Fem filmsuccéer som kallades för ofilmbara

Många av de bästa filmerna som någonsin har skapats har haft en bok att luta sig mot. Det är inte alltid ett säkert kort – även som 10-åring insåg jag att Eragon är ett fullkomligt misslyckande – men jag vill ändå höja mitt glas, ge en tumme upp och skänka ett dussintal eloger till litteraturens värld då den gett oss filmer som Fear and Loathing in Las Vegas, Trainspotting och Forrest Gump.

Något jag har lagt märke till, ibland innan och ibland efter filmatiseringen, är att en hel del lyckade, stora och i många fall bra filmer tidigare har ryktats vara ”ofilmbara”. Kanske på grund av bokförlagornas stämning, omfattning eller komplexa natur. I vilket fall tycks stämpeln ”ofilmbar” gång på gång motbevisas och jag börjar känna att det är ett begrepp som hädanefter bör reserveras till latmaskar utan visioner. Så sätt igång, ni modiga, och ge mig en filmatisering av The Catcher in the Rye, Infinite Jest och One Hundred Years of Solitude; här ska ni få se att det faktiskt går.

Fem filmsuccéer som kallades för ofilmbara

Lord of The Rings

The_Lord_of_the_Rings_Characters

Någon gång i skolan skulle jag och några klasskamrater göra en femminutersfilm. Manusarbetet, logistiken och skådespelarcastingen var så pass svår att irritationerna närmast övergick till bråk och jag är ganska säker på att jag temporärt till och med fick en fiende på grund av processen. Att någon övermänniska (Peter Jackson) därför lyckats realisera Tolkiens storskaliga, nyanserade och intrikata värld gör mig närmast svettig.

Men det var aldrig en självklarhet och det säger en hel del att det tog enda till 2001 för ett av 1900-talets mest populära fantasyepos att bli verklighet. Inte utan bra försök dock; det mest intressanta är förmodligen ett projekt från 1969 där tanken var att Beatles-medlemmarna skulle få spela huvudrollerna i en Stanley Kubrick-regisserad film med Paul som Frodo, Ringo som Sam, George som Gandalf och John som Gollum. Kubrick tyckte dock inte om idén, ett potentiellt underbart fiasko som helt klart eggar igång ens fantasi rejält.

Watchmen

Watchmen-TV-Series-Show-Zack-Snyder

I och med att jag tycker att Watchmen är en underbar film, så blev jag förvånad när jag fick veta att serien vid ett tillfälle ansågs vara ofilmbar. Snyder lyckas så bra med att introducera ett helt nytt gäng hjältar samtidigt som det visuella i många fall är närmast identiskt med Dave Gibbons serierutor och Alan Moores ständiga cynism ligger hela tiden och puttrar under dialogernas (och monologernas) yta.

Men med tanke på just den cynismen kan det ha varit ett svårt projekt att argumentera för i ett ofta kommersiellt Hollywood. Dessutom är serien byggd över tolv nummer, vilket är krångligt att kondensera och sist men inte minst var Alan Moore så pass kritisk till en filmatisering av serien att han inte ens finns med i eftertexterna.

Kuriosa: Även Terry Gilliam ville testa på lyckan med Watchmen, men valde att dra sig ur.

Life of Pi

lifeofpi

Yann Martels bok Life of Pi kom ut 2001 och har sålt i miljontal. Den blev enorm succé, men ansågs ganska direkt vara ett svårfilmat eller rentav ofilmbart litterärt verk. Det är kanske inte så konstigt. Som jag anser att Disney fick erfara med den nyligen släppta Djungelboken-filmen kan oerfarna och unga skådespelare ofta vara knepigt; i synnerhet när de spelar mot CGI-djur. Lägg därtill på faktumet att nästan hela filmen utspelar sig i en liten livbåt på havet och du kommer kanske inse att Ang Lee har gjort ett riktigt ambitiöst jobb med Life of Pi.

On The Road

on the road

Det tog bara 55 år. Det hade kanske gått fortare om Francis Ford Coppola inte suttit och tryckt på manusrättigheterna sedan 70-talet, men slutligen blev den i alla fall gjord. Jack Kerouacs beat-klassiker om Sals roadtrip genom USA blev kanske inte helt fångad av Walter Salles adaption med Sam Riley, Garrett Hedlund och Kirsten Stewart, men filmen visar i alla fall att stream-of-conciousness-stilen inte är helt omöjlig att göra film av.

Avatar

Avatar

Redan 1994 såddes de första fröna till James Camerons epos Avatar. Föga förvånande var tekniken inte riktigt där än, så trots att det började dras i några trådar efter att Titanic var färdig slopades till slut projektet och under en lång period tycktes det som att den lovande idén aldrig skulle bli av. Men till slut kom teknologin i kapp, och även om jag inte är head-over-heels när det kommer till Avatar, så är det korkat att säga något annat än att filmen är en enorm succé.

Vilka böcker hade du velat se en filmatisering av? Kommentera!

About Daniel Turfors 98 Articles
Musikälskande filmtittare som pluggar journalistik och söker efter en hemlig portal till Wes Andersons universum.