Recension: Darkland (2017)

Foto: Scanbox

Film: Darkland (2017)
RegiFenar Ahmad
Manus: Fenar Ahmad, Adam August
Med: Dar Salim, Stine Fischer Christensen, Ali Sivandi m.fl.
Genre: Action, Drama
Speltid: 1tim 52min

Nordic Noir är en genre som har vuxit fram de senaste åren. Det har främst handlat om tv-serier där den svensk-danska Bron kanske fått mest uppmärksamhet. Själv har jag aldrig riktigt förstått hypen, berättelserna kretsar oftast kring klyschiga poliser som ska lösa invecklade fall, och jag tröttnar rätt snabbt på den formeln. Jag dras mer till storskaligt berättande där hur man berättar något är lika viktigt som vad och där polisen inte måste vara huvudkaraktären. Fenar Ahmads Darkland är precis det här och är hästlängder bättre än alla serier du kan komma på.

LÄS OCKSÅ: Recension av Den enda vägen (2017) 

Premissen är ganska enkel. Zaid är kirurg och bor i en flott lägenhet med härlig utsikt tillsammans med sin gravida fru Stine. Zaids yngre bror Yasin mördas när ett rån går fel och Zaid släpper sin trygga vardag för att hämnas. Men om själva storyn är simpel, är filmskapandet raka motsatsen. Manuel Conchas nya film Den enda vägen handlar också om två bröders relation och om hur långt man kan vara beredd att gå för att ställa allting till rätta. Även om Den enda vägen är väl utförd har Darkland en pampigare och mer episk ton, vilket återigen visar att Danmark är storebror när det kommer till filmskapande.

Jag vill verkligen understryka att det här är en extremt våldsam film. Darkland är inget för känsliga tittare och även om du tidigare har sett en och annan brutal film, lär våldet ändå kännas obehagligt. Ingen ”shaky cam” här, Ahmad vill att du ska se och höra varje slag, spark och skott. Mycket av snacket kring filmen har varit att den är den nya Pusher och jag kan inte annat än att hålla med. Precis som Nicolas Winding Refns filmserie är den extraordinärt filmad och har stämningsfull, rafflande musik. Jag tänker speciellt på en klubbscen där ett rött sken känns överväldigande och magiskt.

Zaid spelas av Dar Salim och han är med i varenda scen. Han är perfekt castad – en man som är fylld med känslor, men som likt så många andra ”hårda” män syns de sällan, vilket gör att det blir extra starkt och kraftfullt när de väl kommer fram. Värd att nämna är också Ali Sivandi som spelar den skrämmande gangstern Semion. En scen mellan honom och Zaid på en lyxrestaurang är otroligt välspelad. I och med att större delen av filmen utspelar sig där den gör finns det tyvärr få kvinnliga roller – endast Stine (spelad av Stine Fischer Christensen) kan räknas som en karaktär – vilket är lite synd.

LÄS OCKSÅ: Tips på bra dansk film

Ju hårdare Zaid kämpar, desto mer närmar han sig sitt mörka öde och filmen blir mer och mer actionfylld. Framåt slutet blir det lite överdrivet och en aning otrovärdigt kan jag tycka, en fälla jag var rädd att filmen skulle hamna i. Samtidigt går det inte att förbise att Darkland är årets film så här långt.

Bäst: Darkland är en film man inte glömmer på ett tag.
Sämst: Den avgörande fighten.
UA-71883076-1