i den klassiska barnfilmsfällan och spär inte ut innehållet med enkla humorinslag enbart riktade åt den äldre publiken. Ett vanligt knep som främst vittnar om lättja och dålig kreativitet. Här är i stället allt välskrivet från grunden. Skådespelarna presterar väl och det ska bli kul att se vad Bornebusch och kompani kommer att bjuda på framöver. Vågar vi hoppas på en till LasseMaja av samma gäng?4 av 5

Lycklig som Lazzaro

Adriano Tardiolo som Lazzaro i Lycklig som Lazzaro.

Originaltitel: Lazzaro felice
Manus & regi: Alice Rohrwacher
Med: Adriano Tardiolo, Alba Rohrwacher, Sergi López m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 2 tim, 5 min
Distributör: Folkets Bio

Handling: På familjen De Lunas tobaksfarm är det som att tiden stått stilla. Markisinnan Alfonsina De Luna styr med järnhand och arbetarnas tillvaro är närmast slavliknande. Bland dem hittar vi Lazzaro, den snällaste personen du kan tänka dig. Med ett leende på läpparna gör han allt han blir tillsagd. Dessvärre utnyttjas hans oförmåga att säga nej av alla som bor på farmen. En dag får Markisinnans son Tancredi för sig att iscensätta sin egen kidnappning och naturligtvis ställer Lazzaro upp när han blir tillfrågad att hjälpa till. Det kommer snart visa sig att detta lilla upptåg får minst sagt oanade konsekvenser.

Omdöme: Lycklig som Lazzaro börjar som en lågmäld och anspråkslös film. Jag inbillar mig under dess inledning att jag vet exakt vad jag kommer bli serverad, men när filmen är slut konstaterar jag att jag inte kunde haft mer fel. Handlingen är nämligen en av de mest oförutsägbara jag sett på länge, fylld med överraskningar som får mig att tappa hakan gång på gång.

4 av 5

Katie Says Goodbye

Många nya bra filmer kommer på Folkets Bio i år!
Många nya bra filmer kommer på Folkets Bio i år!

Manus & regi: Wayne Roberts
Med: Olivia Cooke, Mary Steenburgen, Christopher Abbott m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 28 min
Land: Frankrike, USA

Handling: Katie bor i ett litet samhälle någonstans i den amerikanska södern där hon jobbar som servitris på den lokala vägkrogen. Eftersom hennes lön inte räcker till att förverkliga drömmen om att flytta till San Francisco, väljer hon att prostituera sig. Både till män från trakten och förbipasserande lastbilschaufförer. Trots all misär i hennes liv har hon alltid ett stort leende på läpparna. Det ska dock visa sig att människor kan vara grymmare än hon kunnat föreställa sig.

Omdöme: Det finns en stor risk att en film som denna bara blir en klyschig orgie i misär. Hade vi inte haft några karaktärer att sympatisera med hade det säkert också blivit så. Men Katie väcker sympati. Till en början känns hon lite väl naiv, men ju mer vi lär känna henne desto mer känner vi för henne. Olivia Cookes insats som Katie har redan belönats med ett fåtal priser, vilket inte är tillräckligt många enligt mig.

The Party

Timothy Spall och Cillian Murphy med flera i The Party, en av de bästa filmerna 2018.
Foto: Noble Entertainment

Manus & regi: Sally Potter
Med: Kristin Scott Thomas, Timothy Spall, Bruno Ganz m.fl.
Genre: Drama, Komedi
Speltid: 1 tim 11 min
Land: England

Handling: Politikern Janet ställer till med fest när hon befordras inom partiet. Inbjudna är April och hennes tyska man, den andlige livscoachen Gottfried. Professorn Martha och hennes partner Jinny och Janets kollega Marianne med maken Tom. Gästerna ramlar in en efter en och till slut är alla på plats utom Marianne som Tom försäkrar bara är lite sen.

Men tiden går och Marianne syns inte till. Dessutom tycks Tom vara mycket nervös. Under regelbundna besök till toaletten proppar han näsan full med kokain samtidigt som han fingrar på en laddad pistol. Detta är inte den enda dramatiska händelsen under kvällen, som kantas av det ena avslöjandet efter det andra.

Omdöme: The Party är ett roligt och välskrivet kammarspel fyllt med intressanta karaktärer. Ett brett spektrum av personligheter trängs på festen, allt från den nervöse bankiren spelad av Cillian Murphy till livsnjutaren Gottfried filmens mest komiska karaktär, porträtterad av Bruno Ganz.

The Post – en av många nya bra filmer

recension the post
Foto: 20th Century Fox.
Regi: Steven Spielberg
Manus: Liz Hannah, Josh Singer
Med: Tom Hanks, Meryl Streep, Bob Odenkirk m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 56 min
Land: USA

Handling: 1965 dokumenterar militäranalytikern Danny Ellsberg den amerikanska arméns olika strategier under Vietnamkriget. Och mycket av det som skrevs mörkläggs av regeringen. När Ellsberg 1971 väljer att tipsa tidningen The Washington Post om dokumenten, måste publicisten och redaktören Kay Graham fatta beslut om de ska eller inte ska nå allmänheten. Antingen blir hon en hjälte för yttrandefriheten. Eller sopar hon dem under mattan och kliar Nixons rygg.

Omdöme: The Post ger en fördjupade förståelse för hur viktig yttrandefriheten är. Att vi utan den varken kan lita på media eller myndigheter. Vi förstår att Kay Graham befinner sig i en otroligt svår sits och att historien kan gå åt två håll. Oavsett hur hon skulle välja att använda de värdefulla pappren har hennes val en enorm påverkan på tidningarnas position i samhället. Hennes val skulle också utåt vara definierande för den amerikanska kvinnans pondus, eller utebliven sådan.

Ramen Shop

Masato och Mei äter nudlar i filmen Ramen Shop
Foto: Folkets Bio

Regi: Eric Khoo
Med: Tsuyoshi Ihara, Takumi Saitoh, Seiko Matsuda m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim, 29 min
Land: Sydkorea

Handling: När Masato är liten flyttar han och hans föräldrar från Singapore till Japan och kort därefter blir hans mor sjuk och dör. Han växer upp med sin far som driver en restaurang med nudelsoppan ramen som specialitet. När Masato blir äldre börjar han också jobba på restaurangen som blivit så populär att en kö bildas utanför entrén varje dag vid lunchtid. Detta räcker dock inte för fadern som dränker sina sorger varje kväll med sake.

Omdöme: Det finns mysiga filmer och så finns det MYSIGA filmer. Ramen Shop tillhör definitivt den senare kategorin trots att den har sin beskärda del av tragiska människoöden. Den håller sig hela tiden på en nivå som gör att filmen blir en rakt igenom behaglig och trevlig upplevelse, vilket är en bedrift i sig av regissören Eric Khoo.

4 av 5

Saknaden

Bild från Loveless.
Foto: Sony Pictures Classics.

Originaltitel: Nelyubov
Regi: Andrey Zvyagintsev
Manus: Oleg Negin, Andrey Zvyagintsev
Genre: Drama
Med: Maryana Spivak, Aleksey Rozin, Matvey Novikov, Vladimir Vdovichenkov m.fl.
Speltid: 2 tim 7 min
Land: Ryssland

Handling: I ett lägenhetskomplex utanför Moskva bor pojken Alyosha. Hans föräldrar Boris och Zhenya går igenom en svidande skilsmässa och avskyr blotta åsynen av varandra. Efter en vanlig skoldag kommer inte Alyosha hem igen och föräldrarna tvingas bittert samarbeta för att leta reda på honom.

Omdöme: Saknaden är ett välriktat slag i magen om något vi alla skyr, nämligen barn som far illa. I dag ska vi alla göra karriär och få det som vill ha. Men vad blir konsekvenserna av det egna lyckosökandet och vad glöms bort på vägen? Saknaden är ett svidande exempel på vad som kan hända när individuella intressen tar över och en av årets bästa filmer.

