Recension: Exfrun (2017)

Foto: TriArt
Foto: TriArt

Film: Exfrun
Manus & regi: Katja Wik
Medverkande: Maria Sundbom, Nina Sanjani, Ellen Olaison, Robin Keller m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 tim, 29 min

Exfrun är en ny svensk film!

I tre parallella berättelser får vi följa tre kvinnor i olika skeden i livet. Flickvännen Klara är precis i inledningsfasen i ett förhållande med sin stora kärlek, tvåbarnsmamman Anna är mitt uppe i småbarnslivet där båda parter mer eller mindre har givit upp. Sist men inte minst har vi exfrun Vera som lever i sviterna efter ett fallerat äktenskap med allt vad det innebär, så som delad vårdnad av barn och så vidare.

Katja Wik fick idén till Exfrun efter iakttagelser av hur kvinnor, medvetet eller omedvetet, skapar sig begränsningar när de ingår i en tvåsamhet. Forskning visar dessutom att gifta män oftast är mer framgångsrika och lyckliga än ogifta män, medan det är precis tvärtom för kvinnor. Filmens syfte är inte att lösa problemet utan snarare att starta en diskussion om ämnet. Om filmen lyckas med sin målsättning återstår att se, men den drog i alla fall igång tankeverksamheten i min lilla hjärna.

Enligt filmens karaktärer finns det ingen tvekan om att det är mannen som är källan till att deras förhållanden blivit som de blivit, men för mig som iakttagare är det inte lika tydligt. Tvåbarnsmamman Anna till exempel, tar tiden på sin man när han värmer välling åt deras barn. Vi har även exfrun Vera som målar upp sin före detta man som ett monster, vilket är en bild som inte alls stämmer överens med vad vi som biopublik får se av honom. Detta gör att det inte är lika självklart för mig som åskådare vems sida jag ska ta i de olika konflikterna som uppstår.

 

Både filmens regissör Katja Wik och producenten Marie Kjellson har jobbat på de flesta av Ruben Östlunds filmer. Detta tycker jag märks då flera scener påminner om Östlunds. Speciellt öppningsscenen där kameran fokuserar på karaktärernas fötter, vilket Östlund även gjorde i inledningen till De ofrivilliga. Detta är dock inget negativt, speciellt inte för ett Ruben Östlund-fan som mig själv. Med det sagt måste jag även poängtera att Katja Wik verkligen har satt en egen prägel på Exfrun. Med en kombination av imponerande kameraarbete och bra musik bjuds vi här på en unik filmupplevelse som både är bra och tankeväckande.

Med tanke på att Katja också är en meriterad rollsättare är det föga förvånande att hon lyckats sätta samman en skådespelarensemble som levererar på topp i varje scen. Filmens mest värdefulla spelare är utan tvekan Maria Sundbom i rollen som självaste exfrun. I mina Filmtopp ögonen är Exfrun en av de bästa svenska filmerna i år.

Bäst: Att filmen sätter fart på mina hjärnceller. I mina filmtopp ögon

Sämst: Att jag inte har tänkt tidigare på vissa problem som filmen belyser.

betyg 4

About Gustav Larsed 94 Articles
Filmälskare från Lidköping som är lika gammal som The Shining. Slukar allt vad film heter, oavsett genre, men har en förkärlek för lyckade skildringar av förälskelser.