Recension: I morgon börjar allt (2017)

Småcharmigt, men kladdigt och förutsägbart drama

Omar Sy och Gloria Colston i "I morgon börjar allt"
Foto: Mars Films

Film: I morgon börjar allt (2016)
Regi: Hugo Gélin
Manus: Eugenio Derbez
Med: Omar Sy, Clémence Poésy, Antoine Bertrand, Gloria Colston m.fl.
Genre: Drama, Komedi
Speltid: 1tim 58min

Festprissen Samuel lever ett till synes lyckligt liv i Marseille. Han har inget att oroa sig över, tills en kvinna vid namn Kristin anländer med ett litet barn i famnen. Hon förklarar att barnet (som heter Gloria) är Samuels dotter och undrar om han kan hålla henne medan hon betalar taxichauffören. Men Kristin kommer inte tillbaka, utan hon lämnar Gloria i Samuels famn och åker tillbaka hem till London.

LÄS OCKSÅ: Franska filmer – Dessa ska du se

Samuel vet inte riktigt hur han ska hantera situationen och bestämmer sig för att ta med sig Gloria till London för att leta upp Kristin. Det visar sig vara svårare sagt än gjort, och de hamnar till slut hos filmproducenten Bernie som vänligt erbjuder dem en plats att sova. Sedan flyger åtta (tydligen väldigt snabba) år förbi, där Samuel har hunnit bli stuntman åt Bernie, samtidigt som han uppfostrar Gloria på egen hand.

Manuset är filmiskt, fast på fel sätt

Samuel spelas av Omar Sy som känns igen från En oväntad vänskap. Precis som den filmen är detta ett försök till en mysig feel good-upplevelse, men här lyckas det inte lika väl. Vi har sett det här förut och de emotionella slagen träffar inte. Jag tröttnar snabbt på den akustiska musiken som stiger i volym när något känslosamt ska äga rum och manuset är filmiskt, fast på fel sätt. Filmiskt eftersom det som händer bara händer på film, vilket leder till att man hela tiden är medveten om bristen på trovärdighet. Filmskaparna tycks ha velat trycka in så mycket som bara möjligt för att vinna vår sympati, men det får istället en motsatt effekt, det känns bara kladdig och oäkta.

LÄS OCKSÅ: BIOAKTUELLT

Samtidigt besitter I morgon börjar allt en del kvaliteter som räddar upplevelsen från ett lägre betyg. Skådespelet från Omar Sy och Clémence Poésy (som spelar Kristin) är det inget fel på, de har bara ett tunt material framför sig. Och producenten Bernie (Antoine Bertrand) är en lysande karaktär. Han står för större delen av filmens komik och hans förnäma och livsnjutande beteende lyckas charma även mig.

Fast mycket mer har inte I morgon börjar allt att komma med. Dess budskap är beundransvärt; den påvisar vikten av att bli vuxen och tampas med sina rädslor, men den gör det på ett klichéartat, utdraget och ganska kraftlöst sätt.

Bäst: Antoine Bertrand i rollen som Bernie.
Sämst: Klichéerna.

Filmtopps betygssymbol för 2 av 5

UA-71883076-1