Moving Sweden: I Will Always Love You, Kingen och 2060

Moving Sweden: "I Will Always Love You, Kingen" och "2060"

Eric Diedrichs
Uppdaterad 24 oktober 2019 kl. 13:10 | Publicerad 30 januari 2017 kl. 12:01

i will always love you kingen

Igår på Göteborg Film Festival visades de två svenska kortfilmerna "I Will Always Love You, Kingen" och "2060". För den förstnämnde var det skandinavisk premiär och för "2060" var det världspremiär.

Moving Sweden är en satsning av Svenska Filminstitutet som går ut på att ge filmskapare en möjlighet att "sparka upp nya dörrar, söka nya historier, flytta gränserna, utmana gestaltandet och beröra publiken med starka berättelser i nya och spännande format". Två regissörer som genom Moving Sweden har fått möjlighet att förverkliga sin konst är Amanda Kernell och Henrik Hellström.

Amanda Kernell inledde med att presentera och visa sin kortfilm I Will Always Love You, Kingen. Ett visuellt slående stycke om förlåtelse, som vrider och vänder på betraktarens perspektiv och hämtar komisk slagkraft i det absurda.

Handling: Conny får panik och drar ifrån sin flickväns förlossning. Det är minus 30 och bländande vackert snölandskap i ett litet samhälle i norra Norrland. Ryktet sprids såklart som en löpeld och han är inte välkommen någonstans. Vad ska han göra för att bli förlåten?

LÄS MER: Filmtopp på Göteborg Film Festival!

Efter I Will Always Love You, Kingen var det Henrik Hellströms tur att presentera sin film, 2060. En dystopisk dramakomedi in en närliggande framtid, som även den diskuterar individens värde.

2060_STILL_001_Photo_credit_Caller_Persson
Marie Göranzon i 2060

Handling: Rikemansänkan Amanda (Marie Göranzon) tvingas sälja huset när hennes man dör och flytta till ett äldreboende för fattiga. I en dystopisk men samtidigt lekfull framtidsvision om hur dagens unga kommer spendera sin tid som pensionärer upptäcker Amanda vad som verkligen betyder något i livet.

 

Trots filmernas stora skillnader i ton och handling förstår jag varför de visades under samma kväll. Frågan om individens värde genomsyrar nämligen båda två. Kernells film diskuterar den stående frågan om förlåtelse; vad går att förlåta, vad är vi beredda att göra för att förlåtas och hur påverkas vi av att inte bli förlåtna? Hellströms film diskuterar äldrevård och äldreomsorg. Båda filmerna bjuder dessutom på starkt skådespel och fint foto.

För dig som är festivalbesökare rekommenderar jag varmt att du tar tillfället i akt och ser dessa kortfilmer. Du hittar visningstiderna här.

Inför visningen av "2060" genomförde jag en exklusiv intervju med Marie Göranzon där vi pratade om hennes förhållande till både kameran och teatern. Texten kommer upp i dagarna, håll utkik! 

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL