Pelle Kanin 2 - på rymmen

Pelle Kanin 2 - På rymmen (2021)

En uppföljare som är lätt att ta sig an, men som tappar bort magin från den första filmen.

Det finns alltid en publik för talande djur! Unga som gamla, ingen kan förneka att det är något av det mest magiska man kan se, och till den dagen vi kan diskutera politik med hamstern, så kan man följa med Pelle Kanin på hans äventyr.

I den första filmen om Pelle Kanin (James Corden) är han herren på täppan, vars favorithobby är att stjäla mat från bondgården hans familj bor intill. Men han fick mer mothugg än han kunde förvänta sig när McGregor (Domhnall Gleeson) flyttar in på bondgården. Han ville inte bara ha grönsakslandet för sig själv, han försökte också sno Peters älskade människovän Bea (Rose Byrne) från honom.

I slutändan blev alla vänner (mer eller mindre) och i andra filmen vankas nya hyss!

Pelle Kanin, eller Peter Rabbit som är hans engelska namn, och hans vänner: gåsen, renen, räven, grävlingen och alla andra på gården han kallar hem, är skapade av författaren Beatrix Potter. Hon är en av Englands mest folkkära författare. Hennes historier är hjärtvärmande i sin enkelhet och hennes handmålade bilder av djuren kan kännas igen av vem som helst.

Vad dessa filmer visar är att vissa historier är universella bara man kan utför dem med respekt för ursprunget och vågar flika in lite modernitet. Pelle Kanin hade nog inte blivit så framgångsrik som den blev om den hållit sig religiöst till genomgodhet, fluffighet och söthet. Den gjorde karaktärerna lite kaxigare än sina bokversioner och lite lättare att identifiera sig med (hur mycket man nu kan identifiera sig med en kanin).

Balansgången mellan modernitet och originalet rubbas dock i andra filmen. Pelle Kanin är trött på att kallas trubbelmakare men kan inte motstå att gå med en grupp smågangsters när deras ledare Barnabas påstår sig ha känt hans pappa. Han ser sig själv i Barnabas och tycks frodas i den småkriminella miljön, men han känner ändå att något är fel.

Potters magiska enkelhet byts ut mot moraliska dilemman, en stressig stadsmiljö och allt för många "samtida" skämt. Bubblan har spruckit och det finns knappt något kvar från första filmen, eller ens Potters böcker som gjorde dem till en succé från början. Ironiskt nog är en av konflikterna i andra filmen att ett bokförlag vill sälja Beas böcker om Pelle, men de vill modernisera och förlöjliga honom. Precis det som den här filmen gör. 

Pelle och hans vänner är älskvärda och lätta att följa med, men jag betvivlar att ens barn tycker uppföljaren håller måttet. Kanske är den värd en och en halvtimmes tidsfördriv för de enstaka roliga skämten och fantastiska animationen, men det är det.

MER LÄSNING:

• Uppföljarna som överträffade sina föregångare
• Uppföljarna som aldrig borde ha gjorts