Black Sea (2015)

I Robinsons värld existerar det två typer av människor: den som styr marionettdockan och den som är marionettdockan. Robinson tillhör den sistnämnde typen. Han befinner sig i en kämpig period i sitt liv där ingenting går rätt, men när han får sparken bestämmer han sig för att göra någonting åt det. Robinson får nys om en mytomspunnen ubåt från andra världskriget som tros vara fylld med guld. Ubåten är lokaliserad i Georgien och resan dit och tillbaka är farlig, så vida du inte har rätt män att sköta jobbet.

Men vad händer när en grupp män, nere på de djupaste av hav, inser att deras andel blir större om de är färre som delar på skatten?

I en värld där sjömän ideligen har blivit blåsta, har de svårt att lita på andra när det kommer till pengar. Temat i Black Sea är girighet och filmen besvarar frågorna: Är pengar värt att dö för? Är pengar värt att döda för? I besättningen spricker det och Robinson får testa sig själv som ledare med uppdraget att hålla samman männen.

Kevin Macdonalds (The Last King of Scotland, State of Play) thriller är ett mörkt äventyr som visar oss hur rikedom förblindar även den hederligaste av själar. I filmen befinner sig Robinson och Co. i en otrygg situation, likt den i Saw (2004), där främlingar måste samarbeta för att hålla sig vid liv.

Det jag gillar med "Black Sea" är att filmen är gjord på europeisk mark och av europeiska filmskapare. Filmen är därför långt ifrån en lycklig Hollywoodsaga vilket är något som berättelsen tjänar på. Huvuden flyger och det sker ett flertal oväntade vändningar.

Tyvärr är sekvenserna i vilka vi får förståelse för Robinson allt för korta och för få. Och det blir ett problem i en film som utvecklas till att vara en berättelse om överlevnad. Jag måste engageras rejält i händelserna och bli mer berörd när det gäller liv och död!