Recension: Brev till en seriemördare (2017)

Ett av Malmös mest uppmärksammade mordförsök resulterar i en välgjord dokumentär.

En pojke står bredvid sin tränare under en fotbollsmatch
Foto: TriArt Film AB

Film: Brev till en seriemördare (2017)
Regi: Manal Masri
Med:  Manal Masri, Kamal Masri, Peter Mang m.fl.
Genre: Dokumentär
Speltid: 1 tim 15 min

Manal Masri har gjort en gripande dokumentär om mordförsöket på hennes lillebror. I ett försök att ge honom upprättelse börjar hon brevväxla med gärningsmannen.

I november 2006 utsattes 16-årige Kamal Masri för ett mordförsök i södra Malmö. Han träffas av fem skott men överlever mirakulöst med en kula fastklämt i huvudet som minne. Hans storasyster, Manal Masri, har gjort dokumentären Brev till en seriemördare som skildrar hennes och familjens liv efter händelsen. Alla familjemedlemmar beskriver att anklagelserna mot deras bror och rädslan för gärningsmannen till slut splittrade familjen. Det är en obehagligt mörk och aktuell film om ett rasistiskt Sverige.

Inledningsvis får vi se hur Kamal försöker nå ut till den dömde mördaren, Peter Mangs. Han dömdes 2012 till livstids fängelse på grund av både mord och flertal mordförsök. Hennes mål är att få en förklaring  varför drabbades just just hennes bror? Hon vill få den rättvisa som han aldrig fick. Bevismaterialet räckte nämligen inte för att bevisa Peter Mangs koppling till mordförsöket på hennes bror.

Som inflyttad Malmöbo befann jag mig inte i staden under perioden då Peter Mangs fortfarande gick på fri fot. Jag kom hit först 2013. Trots det har jag en liknande upplevelse som Manal Masri har när hon i filmen inser att personen som försökt mörda hennes bror gått på samma skola som hon själv, delar liknande musiksmak och har promenerat samma stigar som hon gått på. Jag bodde själv nästan ett år i Lindängen där mordförsöket ägde rum och det är med en obehagskänsla som jag är ganska säkert på att jag har gått genom samma gångtunnel som både gärningsman och offer. Manal lyckas fånga en känsla av Malmö som jag känner igen mig i: en livfull stad där goda människor råkar utför orättvisa och hemska saker.

LÄS OCKSÅ: Recension: My Secret Forest

Det är smärtsamt att höra familj och vänner prata om mordförsöket och tillsamman med ett suggestivt foto är Brev till en seriemördare ibland inne och nosar på Making a murderer och The Jinx-kvalitet när det kommer till att bygga upp stämning. Trots att filmen heter Brev till en seriemördare dröjer det tyvärr ganska lång tid innan själva brevväxlingen med mördaren kommer igång. Det är också då filmen är som allra bäst. Innan det är det en väldigt ärlig men ganska konventionell dokumentär som lyfter sista halvtimmen.

Jag hade uppskattat ytterligare en djupdykning i familjen Masri. Alla, inklusive Kamal, ges gott om utrymme att tala men det känns som att jag inte riktigt får lära känna dem. Ett större fokus på antingen familjen eller framför allt ett större fokus på det obehag som rådde i Malmö under 2010 när Peter Mangs begick majoriteten av sina mordförsök, hade gett filmen ytterligare en dimension. Filmen är inne och nuddar på den panik som rådde under skottlossningsperioden men lämnar den lite väl snabbt.

Manal Masris regidebut är en imponerande sådan. Hennes kamp för sin brors rättvisa är en fascinerande och gripande resa som förtjänar att uppmärksammas. Med lite mer fokus kan hennes nästa projekt mycket väl nå ännu högre höjder.

Betygssymbol för 3 av 5

 

About Sebastian Hansson 84 Articles
Svensklärare bosatt i Malmö som är uppvuxen på ett rejält mål Disney-och fantasyfilmer. Älskar det mesta inom film, från storskaligt och bombastiskt till intimt och nära. Fast allra mest Hayao Miyazakis verk.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.