4 av 5

Sicario 2: Soldado – en av årets bästa filmer 2018

Josh Brolin och Benicio Del Toro i "Sicario 2: Soldado"
Josh Brolin och Benicio Del Toro. Foto: Lionsgate 
Regi: Stefano Sollima
Manus: Taylor Sheridan
Med: Josh Brolin, Benicio Del Toro, Isabela Moner, Matthew Modine, Catherine Keener m.fl.
Genre: Drama, Action
Speltid: 2 tim 2 min

Handling: I Sicario var det knark som smugglades över gränsen av kartellerna. Nu är det människor, och när några självmordsbombare lyckas ta sig in i USA och utföra sina dåd, slår landets ledare tillbaka genom att försöka starta ett krig, kartellerna emellan. Matt Graver (Josh Brolin) sätts på det topphemliga militära uppdraget där omänskligt fulspel är vardagsmat. Med sig har han återigen den härdade legosoldaten Alejandro (Benicio Del Toro).

Omdöme: Det är framförallt Brolins och Del Toros film. Deras karaktärer byggs vidare på ett rasande effektivt sätt. De är båda hårdhudade; våldet och misären de genomlidit har gjort dem iskalla. Samtidigt är de fulla av mänsklighet, något skådespelarna förmedlar på ett imponerande sätt genom små och diskreta drag. Ännu ett plus i kanten är de små men viktiga rollerna som görs av ässen Matthew Modine och Catherine Keener.

4 av 5

Tomb Raider

Regi: Roar Uthaug
Manus: Geneva Robertson-Mrowet, Alastair Niddons
Med: Alicia Vikander, Dominic West, Walton Goggins m.fl.
Genre: Action, Äventyr
Speltid: 1 tim 58 min

Handling: Vi följer cykelbudet Lara Croft som undviker hennes familjs önskan att hon ska ta över det globala företag hennes sedan länge försvunna far lämnat efter sig. Men Laras livssituation tar en snabb vändning när hon upptäcker ett meddelande från pappan och förstår att han inte var vilken framgångsrik byråkrat som helst. Han hade ett mystiskt projekt. Lara har nu möjligheten att fullfölja det syfte hon dessa faderlösa år känt sig ämnad för. Hon ska ta reda på vad som egentligen försiggick i hennes pappas liv.

Omdöme: En imponerande styrka med Tomb Raider är de ovanligt träffsäkra tempoväxlingarna. De scener som är tänkta att beröra oss tar sin tid på sig och lyckas med just detta. De scener som är tänkta att hålla ett järngrepp om vår höga puls lyckas med just detta. Det är fängslande och mycket intensivt.

U:22 Juli

Stillbild ur U:22 Juli.
Foto: Paradox Film.

Manus & Regi: Erik Poppe, Anna Bache-Wiig & Siv Rajendram Eliassen
Med: Andrea Berntzen, Aleksander Holmen, Brede Fristad, Elli Rhiannon Müller Osbourne m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 30 min

Handling: Den 22 juli 2011 betyder något för alla norrmän. Även resten av världen blev starkt berörda av terrordåden som utfördes av högerextremisten Anders Behring Breivik. Nu, sju år senare, är spelfilmen U-22 juli här, som öppnar med arkivbilder från bomben i regeringskvarteren i Oslo innan vi ett par timmar senare befinner oss på ön Utøya.

Omdöme: Filmen är gjord på det enda sättet det går att berätta något så hemskt, i realtid och filmad i en enda lång tagning. Kameran snurrar runt och vi ser inget filmteam i närheten. Den blir som en egen person, som pressas in i lerväggen vid vattnet eller mot den barriga marken bredvid ungdomarna. Amatörskådespelarna gör ett bra jobb och Andrea Berntzen skiner verkligen när vi får följa hennes flykt över den lilla ön.

4 av 5

Uppsalakidnappningen

Poyan Karimi och Rasmus Luthander i Anders Skogs "Uppsalakidnappningen".

Film: Uppsalakidnappningen (2018)
Manus & Regi: Anders Skog
Med: Poyan Karimi, Rasmus Luthander, Shirin Golchin, Peter Åström m.fl.
Genre: Drama, Komedi
Speltid: 1 tim 28 min

Handling: Den minst sagt excentriska Josef Esfarander (Poyan Karimi) bestämmer sig för att kidnappa juridikstuderande Sebastian Åhlund (Rasmus Luthander). Han har till synes planerat brottet in i minsta detalj. Med sig har han flickvännen Shirin (Shirin Golchin) som agerar lockbete och den något trögtänkta Henning (Peter Åström) som medhjälpare. Vad kan gå fel?

Omdöme: Händelsen är så bisarr att det enda sättet att porträttera den rättvist är genom svart humor, och det är precis vad Skog och resten av teamet gjort. Karimi är riktigt övertygande som det narcissistiska ”geniet” Josef, som hela tiden förklarar för oss varför han inte är en av de dumma människorna. Han berättar om sin mästerplan genom att citera diverse psykologiska teorier som han vill nyttja i praktiken. Däremot har han inte dubbelkollat om lägenhetshuset där Sebastian bortrövas från har en hiss eller inte. (Du hittar hela vår recension av Uppsalakidnappningen här).

4 av 5

Vad ska folk säga

Foto: Folkets Bio

Org. titel:  Hva vil folk si
Manus & Regi: Iram Haq
Med: Maria Mozhdah, Adil Hussain, Rohit Saraf m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 46 min
Land: Norge, Sverige

Handling: Sextonåriga Nisha lever ett dubbelliv. Med sina kompisar för hon sig som en västerländsk tonåring, men hemma lever hon efter familjens strikta traditioner. Hennes föräldrar är från Pakistan och gjorde en lång och mödosam resa till Norge för att ge sin dotter ett bättre liv, något de gärna påminner henne om.

En dag ertappar fadern sin dotter med hennes pojkvän och i ett slag rasar Nishas värld samman. Vanärade och utfrysta av sina pakistanska grannar, bestämmer sig Nishas föräldrar för att skicka iväg henne till Pakistan.

Omdöme: Vad ska folk säga är en jobbig upplevelse. Inte minst sett till hur skickligt regissören skildrar hur föräldrarnas attityd till dottern svänger. Filmens största bedrift är nog emellertid dess förhållandevis neutrala ton. Iram Haq lyckas diskutera det laddade ämnet hederskultur utan att förenkla och demonisera sina karaktärer. Vad ska folk säga är en konversationsstartare, och det är bra det. För filmens laddade tema måste pratas om.

4 av 5

Whitney (2018)

Whitney Houston framför ingången till ett flygplan.

Film: Whitney (2018)
Regi: Kevin Macdonald
Genre: Dokumentär
Speltid: 2 tim

Handling: Sagan om en ung kvinnas resa från kyrklig körsångare i fattiga Newark, New Jersey till megastjärna tåls att berättas. För icke-fans är Whitney Houston troligtvis mest känd för sina superhits ”I Wanna Dance With Somebody” och ”I Will Always Love You”. Samt för åren på 00-talet innan hennes död 2012, där skvallerpressen omskrev hennes problematiska privatliv. Regissör Kevin Macdonald berör givetvis både sångernas genomslagskraft och de sista åren, men i en uppfriskande icke-konventionell form.

Omdöme: Sammantaget är Whitney är absorberande, vacker och samtidigt djupt tragiskt dokumentär om musikens helande kraft och kändisskapets baksidor. En film som varmt rekommenderas.

Wild River

Affisch till Wind River med Jeremy Renner och Elizabeth Olsen
Wind River, en av årets bästa filmer 2018. Foto: Acacia Entertainment

Manus & Regi: Taylor Sheridan
Med: Jeremy Renner, Elizabeth Olsen, Graham Greene, Kelsey Asbille, Gil Birmingham m fl.
Genre: Thriller, drama
Speltid: 1 tim 46 min
Land: Frankrike, USA

Handling: Cory arbetar som jägare av rovdjur, vargar och pumor. En dag när han jagar i indianreservatet Wind River finner han kroppen av en ung indiankvinna. Hon har blivit våldtagen och sprungit barfota i den extremt låga temperaturen tills hon har dött. FBI skickar den oerfarna agenten Jane Banner att utreda dödsfallet. Cory känner flickan och hennes familj och hjälper till med utredningen som hämmas av byråkrati.

