I'll be gone in the dark

I'll Be Gone in the Dark (bonusavsnitt)

  • 46 min
  • Dokumentär
  • HBO
23 juni 2021 kl. 14:06
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Tarvligt avslut på stark dokumentärserie.

Vissa otursdrabbade serier förlängs mot sin vilja för att släcka något påhittat behov. Senast i skottlinjen är dokumentärserien "I'll Be Gone in the Dark" som försöker mjölka ut sin framgång in i det sista.

  • Regi:
    Elizabeth Wolff
  • I rollerna:
    Michelle McNamara, Kris Pedretti m.fl

En av förra årets höjdpunkter i true crime-genren centrerade runt en kvinnas besatthet av en av USA:s mest fruktansvärda mördare. Michelle McNamara ägnade sitt liv åt att forska i olösta mord och brott och hade sann talang för det.

Det var dock att sätta dit just "The Golden State Killer", eller "The East Area Rapist", döpt av McNamara själv, som blev hennes livs mål.

I serien på sex delar fångades till sist mördaren och våldtäktsmannen som burit många namn, men som till sist avslöjades som Joseph DeAngelo. Det var tack vare McNamaras ihärdiga research och påhittiga metoder som till slut ledde fram till hans oundvikliga undergång.

Dessvärre fick hon aldrig se honom skaka galler eftersom hon dog av en oavsiktlig överdos av sömnpiller.

RECENSION: I'll Be Gone in the Dark (säsong 1)

Nu, ett år senare, släpper HBO ett bonusavsnitt av serien.

Vad som exakt är syftet med detta bonusavsnitt är svårt att säga. Det börjar med en inblick i DeAngelos rättegång, tydligt präglad av covid-restriktioner med visir och offren på stolar ett par meter ifrån varandra.

Förvisso visar detta hur nära i tiden allt det här faktiskt hände. Det är lätt att true crime-dokumentärer som denna känns avlägsna och på något sätt tidlösa, men när man ser DeAngelo som gammal man i visir och domaren med munskydd så förstår man att denna man har gått fri vansinnigt länge efter sina brott.

Blandat med rättegången flikas det in fragment av McNamaras del i det hela för att hålla kvar kärnan i den ursprungliga serien. Till detta adderas också enstaka detaljer om en annan mördare som startade henne på sin resa, men som fortfarande går fria.

Med dessa olika spår är avsnittet fragmenterat och rörigt utan ett tydligt mål. Det saknar också hjärtat som fångade oss från första början – Michelle McNamara.

Bonusavsnittet hade tjänat på att välja ett spår, förslagsvis stanna kvar med rättegången och offrens liv efter traumat. Men i dagsläget hade serien klarat sig utmärkt utan det.

LÄS MER: Bästa serierna på HBO

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL