Porträtt: Martin Scorsese (1942-)

scorsese

Martin Scorsese fann sitt filmintresse tidigt i livet. Under uppväxten i New York spenderade den unge Scorsese mycket av sin tid hemma, eftersomhan på grund av astma hade svårt att delta i utomhusaktiviteter tillsammans med andra jämngamla i området. I frånvaron av fysiska och sportliga aktiviteter utvecklades istället en fascination för film som skulle lägga grunden för en av vår tids främsta regissörer.

Trots det bejakade intresset för film var det inte en självklarhet att det var just den vägen han skulle gå. Istället fanns det funderingar på att utbilda sig till präst inom den katolska kyrkan, vars troslära präglat hans uppväxt. Planerna på prästskap övergavs dock till förmån för film-studier på New York University där han snart belönades med pris för bästa studentfilm. En kort period efter studierna sågs Scorsese undervisa på universitetet som instruktör och bland hans studenter återfanns en viss Oliver Stone.

Långfilmsdebuten skulle komma med filmen Who’s that knocking at my door (1967) som även markerade startskottet för skådespelaren Harvey Keitels karriär. Åren som följde skulle komma att etablera Scorsese som regissör men inte utan sina personliga utmaningar. I Mean Streets (1973) såg vi början på Scorseses framgångsrika samarbete med skådespelaren Robert de Niro och är den första filmen i Scorseses karriär som beskrivits och hyllats som ett mästerverk. Några år därefter skulle den kanske mest omtalade filmen i regissörens karriär inta strålkastarljuset.

Taxi Driver (1976) såg ett våldsamt och mörkt porträtt av Vietnam-veteranen och taxichauffören Travis Bickles psykiska förfall. Mottagandet bestod av ideliga hyllningar från kritikerkåren och filmen belönades med flertalet priser och fyra Oscarsnomineringar. Men vid filmens premiär väcktes det samtidigt kritik över de kontroversiella inslag som framställdes, däribland den då 13-åriga Jodie Fosters roll som barnprostituerad. Utöver sina framgångar med långfilmer hade Scorsese även ägnat 1970-talets början åt att regissera dokumentärer. Något som skulle komma att bli ett återkommande inslag i karriären.

Framgången var ett faktum och karriären hade tagit fart på allvar. Den tidigare osäkra regissören fann nu mod och möjlighet att skapa en stor produktion med hög budget, vilket resulterade i den musikaliska hyllningen till staden med samma namn: New York, New York (1977). Trots etablerade skådespelare som Robert de Niro och Liza Minelli blev filmen en flopp som imponerade på varken kritiker eller publik. Filmen kantades av att Scorsese utvecklat ett kokainmissbruk och hamnade efter den uteblivna framgången i svår depression.

Scorsese återvände till dokumentärfilm men övervägde att ge upp filmbranschen helt, tills hans vän och samarbetspartner Robert de Niro övertalade honom att ge upp drogerna för att regissera boxningsdramat Raging Bull (1980). Omdömen var inledningsvis ljumma men kritikerkåren blev därefter eniga att Martin Scorseses senaste film var ett nytt mästerverk och belönades med flertalet priser och Oscarsnomineringar.

De tidiga åren i Scorseses karriär berättar mycket om vad som skulle komma att prägla hans karriär. Hans enorma passion för film med en vilja och förmåga att söka projekt som ligger långt ifrån det han nyligen gjort och belönats för. Filmprojekt som många gånger krävt mycket arbete och övertygelse för att få producenter villiga att satsa på, eftersom de på förhand inte verkat vara givna succéer. Långfilmsprojekten har varvats med dokumentärer med en förkärlek för musikinriktade sådana där Bob Dylan, George Harrison, Rolling Stones m.fl. har avhandlats. Det var länge ett stående skämt i Hollywood att Scorsese efter ett flertal Oscarsnomineringar ännu inte hade fått äran att ta hem en statyett för bästa regi, tills hans sjätte nominering till sist belönades med en Oscar för The Departed (2006). Sedan dess har ytterligare två nomineringar tillkommit och inget tyder på att han är färdig. Ja, Martin Scorsese är onekligen en av världens främsta filmmakare. Om du vill ha tips på andra bra filmskapare och deras filmer, spana in våra listor över de bästa filmerna, som vi sorterar efter år.

Vad utmärker Scorseses filmer?

Användandet av New York. Staden Scorsese älskar att skildra har ofta en framträdande roll i hans filmer. Staden har många gånger en sådan betydelse i hans filmer att den ibland beskrivs som en ännu en karaktär som deltar i berättelsen. I Gangs of New York (2002) utgör den själva grunden för historien som de lokala gängen kämpar för att kontrollera.

Följande kamera. Så kallade ”tracking shots” är ännu ett kännetecken för Scorseses regi. Tracking shots innebär att kameran följer sitt subjekt i rörelse mot någonting där du som tittare får följa med på rundturen och passera vad karaktären passerar. En av de mest kända är från filmen Goodfellas (1990) där åskådaren får följa Ray Liottas karaktär, Henry Hill och hans dejt Karen, med in på klubben Copacabana och in i gangster-världens hjärta. Tekniken förstärker känslan av vilka möjligheter som står till Henry Hills förfogande i den kriminella världen, alla dörrar är öppna och han behöver bara flyta med.

