Recension: A Series of Unfortunate Events (2017-)

Lemony Snickets berättelse om de tre Baudelaire-barnens många motgångar finns nu på Netflix!

ASoUE

TV-serie: A Series of Unfortunate Events (2017-)
Svensk titel: Syskonen Baudelaires olycksaliga liv
Distributör: Netflix
Skapare: Mark Hudis, Barry Sonnenfeld
Med: Neil Patrick Harris, Patrick Warburton, Malina Weissman m.fl.
Genre: Äventyr, drama

Efter att ha förlorat sina föräldrar i en mystisk eldsvåda, ska de tre syskonen Baudelaire slussas vidare för att adopteras av deras närmsta anhörige – Greve Olaf.

Greve Olaf (Neil Patrick Harris), visar sig vara ondskefull och planerar att stjäla den förmögenhet barnen har ärvt av sina föräldrar. Nu väntar dem en lång mardröm med en rad tuffa hinder att ta sig förbi för att klara sig undan Olafs diaboliska agenda.

För mig är det oundvikligt att jämföra serien med spelfilmen från 2004 och det som skiljer dem mest åt, är nyansen av den mörka tonen. Filmen är onekligen mörkare, och jag är övertygad om att det är därför den inte alltid får det beröm den förtjänar. Det känns som att manusförfattarna bakom serien inte har velat vara sämre. De försöker med att bygga en alldeles nattsvart stämning, genom att ständigt involvera berättelsens narrator Lemony Snicket och förhöja hans utläggningar om hur hemsk syskonens historia är. Ständigt vädjar Snicket oss tittare att se på någonting annat. Fast samtidigt lever inte skildringarna av syskonens dystra öden upp till förväntningarna. Denna punkt fungerade bättre i filmversionen.

LÄS OCKSÅ: 6 sevärda animerade vuxenserier

En annan viktig skillnad mellan de olika formaten är att (det är ingen vidare spoiler) mamma och pappa Baudelaire inte dör i branden, utan att de istället blivit kidnappade av Olaf och ska fly från fångenskap för att rädda sina barn från ett alldeles olyckligt öde. Föräldrarnas del av berättelsen ger en härlig knorr, men sprider för mycket ljus i denna egentligen mörka historia. I rollerna som de vuxna Baudelaire finner vi Will Arnett (Arrested Development) och Cobie Smulders (How I Met Your Mother) .

snickets

Hur fungerar Neil Patrick Harris i rollen som den giriga skådespelarkameleonten Greve Olaf? Inför premiären kändes Harris som den givna efterträdaren till rollen, som i filmen spelas av en alldeles utomstående Jim Carrey. Harris genombrottsroll som bluffmakaren och playern Barney Stinson i How I Met Your Mother (2005-2014) är på många sätt lik den han gör här. Bara att han nu inte går över lik för ett one night stand, utan istället för att röja undan syskonen Baudelaire och stjäla deras skatt. Jag är övertygad om att Harris aldrig hade gjort rollen (inte heller varit med och producerat serien) ifall han inte visste att han kan hantera den. Och det gör han, tveklöst.

LÄS OCKSÅ: Nya TV-serier att hålla koll på 2017

Trots att serien träffar stolpen på vissa essentiella punkter, är den välspelad och otroligt läcker att kolla på. Det lekfulla fotot, de gråtonade färgerna och de Tim Burton-liknande figurerna skapar en magisk stämning och ett universum jag gärna återvänder till. Jag håller tummarna för en andra säsong!

Bäst: Harris tolkning av Olaf. Seriens främsta fokus ligger på honom och han sköter uppgiften galant.

Sämst: Att serien landar i ett slags feel good-träsk och inte riktigt kavlar sig ut.

betyg_3_5

Axel Diedrichs

Redaktionschef och medgrundare av Filmtopp.se. Aspirerande manusförfattare och cineast.
UA-71883076-1