Omdöme: Bland nya bra filmer hittar vi Wind River som kan beskrivas som en modern western. Temat, budskapet och filmens starka känslor gör detta till en av årets bästa filmer. Gå bara inte och se den här filmen och förvänta er en Hollywood-historia. För det är den inte. Den är brutalt ärlig och skoningslös i sitt budskap.

Wonderstruck

Rose och Ben i New York i Todd Haynes film Wonderstruck.
Foto: Scanbox Entertainment
Regi: Todd Haynes
Manus: Brian Selznick
Med: Oakes Fefgley, Millicent Simmonds, Julianne Moore, Michelle Williams m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1tim 56min
Land: USA

Handling: Wonderstruck berättar historien om Rose, en flicka på 1920-talet, och Ben, en pojke på 1970-talet. De känner inte varandra men deras liv är mer sammanflätade än vad någon hade kunnat tro. Döva Rose rymmer från sin pappa och beger sig till New York för att träffa sin bror och sin mamma, filmstjärnan Lillian Mayhew. Ben, som aldrig har träffat sin pappa, rymmer till New York för att leta upp honom. Storstaden kommer så småningom att bli en knytpunkt för de båda.

Omdöme: Det tar sin tid innan Bens och Roses hitorier börjar kännas sammanfogade. Fram tills dess känns det mest som att vi presenteras för två olika filmer med samma tema, vilket inte är helt engagerande. Men det händer något i Wonderstrucks andra hälft och den känslomässiga nivån höjs avsevärt. Vid flera tillfällen blir jag djupt berörd och när Haynes börjar experimentera ännu mer med sitt berättande är det trollbindande.

4 av 5

Högsta betyg – De allra bästa filmerna 2018

The Florida Project

Regi: Sean Baker
Manus:
 Sean Baker, Chris Bergoch
Med: Willem Dafoe, Brooklynn Prince, Bria Vinaite m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 51 min
Land: USA

Handling: Utanför Disneyland i Florida ligger det färgglada motellet Magic Castle vars hyresgäster till stor del består av människor från den fattiga underklassen. Den sexåriga flickan Moonee bor på motellet tillsammans med sin unga mamma Halley. På dagarna lever hon rövare med de andra barnen, alltmedan föräldrarna är upptagna med att få in pengar för att betala veckans hyra. Motellets chef Bobby, som spelas av Willem Dafoe, driver den dagliga verksamheten samtidigt som han försöker hålla ett öga på barnen.

Motivation: The Florida Project gör mig både glad och ledsen och det är precis det som är meningen. Att så väl gestalta dessa utsatta människor i hopplösa situationer, men samtidigt också behålla livets glädje och barnens lekfullhet, är en stor bedrift. Samtidigt ligger Disneyland som en metafor för det riktiga paradiset blott ett stenkast bort. Sean Baker får oss att fundera över barnglädje och föräldraskap i en av årets bästa filmer.

Jimmie

Hunter Ganslandt och Jesper Ganslandt i Jimmie

Manus & Regi: Jesper Ganslandt
Med: Hunter Ganslandt, Jesper Ganslandt, Christopher Wagelin, Marita Fjeldheim Wierdal m.fl.
Genre: Drama
Längd: 1 tim 31 min
Land: Sverige

Handling: Jimmie ser vi ett Sverige vi inte är vana vid. Ett Sverige som präglas av oroligheter. Där stridsplan väser över städerna och skottlossningar hör till den nya vardagen. Fyraåriga Jimmies mamma är borta och hans pappa har bestämt sig för att de snabbt måste fly till ett annat land. Vägen dit är kantad av sömnlösa nätter, våld och skräck.

Motivation: Jimmie är en emotionell käftsmäll. Jesper Ganslandts regi är säker och Måns Månssons kameraarbete är effektivt. Månsson jobbar ständigt med närbilder på och runt Jimmie och med det mjuka fokuset ges en känsla av att allt berättas ur Jimmies perspektiv. Egentligen vet vi inte mycket mer än fyraåringen. Vi får aldrig någon information om vart vi är på väg eller varför vi flyr. Det enda vi har att gå efter är de vuxnas tröstande ord och vita lögner.

