Alla stjärnor är inte skådespelare

Dwayne Johnson, Zac Efron m.fl. i Baywatch.
Filmen Baywatch, baserad på TV-serien med samma namn, fortsätter traditionen med att låta en vältonad kropp gå före talang som skådespelare. Foto: Paramount Pictures.

Hollywood kallas ibland drömfabriken. Här kan människor uppnå drömmen om ära och berömmelse. Problemet är att det inte alltid går hand i hand med talang som skådespelare. Denna krönika utforskar den problematiska skillnaden mellan skådespelare och stjärnor.

Jag kollar sporadiskt på komediserien New Girl på Netflix. I skrivande stund ligger jag tre säsonger ”efter”. Under femte säsongen behövde seriens stjärna, Zooey Deschanel, ta en paus från serien, då hon började närma sig slutet av sin graviditet. Hon var frånvarande under sju avsnitt. Resten av rollbesättning fick under dessa avsnitt bära upp serien utan den hyperneurotiske Jess (Deschanel). Detta hade inte varit några problem. Dessvärre tyckte manusförfattarna att en ersättare behövdes. Denna ersättare bestod av Megan Fox.

Stjärnor som inte är skådespelare

Megan Fox och Jake Johnson i New Girl
Megan Fox (stjärna) och Jake Johnson (skådespelare). Foto: 20th Television.

Megan Fox är annars mest känd från Transformers och Turtles. I dessa filmer spelar hon den snygga tjejen som, är snygg. I testosteronstinna filmer där tjusningen ligger i att mutanter och/eller robotar slåss mot varandra, fungerar hon. I en komediserie, där tjusningen ligger i roliga situationer och repliker, blir det uppenbart att Fox inte är mer än ögongodis. Manusförfattarna av New Girl verkar inte ens ha försökt ge henne roliga repliker. Hennes syfte verkar mest vara att vara ”den där snygga tjejen” som killarna i serien mer eller mindre dreglar över. Megan Fox är inte en skådespelare. Hon är en stjärna.

Många skådespelare söker sig till Hollywood för att det finns arbete för dem där. Detta arbete betalar dessutom ofta väldigt bra. Det finns många duktiga skådespelare som funnit framgång i Hollywood och fått möjlighet att spela utmanande roller. Men Hollywood är också den där drömfabriken som gör det möjligt för vem som helst att nå ära och berömmelse. Många gånger går tyvärr utseendet före talang.

Jag såg en intervju med muskelknutten Dwayne ”The Rock” Johnson inför premiären av Vaiana. Han blev då ombedd att läsa replikerna till andra kända Disneyfigurer. Han blinkade lite käckt till programledaren och sa sedan att han gjorde sina egna ”tolkningar”. Det var smärtsamt pinsamt att se, då det blev tydligt att Johnson inte är en vidare duktig skådespelare. Han är dock långt ifrån värst. Han håller sig dessutom till roller där han ska vara stor, stark och ge folk på käften. Detta räcker hans ”talang” gott och väl till.

Jag blir faktiskt irriterad när stjärnor kallas skådespelare. När dessa stjärnor får stora roller i filmer som kräver skådespelartalang blir jag rentav lite förbannad, eftersom de då tar roller från riktiga skådespelare och berövar oss åskådare på en bra film.

Det värsta exemplet på en stjärna

Gal Gadot i Keeping Up with the Joneses.
Vid en sökning på ”Gal Gadot Keeping Up with the Joneses” är detta den första bilden som dyker upp. Foto: 20th Century Fox.

Som när den israeliske fotomodellen Gal Gadot fick rollen som Wonder Woman. Gadot har definitivt fysiken för att spela rollen som en av de största kvinnliga superhjältarna. Hon är lång och stark. Men det känns inte helt felaktigt att påstå att främsta anledningen till att Gadot fick rollen var för att hon är snygg. Hon har dessvärre inte vidare mycket talang, vilket var väldigt tydligt i Keeping Up with the Joneses. Som tur var lyckades Patty Jenkins, som regisserade Wonder Woman, ta sig runt detta faktum. Mycket tack vare duktiga skådespelare i birollerna.

