Barry (säsong 3, avsnitt 1–6)

Barry (säsong 3, avsnitt 1–6)

  • 8 x 30 min
  • Komedi, Krim
  • HBO
Emil Oscar Rasmussen
Uppdaterad 03 maj 2022 kl. 09:05 | Publicerad 26 april 2022 kl. 14:04
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Barry är på gränsen till perfekt!

Alec Berg och Bill Haders "Barry" är tillbaka med en tredje säsong. Med de nya avsnitten lyckas duon osannolikt nog höja den redan högt satta ribban ännu mer. Varje aspekt av serien håller absoluta toppklass och den känns mer inspirerad än nästan något annat på streamingmarknaden just nu.

  • Skapare:
    Alec Berg, Bill Hader
  • I rollerna:
    Bill Hader, Sarah Goldberg, Henry Winkler, Stephen Root, Anthony Carrigan m.fl.

"Barry" är den härligt unika serien om en före detta marinsoldat som numera jobbar som yrkesmördare. När Barry (Bill Hader) får upp ögonen för skådespelaryrket och flyttar till Los Angeles börjar jakten på att leva ett mer hederligt liv.

I samband med att den tredje säsongen tar vid har Barry faktiskt lyckats skapa sig någon form av "normal" tillvaro, men hans förflutna knackar givetvis ständigt på dörren. Barry försöker jonglera rollerna som pojkvän, vän, aspirerande skådespelare och yrkesmördare – det går sådär. Relationen till fadersfiguren Fuches (Stephen Root) ser ut att vara död för alltid efter händelserna i säsong två, vilket har rubbat Barrys redan labila psyke ganska så ordentligt.

För att hitta tillbaka till någon form av balans gör Barry det till sitt främsta mål att försöka reparera relationen till sin skådespelarmentor, Gene Cousineau (Henry Winkler). Med tanke på att Gene nu vet (OBS! Spoiler om du inte sett säsong två) att Barry ligger bakom mordet på hans flickvän, så blir det ett minst sagt snårigt uppdrag.

En fulländad vision från Berg och Hader

Jag hade kunnat räkna antalet aktiva serier som känns lika inspirerade som Barry på en hand med flera amputerade fingrar. Med detta kreativa mästerverk känns det som om Bill Hader och Alec Berg lyckats fullända en vision. Allt i serien känns så tonsäkert och avsiktligt att resultatet måste vara i princip exakt så som duon hade föreställt sig.

Det är till och med svårt att lyfta fram något specifikt som gör Barry till en så fantastiskt bra serie – det finns helt enkelt för mycket att välja. I denna tredje säsong känns produktionen ännu proffsigare än i föregående säsonger. Fotot är läckert och lyckas både kännas storskaligt och intimt på en och samma gång (något som jag bara skulle säga att "Breaking Bad" och "Better Call Saul" också lyckas med), regin känns innovativ och självsäker, handlingen innehåller extremt många härliga och oväntade vändningar och även skådespelarna imponerar.

Sarah Goldberg, som spelar Sally Reed, glänser lite extra i denna tredje säsong. I takt med att hennes karaktär faktiskt lyckas göra verklighet av skådespelardrömmen, så har även Goldberg fått ett växande utrymme att ta ut svängarna. Den möjligheten gör hon det mesta av i säsongen. Att Berg och Hader bestämt sig för att ge karaktären Sally Reed mer makt i de nya avsnitten är en av säsongens stora styrkor. I den skruvade värld som Barry presenterar, bidrar allvaret som omgärdar Sallys plotline med en helt ny dimension till serien.

Den tredje säsongen av Barry känns mognare än de tidigare, men inte utan att bibehålla allt det där skruvade och oväntade gör den till en lysande komedi. Addera actionsekvenser med imponerande koreografi, underfundig dialog och ett överflöd av unika karaktärer, så har vi en säsong som är på gränsen till fläckfri.

Snudd på perfekt

Anthony Carrigan som NoHo Hank i Barry säsong 3.
Anthony Carrigans karaktär NoHo Hank glänser under ett polisförhör. Foto: HBO.

"Barry" säsong 3 är snudd på perfekt. Jag vill ge den en femma i betyg. Den förtjänar kanske till och med en femma i betyg. Säsongen innehåller så mycket bra att det nästan borde vara självklart. Men jag kan ändå inte riktigt förmå mig att knuffa upp den det där sista snäppet.

Det beror främst på två saker: efter tre säsonger börjar Barrys emotionella resa kännas aningen repetitiv och jag upplever att Berg och Hader har fått kämpa för att hålla alla sina kärnkaraktärer relevanta innanför ramarna för den huvudsakliga handlingen.

Efter att Barry upptäckte sin dröm om att bli skådespelare har hans utveckling följt ett relativt tydligt mönster. Först lyckas Barry glänta på dörren till ett liv som något annat än en sociopatisk yrkesmördare, men så stöter han på patrull och halkar oundvikligen tillbaka ner i det kriminella träsket. Om och om igen. Det är ett naturligt händelseförlopp som är nödvändigt för att serien inte ska få slut på handling, men den här loopen sker i mitt tycke alldeles för snabbt.

Efter att det här mönstret etablerats så tydligt under tre säsonger – och att det ibland upprepas flera gånger under några få avsnitt – gör att jag aldrig riktigt tror på att Barry kommer lyckas med att lämna sitt förflutna bakom sig. Att kunna tro på Barrys möjlighet till ett annat liv är fundamentalt för att vi som tittare genuint ska känna att saker och ting står på spel. Den aspekten har dessvärre försvunnit en aning i denna tredje säsong.

Det enda andra jag saknar i säsongen är ett tydligare samspel mellan huvudkaraktärerna. Handlingen för en av tv-serievärldens mest älskvärda brottslingar, NoHo Hank (Anthony Carrigan), känns exempelvis som ett ganska intetsägande sidospår än så länge. Det ska dock nämnas att det finns ytterligare två avsnitt som inte gjordes tillgängliga för recension, och att det mycket väl kan vara så att säcken knyts ihop på ett ypperligt sätt där alla spår vävs samman.

En fyra eller femma i slutbetyg spelar egentligen inte så stor roll – det här är en mästerligt skapad serie som kan mäta sig med det allra bästa som finns där ute. Se den!

Första avsnittet av "Barry" säsong 3 finns nu att streama på HBO Max.

Mer läsning:

 

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL