Rage of Honor (1987)

När jag var liten var jag ibland hos mina farföräldrar på besök. De hade tre kassettband som jag och mina kusiner tittade på varje gång vi var där. En av dessa filmer var b-actionrullen Rage of Honor. Jag har säkerligen sett filmen 15 gånger och en gång satt jag och räknade exakt hur många som dog i filmen. Jag har tappat bort siffran, men lita på mig när jag säger att det är många!

Sho Kosugi spelar någon slags specialagent från Japan som är på jakt efter drogbaronen och superskurken Havlock (Van Bergen). Denna jakt tar honom genom ett flertal intressanta miljöer ackompanjerat av pulserande (och underbar) 80-talsmusik. Handlingen är naturligtvis väldigt enkel men de som är på jakt efter en film med ett tänkvärt budskap plockar kanske inte upp en DVD som heter Rage of Honor och som har en japan med Beatles-frisyr och maskingevär på omslaget.

Filmen vinner väldigt mycket på att den känns påkostad. Actionscenerna är många och snygga och Kosugi verkar vara en synnerligen vältränad kille som utför många av sina egna stunts. Han får det ganska tufft mot sina motståndare vilket så klart är bra eftersom det gör slutfighten med Havlock avsevärt mer spännande. Det är däremot en 80-talsaction och har du sett mer än två actionfilmer i ditt liv kan du nog avgöra om det är klokt eller inte att satsa pengar på Havlock.

Det här är en film för dig som gillar enkel 80-talsaction men ändå känner att du vill ha litet kvalitet. Kosugi är ingen större skådespelare men en desto bättre atlet. Van Bergen är däremot riktigt läskig i rollen som Havlock och jag minns att jag som liten var ganska rädd för honom. Filmen blir aldrig tråkig tack vare sitt höga tempo och det tidigare nämnda skiftandet av miljöer. Kosugi slåss i lagerlokaler, djungeln och på slutet på ett lastfartyg i en hamn i Indonesien mot en rad olika motståndare som sträcker sig ifrån sydamerikanska knarkhandlare till ninjor med spjut (!). Att få tag på filmen är kanske inte det lättaste men lyckas du har du en härlig stund framför dig där du får 80-talsosande actionscener levererade med obefintligt utrymme för att pusta ut.

Bäst: Filmens höga tempo och tämligen välgjorda actionscener.

Sämst: Kosugi är litet svår att sympatisera fullt ut med eftersom han totalt saknar karisma.