Upprepade samarbeten med samma skådespelare. Scorsese har många gånger valt att samarbeta med skådespelare han tidigare använt sig av vilket ofta resulterat i gedigna framgångar. De som utmärker sig starkast i skaran är Leonardo DiCaprio och Robert de Niro.

Slow-motion effekter. Till skillnad från många av dagens actionfilmer som gärna använder sig av slow motion för att höja graden av action använder Scorsese sig av slow-motion effekter för att tydliggöra karaktärers känslor och ge tittaren en ökad känsla för vad karaktärerna går igenom genom. I Raging Bull bidrar det till en ökad känsla för den bestraffning boxaren Jake LaMotta får utstå i en av matcherna i filmen där han ses ta emot slag efter slag.

Använder frekvent populär-musik. Återkommande inslag i Scorseses många filmer är användningen av bred populär-musik, framför allt klassisk rock. Soundtrack från Rolling Stones återkommer ofta däribland låten ”Gimme Shelter” som används i Goodfellas, Casino (1995) och The Departed.

Tre Scorsese-filmer att rekommendera

Taxi Driver (1976)

Taxi Driver--(None)

Med: Robert de Niro, Harvey Keitel, Jodie Foster m.fl.
Genre: Thriller

Travis Bickle är en Vietnamveteran som spenderar nätterna med att färdas runt i New York bakom ratten på sin Taxi där han göder sin avsky för staden och dess invånare. Han äcklas av samhällets utveckling och dras till det fula som staden erbjuder däribland prostitution och porrklubbar.

Travis är en ensam, lidande själ som försöker finna en plats i en värld han hatar. När han kommer i kontakt med en kvinna och en ung flicka ser han sin chans att bryta sin sociala isolering men hans vacklande mentala hälsa ställer honom nära avgrunden till totalt förfall.

Varför du måste se den: Taxi Driver är Scorseses mest berömda film där regissörens kännetecken tydligt återfinns. En film som väckte såväl hyllningar som kritik för sina kontroversiella teman. Strålande skådespelarinsatser och innehåller en av filmhistoriens mest berömda repliker: ”you talkin’ to me?”

Kuriosa: 1981 utsattes dåvarande presidenten Ronald Reagan för ett mordförsök, utfört av John Hinckley jr. Motivet till dådet hävdade Hinckley själv var ett försök att imponera på Jodie Foster, som han blev fixerad av efter Taxi Driver.

Raging Bull (1980)

Raging Bull, en av de bästa boxningsfilmerna enligt Filmtopp.se

Med: Robert de Niro, Joe Pesci, Cathy Moriarty m.fl.
Genre: Drama

Raging Bull är baserad på biografin om boxaren Jake LaMotta som under 1940-talet försöker kämpa sig fram till världsmästartiteln i mellanviktsklassen. Boxningsvärlden är hårt styrd av korrupta gangsters och karriären är kantad av kontroversiella domslut och privata snedsteg.

Raging Bull är i första hand en skildring av en persons våldsamma kamp mot sina inre demoner där boxningens fysiska smärta är sekundär till det inre kaos som råder. Den aggressivitet som leder till framgång i ringen får konsekvenser i privatlivet när hans egen paranoia och svartsjuka utmålar sina närstående som potentiella motståndare.

Varför du måste se den: Raging Bull är ännu ett mästerligt porträtt av en osympatisk karaktärs resa genom sitt personliga helvete och gömmer sig inte för att ta fram det allra värsta ur Jake LaMotta. Robert de Niro gör en av sina allra främsta insatser och belönades välförtjänt med en Oscar.

Kuriosa: Robert de Niro genomgick en kroppsförvandling för rollen då han gick upp 27 kg för att spela en avdankad Jake LaMotta efter karriärens slut.

Goodfellas (1990)

goodfellas

Med: Robert de Niro, Ray Liotta Joe Pesci.
Genre: Drama

Goodfellas följer den sanna historien om gangstern Henry Hills uppgång och fall inom den organiserade brottsligheten under åren 1955-1980. En ung Henry idealiserade livet som gangster och hoppade av från skolan för att börja arbeta åt ledaren för den lokala mafian, Paul Cicero. Henry stiger snart från smågangster till etablerad medlem i mafian.

Varför du måste se den: Goodfellas är ofta omnämnd som en av filmhistoriens främsta filmer oavsett genre, men framför allt är den en uppskattad film inom crime-genren och många håller den högre än Gudfadern. Goodfellas känns autentisk i sin framställning av den kriminella världen och Joe Pesci gör sin allra främsta roll som den hetlevrade och våldsamme Tommy DeVito.

Kuriosa: Pesci föreslog själv den omtalade ”funny how”-scenen för Scorsese eftersom han hade erfarit en liknande händelse som ung. Han jobbade som servitör och hade benämnt en gangster han serverade som rolig, något som inte uppskattades.

Rickard Axelsson

2 Trackbacks & Pingbacks

Comments are closed.