Recension: City of Ghosts (2017)

Festivalen Way Out West visade “City of Ghosts” – En brutal, men inspirerande och viktig dokumentär

Två män, en bärandes ett vapen och en bärandes en flagga. Från "City of Ghosts"
Foto: Amazon Studios

Film: City of Ghosts (2017)
Regi: Matthew Heineman
Genre: Dokumentär
Speltid: 1 tim 32 min

City of Ghost är en av de bästa filmerna från 2017.

Rörelsen “Raqqa Is Being Slaughtered Silently” (RIBSS) är en grupp medborgarjournalister. De rapporterar om vad som händer med deras hemstad Raqqa, en bortglömd stad i Syrien vid floden Eufrat. Och det som händer är att terrororganisationen IS tagit över staden för att sprida sin propaganda. City of Ghosts följer RIBSS:s farliga resa; deras liv är i ständig fara, men deras gärning är mödan värd.

Jag hade hört att City of Ghosts skulle vara en “IS-dokumentär”, men det är en alldeles för simpel beskrivning för vad den egentligen är. Visst får vi se vad den fruktade terrororganisationen är kapabel till – brutala och omänskliga scener som är svåra att smälta finns det gott om – men City of Ghosts är också en berättelse om kriget som utspelar sig via media. IS lägger mycket krut på att producera och distribuera tilltalande inslag för att sprida sitt budskap och rekrytera nya soldater. På samma sätt motarbetar RIBSS detta, och skriver och publicerar om vad som egentligen händer i deras stad, men det gör de inte utan konsekvenser.

Det skulle vara jobbigt nog att behöva se en avrättning, men att se när medlemmar från RIBSS själva bevittnar avrättningar av sina egna familjemedlemmar, blir våldet om möjligt ännu starkare och mer oförståeligt. Regissör Matthew Heineman är aldrig med i bild utan håller sig skickligt osynlig, vilket gör att det känns väldigt intimt, som om vi verkligen befinner oss i de hemliga gömställena med medlemmarna som tvingats fly till andra länder. Det blir nästan för mycket för att klara av; pappor, bröder och vänner dödas som om de vore luft, men ändå fortsätter RIBSS att modigt rapportera. De kämpar vidare.

Efter att vi har fått se vad som faktiskt händer i delar av världen, blir det väldigt talande när Heineman klipper till en rasistisk sammankomst på ett torg i Tyskland. En så kallad ledare predikar om att han ska ge varje flykting en enkelbiljett tillbaka till det elände vi just fått bevittna. En av åskådarna bär en keps med budskapet “Fuck Refugees” som gör att det vrider sig i magen av avsky. City of Ghosts lyckas spegla vår värld från samtliga håll och kanter, det är en viktig och välgjord film.

 

Ett mantra som återkommer är “pennor är starkare än vapen”. En något överanvänd fras i samhället som för mig ofta känts banal och rent av osann. Men sällan har den klingat renare än i denna magnifika dokumentär.