Del 10: Gangsterrullarnas genombrott

Amerikas filmimperium Hollywood har ur ett historiskt perspektiv varit dominant inom den globala filmbranschen när det gäller såväl ekonomisk vinning som medial uppmärksamhet. Varje år drar drömfabrikens olika produktionsbolag in miljontals och åter miljontals dollar i intäkter. Storfilmer pumpas ut på löpande band och filmstjärnor dyrkas som gudar och tjänar pengar som vanliga dödliga bara kan drömma om.

Vi på Filmtopp.se har nu valt att på allvar sätta tänderna i cirkus Hollywood. En trio – bestående av tidningens medgrundare Eric Diedrichs, samt skribenterna Oscar Vilhelmsson och Rasmus Torstensson – kommer i en rad olika artiklar att djupgående analysera och återberätta Hollywoods historia från början fram till idag. Dels i syfte att själva lära oss mer om Amerikas guldkantade drömfabrik, men främst för att bidra med kunskap till er läsare.

Del 10: Gangsterrullarnas genombrott

Scarface 1932

Genom åren har kriminalare/gangsterfilmer varit en av de mest populära filmgenerna. Med sitt fokus på den undre världen har dessa spännande filmer fått biobesökare att sitta som på nålar sedan stumfilmstiden. Faktum är att westernfilmen Det stora tågrånet (1903) – Edwin S. Portier’s stumma kortfilmsklassiker – klassas som en gangsterfilm på grund av sin kriminalbaserade handling. Den allra första filmen i genren tros dock Sherlock Holmes Baffled (1900) vara. Det är en 45 sekunders lång kortfilm, vilken visades för en person åt gången genom nickelodeon-maskiner i olika nöjesfält runt om i USA.

Trots att gangsterfilmen ursprungligen introducerades under tidigt 1900-tal var det först genom talfilmen som genren fick sig ett ordentligt lyft. De efterkommande åren producerades en stor mängd kassasuccéer, vilka drog till sig många av dåtidens starkast lysande stjärnor på skådespelarhimmeln. Decennier senare kom många stora gangsterregissörer och Hollywood pampar, exempelvis Brian De Palma och Martin Scorsese, att hämta inspiration ifrån många av dessa verk. Filmer som alla representerade 30-talet, 30-talets bombastiska gangsterfilmer.

 Ljudets betydelse och verklighetsförankrad manusinspiration

Som sagt var det inte förrän talfilmen tog fäste som gangsterfilmer verkligen blev en underhållande och populär filmform. Genren lockade mycket folk till biograferna, vilka var intresserade av karaktärernas laglösa framtåg. Utan talfilmen kunde det sett annorlunda ut eftersom ljudeffekter var vitala för biopublikens helhetsupplevelse. Användandet av verkliga maskingevärsljud, skrik och adrenalinpumpande bromsljud i biljakter, där så lite som en inbromsning i en snäv kurva kunde få fart på publiken, skapade ett ökat realistiskt intryck.

I syfte att späda på känslan av realism ytterligare hämtade många av dåtidens manusförfattare inspiration ifrån händelser förankrade i verkligheten. Incidenterna under den amerikanska förbudstiden, där konsumtion och försäljning av alkohol var förbjudet, var en välanvänd referenspunkt. En av de filmer som skildrade detta var Då lagen var maktlös (1939) med bland annat Humphrey Bogart och James Cagney, två stora aktörer inom gangstergenren (xroads.virginia.edu).

Vanligt var också att manusförfattare hämtade inspiration ifrån de olika dagstidningarna. På grund av förbudstiden och oroligheterna skapade av den stora depressionen var det flera verkliga gangsters som utnyttjade situationen i Amerika och deras mytomspunna liv framfördes indirekt på den vita duken.

Horribla skurkar som Chicago-mafioson Al Capone, bankrånaren John Dillinger och hans anhängare George ”Baby Face” Nelson prydde ofta tidningarna och påverkade således filmbranschen. Speciellt Al Capone var en populär antagonist. Efter att ha blivit knivskuren i ansiktet på en bar, vilket ledde till djupa ärr, gick han under smeknamnet Scarface (Wikipedia.org). Howard Hawks film Scareface: Chicagos siste gangster (1932) tros vara löst baserad på Capones liv och dennes  hängivna strävan efter makten i staden Chicago. Genom liknande filmer kunde vanliga amerikaner få en inblick i gangsterlivets pengastinna toppar och ångestfyllda helvetiska dalar (filmsite.org).

Notis: Public Enemies, en icke-dokumentär film om tyrannerna John Dillinger och George ”Baby Face” Nelson, regisserades 2009 av Michael Mann med Johnny Depp (Dillinger) samt Stephen Graham (Nelson) i rollerna. Även Christian Bale har en stor roll i filmen (imdb.com).

Warner Bros. – den ledande gangsterstudion

Warner Bros.
Warner Bros.

Under 30-talet sågs Warner Bros. som den överlägset största gangsterstudion. Att de lade beslag på rätt aktörer under rätt tid tros ha varit en bidragande faktor. Skådespelare som Edward G. Robinson, James Cagney och Humphrey Bogart etablerade sig inom genren och kom att göra flera minnesvärda roller som hårdingar i gangsterproduktioner. Även om Bogart gjorde sina mest minnesvärda roller först på 40 och 50-talet gjorde han flera biroller under gangstereran – ofta typecastad som antagonistisk gangster – tillexempel i filmer som Panik i gangstervärlden (1938) och Då lagen var maktlös (1939).  

Under tidigt 30-tal släppte Warner Bros. tre filmer som fick ett enormt mottagande och kom att ha stor betydelse för genren framåt i tiden:

3 filmer som ledde till gangsterrullarnas genombrott

1. Little Caesar (1930)

Edward G.Robinson i ett vredesutbrott som Caesar.
Edward G.Robinson i ett vredesutbrott som Caesar (1930).

Regissören Mervyn LeRoy valde att rollsätta en då relativt okänd Edward G. Robinson i huvudrollen och vilken succéartad rollsättning det var. Little Caesar skildrar den grova, hänsynslösa Chicagomördaren Caesar Enrico Bandello (Robinson) och dennes uppgång och fall inom gangstervärlden. Filmen gjorde Robinson mycket känd och han anses som den kanske första stora stjärnan på gangsterscenen (xroads.virginia.edu).

2. Public Enemy – samhällets fiende nr 1 (1931)

Poster för Public Enemy - Samhällets fiende nr 1
Poster för Public Enemy – Samhällets fiende nr 1 (1931).

I Public Enemy gjorde James Cagney sin allra första roll vilket också kom att bli hans genombrott. Genom regin av William Wellman porträtteras Tom Powers (Cagney) som en kaxig, snabbkäftad och brutal kriminell hantlangare som i kontrast med sin bror Mike (Donald Cook) lever ett liv på den styva linan.

Inledningsvis återges brödernas uppväxt och senare Tom och Mike’s splittring; Toms kriminalitet förpassade männen på olika livsspår. Filmen räknas alltjämt som en av de stora, klassiska gangsterfilmerna och innehåller flera ikoniska scener, bland annat en scen där Tom Powers misshandlar sin flickvän med en grapefrukt (filmsite.org).

3. Scarface: Chicagos siste gangster (1932)

Poster för Howard Hughes "Scarface: Chicagos siste gangster"
Poster för Howard Hawks Scarface: Chicagos siste gangster (1932).

Tillsammans med Public Enemy räknas Scarface som en tidig provokativ, brutal och skoningslös skildring av våld på film. Hur som helst ses filmen också som en av gangsterfilmhistoriens viktigaste filmer rent stilistiskt sett eftersom den var en av de första filmerna som träffsäkert beskrev den hopplösa kriminella strävan efter den amerikanska drömmen (filmsite.org). Bland annat valdes filmen in i Amerikas nationella filmregister år 1994 (imdb.com).

1983, när filmen hade sitt 50-års jubileum, gjorde den i mina ögon fantastiske regissören Brian De Palma en remake på Scarface (Med Al Pacino i huvudrollen) som i stort sett berättar samma grundhistoria. Filmtopps skribent Fredrik Edström har i sin artikelserie ”Original mot Remake” ställt de bägge filmerna mot varandra. Det kan ni läsa om här.

Notis: Boris Karloff, som spelade Frankenstein i filmen Frankenstein (1931), har en biroll i filmen. Om honom kan ni läsa här.

Några typiska kännetecken

Vad många 30-tals gangsterrullar har gemensamt var att berättelsen ofta baserades på olycksbådande handlingar av kriminella eller gangsters. Det kunde handla om bankrånare, figurer från den undre världen eller hänsynslösa ligister som verkade utanför lagens ramar. Hur som helst betydde inte det att filmerna var snarlika; tvärtom kunde de skilja sig ganska mycket. Gangsterfilmerna omfattade och berörde flera olika cinematiska nivåer vilket ledde till att filmerna delades in i olika underkategorier. Gangsterfilmen, detektivberättelsen (vem är mördaren), den kriminella komedin, den nagelbitande thrillern eller polisfilmen är några exempel.

TIPS: The Telegraph rankar de bästa gangsterrullarna

Vidare utspelade sig många 30-tals gangsters i stora, befolkade städer där mörka nattklubbar, gator med lysande neonskyltar, snabba bilar, högar med pengar, sjaskiga barer, smuggling, krassliga kvarter var visuella knep många regissörer använde sig av. Dessutom var rivaliteten mellan olika kriminella gäng ofta en signifikativ karaktäristisk intrig där dessa visuella knep spelade en viktig roll för spänningsfaktorn.

Den amerikanska drömmen.
Den amerikanska drömmen.

Trots gangsterfilmernas hårt polerade yta fanns det gott underliggande budskap och moraliska dilemman. Det galna och minutlösa strävandet efter den amerikanska drömmen var en bekant tematik vilket, som tidigare nämt, Howard Hawks användes sig utav i Scareface: Chicagos siste gangster (1932). Överlag var det vanligt att många filmgangsterns porträtterades likt fattigfolk med skral inkomst som faller ner i den kriminella världens abyss under jakten på rikedom, status och materiella tillgångar (t.ex. bilar och kläder).

Trots att huvudkaraktärerna i många filmer många gånger var dömda att misslyckas framhävdes karaktärerna i 30-talet gangsters likt offer av livets omständigheter eftersom historien för det mesta är berättad ur deras perspektiv. 

Det var allt för denna gång. Nästa vecka skriver vi om de skruvade screwballkomedierna. Missa inte det! 

Nästa artikelFÖRRA ARTIKELN

TIDIGARE ARTIKLAR:
Del 1: Hollywoods födelse: Hur filmkameran kom till USA och drömfabriken byggdes
Om den första filmkameran och hur filmskapare flydde till väst efter att Thomas Edison försökte få monopol på filmmarknaden.

Del 2: Från kortfilm till långfilm: De första Hollywoodfilmerna
Om varför just den lilla byn Hollywoodland blev filmskaparnas Mekka och en titt på de första filmerna som producerades där.

Del 3: Stumfilmens främsta hjältar – Charlie Chaplin, Buster Keaton och Harald Lloyd
Om de största aktörerna under den framgångsrika amerikanska stumfilmseran.

Del 4: The Roaring Twenties: Hur filmindustrin förändrades under 1920-talet
Om hur filmintresset väcks på allvar och ”filmstjärnan” föds.

Del 5: Från stumfilm till talfilm – Facken protesterar och strejker utbryter
Om hur filmbranschen förändrades när den nya ljudtekniken infördes.

Del 6: Eyes on the Prize – Oscarsgalans födelse
Om hur den världskända firmafesten tog internationellt fäste

Del 7: 30-talets stora depression, färgfilmens genombrott och filmutbudets utökande
En översikt över vad som händer i Hollywood under 1930-talet.

Del 8: Universal Monsters: Vampyrer, monster och mumier härjar på biograferna
Om skräckfilmens uppkomst och dess ikoniska karaktärer

Del 9: Skräckduellen – Bela Lugosi vs Boris Karloff 
En fördjupning i rivaliteten mellan 30-talets stora monsterskådespelare.

About Rasmus Torstensson 130 Articles
Skribent och recensent på filmtopp sedan 2015. Har du åsikter kring mina inlägg, tveka inte att höra av dig.