Jag blev väldigt irriterad när jag hörde att Gadot var den första ”skådespelaren” att få en roll i Death on the Nile, nästa film om mästerdetektiven Hercule Poirot. Filmen är en slags uppföljare till Mordet på Orientexpressen. I den filmen spelades rollerna av två skådespelare som vunnit Oscars och fyra som varit nominerade åtskilliga gånger. Gal Gadot har vunnit ett MTV Movie Award för bästa slagsmålssekvens.

Stjärnor med talang

Jennifer Lawrence och Bradley Cooper i Du gör mig galen
Jennifer Lawrence vann en välförtjänt Oscar för sin insats i Du gör mig galen. Foto: The Weinstein Company.

Jag säger inte att det alltid är skillnad på stjärnor och skådespelare. Det finns flera exempel på individer som är båda.

Jennifer Lawrence spelade huvudrollen i The Hunger Games och dess uppföljare. Hon har även spelat karaktären Mystique i X-Men-filmerna. När en studio ska göra en storsatsning, som kommer att ha en hög budget och måste dra in mycket pengar, är Lawrence sannolikt på den korta listan över skådespelare de ringer. Hon har även vunnit en Oscar och varit nominerad ytterligare tre gånger. Personligen tycker jag att Du gör mig galen, som var den film hon vann sin Oscar för, är en helt underbar rulle.

Chris Evans är världskänd för att spela rollen som Captain America i Marvel Cinematic Universe. Trots att filmerna har ett starkt fokus på spektakulära actionsekvenser, lyckas Evans ge Steve Rogers/Captain America en viss tyngd. När han inte springer omkring i spandex tar han ofta roller i filmer som är tänkvärda och sevärda. I Gifted ställs intelligens mot empati på ett mycket träffsäkert vis. Playing It Cool är en av få romantiska komedier som faktiskt är söt, rolig och smart. Science Fiction-filmen Snowpiercer är en av de bästa filmerna jag sett de senaste tio åren.

Utseende går ofta före talang i Hollywood. Detta är anledningen till att vi oftare ser stjärnor i de stora rollerna än skådespelare. Jennifer Lawrence och Chris Evans är undantagen som bekräftar regeln. Och jag blir alltid lika glad när nya ”undantag” uppnår framgång.

En starkt lysande stjärna (?)

Emily Blunt i Sicario.
”You look like a little girl when you’re scared”. Han satte huvudet på spiken. Strålande insats av Emily Blunt i Sicario. Foto: Lionsgate.

Personligen tycker jag att Emily Blunt är sin generations bästa skådespelare. Hon väljer dock rätt ofta sina projekt som en skådespelare, det vill säga utifrån hur välskriven karaktären är och hur givande upplevelsen kommer vara. Sicario och The Girl on the Train anses kanske av många som några av de senare årens bästa filmer. Och jag håller med. Men detta var inte givet när de gjordes; Sicario hade en budget på 30 miljoner dollar, vilket är löjligt lågt för en modern actionfilm. Båda filmerna drog in mindre än 200 miljoner dollar i biljettintäkter, vilket är småpotatis jämfört med de miljardbelopp som de stora superhjältefilmerna drar in.

Men det säger ändå en hel del om Blunt som skådespelare att hon medverkade i dessa två filmer som på kort tid uppnått kultstatus. Det är nog inte helt felaktigt att påstå att hon har en hel del med filmernas framgång att göra. Särskilt The Girl on the Train, som får det mesta av sin tyngd av hennes insats. Blunt, som numera är mamma till två små flickor, tog nyligen rollen som Mary Poppins i filmen Mary Poppins Returns, som sannerligen är ett stort projekt. Om allt går vägen kan Blunt bli den ultimata stjärnan som också är en riktigt duktig skådespelare. Det är i alla fall vad jag hoppas.

 Vad tycker ni? Är jag för hård mot vissa av stjärnorna? Eller finns det kanske stjärnor som jag inte nämnt, som ni blir irriterade på varje gång ni ser? 

About Andreas Ziegler 136 Articles
Filmskribent, SEO-skribent och filmvetare. Kärt barn har många namn. Jag gillar innovativa och välkonstruerade filmer och TV-serier. Klicka här för att komma till min verksamhets hemsida.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.