Phantom Thread

Daniel Day Lewis och Vicky Krieps i Phantom Thread.
Manus & Regi: Paul Thomas Anderson
Med: Daniel Day Lewis, Vicky Krieps, Lesley Manville m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 2 tim 10 min
Land: USA

Handling: I 1950-talets London blomstrar ekonomin efter kriget. Reynolds Woodcock är en internationellt känd designer och namnet på allas läppar. Kvinnor kommer och går i hans stora hus. Sömmerskor, modeller och potentiella kärleksintressen. Men när han en dag beger sig ut på landet händer något. På en restaurang träffar han servitrisen Alma som har de perfekta måtten och är den perfekta modellen. Men Alma har en stark egen vilja och hennes entré får oanade konsekvenser.

Omdömde: Paul Thomas Anderson fortsätter att bevisa hur sylvasst ett drama kan vara i rätt händer. Phantom Thread är en känslostark kärlekshistoria och ett psykologiskt maktspel som genomsyras av passion och besatthet. Därtill finns det otroligt mycket mer som bubblar under ytan. Phantom Thread är ett mästarprov i filmskapande.

Private Life

Kathryn Hahn och Paul Giamatti i Netflix Originalfilm, Privat Life.
Kathryn Hahn och Paul Giamatti i Private Life. Foto: Netflix

Manus & Regi: Tamara Jenkins
Med: Kathryn Hahn, Paul Giamatti, Kayli Carter m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 2 tim 3 min
Land: USA

Handling: I Private Life följer vi Richard Grimes (Paul Giamatti) och Rachel Biegler (Kathryn Hahn), ett par i 40-års åldern, bosatta i New York City. Under deras karriärer inom litteratur och teater har familjelivet skjutits upp, men nu känner de båda att det är dags. Men att bli gravida är svårare än de hade trott och de måste ta till all hjälp de kan få.

Omdöme: Manuset är briljant. Varje replik, varje dialog, varje scen känns fulländad. Det märks tydligt att Tamara Jenkins har haft en klar bild för sig om hur hennes film ska berättas och se ut. Hon lyckas skapa en atmosfär där alla framstår som enastående genom hennes klockrena regi, taktfulla tempo, val av stämningsfulla miljöer och känslostarka toppar och dalar i intrigen. Det var länge sedan jag såg en så stark film som lyckas hålla sin höga kvalitet konstant hela vägen från början till slut så som Private Life gör.

Three Billboards outside Ebbing, Missouri

Sam Rockwell och Frances McDormand i Three Billboards outside Ebbing, Missouri (2017)
Manus & Regi: Martin McDonagh
Med: Frances McDormand, Sam Rockwell, Woody Harrelson, Caleb Landry Jones m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim 55 min
Land: USA

Handling: Three Billboards outside Ebbing, Missouri är i första hand en berättelse om Mildred, som tvingas ta till starka medel när polisen inte lyckas ta fast mannen som våldtog och mördade hennes dotter. Genom att utnyttja tre halvt fallfärdiga reklamskyltar längs en övergiven landsväg utanför stan, lyckas hon meddela ett budskap som sätter press på poliskåren och retar upp stora delar av stadens invånare.

Omdöme: Detta är en de bästa filmerna 2018. En ruggigt bra story, makalösa skådespelare och karaktärer som aldrig känns stereotypa. Dessutom varvas vacker musik komponerad av Carter Burwell med noggrant utvalda countrylåtar som passar perfekt.

Har du hunnit se alla titlar på vår lista över de bästa filmerna 2018 ännu? Är det några nya bra filmer du saknar? Spana gärna in våra filmtips för kommande filmer med!  Kommentera och dela med dig av dina tips på bra filmer 2018.

About Eric Diedrichs 631 Articles
Ansvarig utgivare, chefredaktör och medgrundare av FIlmtopp.se. Oavsett om du håller med om vad jag skriver eller inte, kommentera gärna. Det finns alltid nya infallsvinklar att diskutera film med.

11 Trackbacks & Pingbacks

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.