Fem anledningar att älska Ramsay Bolton

När jag var ett litet barn var min favoritkaraktär i Lejonkungen Scar. Någonting hade kanske alltså gått snett redan där. Eller så ligger det i släkten. Min syster blev genuint ledsen när Joffrey dog och när jag, som 5-åring, tittade på Pokémon tillsammans med min pappa så berättade han att han hejade på Team Rocket.

Eller så har det inte gått snett någonstans. ”Kanske är det du som har rätt och de som har fel”, som det står på postern i Fargo. I vilket fall som helst så är det dags för ett erkännande, trots att den här artikeln säkerligen kommer att få mig uppskriven på någon slags lista hos SÄPO. Jag älskar Ramsay Bolton.

Ja, den flinande, inte-så-trevlig-att-ha-med-på-släktmiddagar-vibbande genetaliatjuven Ramsay Bolton. Mannen som hellre använder bebisar än Pedigree och som gång på gång vunnit vitt skilda internetsidors ”vilken karaktär hatar du mest?”-tävlingar. Trots det ler jag varje gång han dyker upp på skärmen. Här är varför.

För att Ramsay Bolton är Game of Thrones egen Joker

Ramsey Bolton i "Game of Thrones"

Bland alla långsiktiga, seriösa och mentalt schackspelande typer i Game of Thrones-världen så är det uppfriskande att ibland få följa en karaktär som bara vill se världen brinna. När allt tycks statiskt och grått är Ramsay Bolton en explosion av färger som alla hade älskat om han haft turen att råka födas i en Batman-film istället. Men samma personer som klär sig i en grön peruk samt vitt och rött smink på Halloween gnäller om att Ramsay är hemsk, trots att han och Jokern – i deras virriga, spontana, manipulativa, förvånansvärt självmedvetna och humorfyllda manér – har en hel del gemensamt. Slå ned någons ansikte i en penna, vifta en korv framför personen du precis könsstympat; jag bryr mig inte, det här är fiktion och chockar du mig är jag din.

För att Ramsey Bolton slår Joffrey alla dagar i veckan

Bolton-släktens banderoll är så pass brutal att Joffrey hade börjat gråta av dess åsyn.
Bolton-släktens banderoll är så pass brutal att Joffrey hade börjat gråta av dess åsyn.

Joffrey var aldrig en särskilt mysig person. Inte bara på det sättet att jag hade ”glömt” bjuda in honom till en avslappnad filmkväll med kompisarna om vi var bekanta, utan så pass omysig att jag förmodligen hade bytt rum eller till och med lämnat en fest om han tågat in med sin tajta, guldröda dräkt och sin krona som, givetvis, bara skriker ”jag är viktigast i rummet”.

Men hade Ramsay gått in på samma fest hade jag istället kastat mig ut genom fönstret utan att tveka, oavsett om vi var så mycket som fem våningar upp. I en värld med drakar, white walkers och greyscale måste den mänskliga antagonisten vara så pass skräckinjagande. En bortskämd lipsill håller helt enkelt inte måttet när vintern är på väg.

Eller, som redditanvändaren senjeny skriver på /r/gameofthrones: ”Leave Joffrey naked in the streets of King’s Landing and he would not last 5 minutes. Leave Ramsay naked in the streets of King’s Landing and the crime rate would double in one week.”

För att han är briljant spelad

ramsay3

Karaktären Ramsay Bolton i all ära, men hur mycket vore han om det inte vore för Iwan Rheons briljanta skådespelarinsats? Den orörliga blicken, det nästan puckelryggade kroppsspråket, rösten som måste vara lånad från någon slags grön goblin i en tunnel långt under marken och ögonen… De där ögonen. Tittar man in i dem länge nog hör man hur det skulle låta om Beatles spelade Slayer-covers eller hur det skulle se ut om Hannibal Lecter pensionerade sig och började ha te-kalas med sina kattungar. Så pass söta – men samtidigt så pass onda – är de där ögonen. Iwan Rheon gör jobbet så bra att varje scen med Ramsay blir en fröjd och han är så pass övertygande att jag, om jag vore hans pappa, förmodligen hade brutit kontakten med honom och sovit med ett öga öppet i resten av mitt liv.

För att han får folk att reagera

Ramsay Bolton

Älska honom eller hata honom. Ramsay har nästan transcenderat till att bli ett samtalsämne och det är mer än vad man kan säga om många. Vilket Game of Thrones-fan man än frågar är det oundvikligt; personen kommer att ha en åsikt om Ramsay vilket gör honom till en karaktär som jag tycker är spännande att följa. Ja, han är visserligen en våldtäktsman och han är ganska endimensionellt over-the-top också – och även om det förstnämnda är oursäktligt och det sistnämnda är lite tråkigt (men å andra sidan är det här en show med karaktärer som Hodor) – så är han i slutändan ändå en Bill Cosby på meskalin, utskjuten från en kanon och påväg till månen med dynamit och diamantpulver i fickorna. Är han så mycket som inom en femton mils radie från dig kommer det att märkas – så explosiv är han.

På grund av det här

Skål Ramsay Bolton! Må du leva, ett tag till åtminstone.

About Daniel Turfors 84 Articles
Musikälskande filmtittare som pluggar journalistik och söker efter en hemlig portal till Wes Andersons universum.

1 Comment on Fem anledningar att älska Ramsay Bolton

Comments are closed.

Inline
Inline