Insiativet

Insiativet (2016)

  • 8 x 15 min
  • Komedi
Uppdaterad 19 februari 2020 kl. 16:02 | Publicerad 09 december 2016 kl. 12:12
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.
  • Regi:
    Thobias Hoffmén & Christoffer Sandler
  • Manus:
    Thobias Hoffmén & Christoffer Sandler
  • I rollerna:
    Christoffer Nordenrot, Happy Jankell, Olle Sarri m.fl.

insiativet-svt-play-jpg

I SVT Plays nya humorserie Insiativet får vi bekanta oss med ”Real Life Superheroes”. Det vill säga vänliga människor utan superkrafter som iklär sig superhjältedräkter och försöker bekämpa orättvisor.

Ett exempel på sådana människor är den brokiga skaran som utger gruppen Insiativet. Förutom grundaren och ledaren Leo består de av ett gäng med minst sagt varierande färdigheter. Sonar, till exempel, bidrar inte med så mycket med tanke på att han är totalt blind. Alltså inte på ett coolt Daredevil-sätt, utan bara blind. Men utöver honom är väl de flesta någorlunda dugliga att bekämpa brott. Ja, förutom Puma kanske som behöver ta det lite lugnt eftersom han återhämtar sig från ett par strokes eller tre. Det finns i och för sig fler hinder. Ekonomin är till exempel inte bra, så någon bil har de inte råd att köpa vilket gör att de ofta är sena till brottsplatser. Lokaltrafiken är ju inte alltid att lita på.

En sak som Insiativet faller lite på har att göra med konceptet mockumentär. I denna typ av genre spelar ju nämligen kameraoperatören en betydande roll och då gäller det att förvalta den rätta känslan på ett trovärdigt sätt. Serien är filmad ur flera vinklar med många snabba klipp vilket skulle betyda att två eller flera kameror har använts. Detta är väl i och för sig ingen omöjlighet men i flera scener korsklipps det på ett sådant sätt att minst en kameraoperatör bör ha fångats på film. Majoriteten av seriens publik lägger säkert inte ens märke till detta, men det ger trots allt serien ett något slarvigt helhetsintryck.

LÄS OCKSÅ: Bästa TV-serierna 2016

En sista grej som också drar ner helhetsintrycket en aning är hur tydligt det märks varifrån inspirationen till Insiativet är hämtad. Gruppens ledare Leo är mer eller mindre en kopia av David Brent från The Office. Hans obotliga förmåga att kränka personer i sin omgivning och att hela tiden ge korta bekräftelsesökande blickar in i kameran blir lite tjatigt i längden. Speciellt för ett inbitet The Office-fan som jag själv.

Men om vi glömmer bristerna och fokuserar på det positiva för en stund så är Insiativet en underhållande, rolig och en gnutta tankeväckande serie. Den framkallade inte några gapskratt hos mig men jag hade ett fånigt leende på mitt ansikte i stort sett hela serien igenom.

Skådespelarensemblen består mestadels av nya förmågor, men alla gör bra insatser och får klart godkänt. Vissa av er känner kanske igen Christoffer Nordenrot från YouTube-fenomenet Poesi för fiskar. I Insiativet spelar han gruppens ledare Leo på ett övertygande sätt. Visserligen en kopia av David Brent från The Office som sagt, men ändå bra. Två lite mer bekanta skådespelare passerar förbi lite då och då, nämligen Olle Sarri och Simon J. Berger. Sarri gör en alltjämt superproffsig insats medan Berger känns en aning blekare än vanligt.

Bäst: Olle Sarris komiska tajming är felfri.

Sämst: Det bitvis slarviga kameraarbetet samt bristen på originalitet.

 

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL