Recension: The Girl with All the Gifts (2016)

 

tjejen-i-girl-with-all-the
Sennia Nanua som Melanie i The Girl with All the Gifts.

Film: The Girl With All the Gifts
Regi: Colm McCarthy
Manus: Mike Carey
Med: Sennia Nanua, Glenn Close, Gemma Artenton och Paddy Considine m.fl.
Genre: Thriller, Skräck
Speltid: 1tim 52min

Ett enormt svampvirus har brett ut över ett futuristiskt England. De smittade förvandlas till deformerade zombievålnader – vars bett sprider smittan vidare – med ett stort köttsug. På en militärbas någonstans utanför London befinner sig den virussmittade flickan Melanie (Sennia Nanua) där hon och flera andra barn hålls i sträng karantän.

Det framkommer tidigt att Melanie är olik de andra barnen. Hon är överintellektuell och kan lättare kontrollera de bestialiska symptomen. Därav är hennes gener viktiga för Dr Caroline Caldwell (Glenn Close) i jakten på ett vaccin. När basen överrumplas blir flickan tvungen att fly ut i det vilda tillsammans med sin godhjärtade lärare Helen (Gemma Artenton), Dr Caldwell samt den hårdhänte sergeanten Eddie Parks (Paddy Considine).

På förhand känns intrigen som någonting man sett förut. Ett virus sprids, folk blir smittade och en skara människor försöker rädda sig själva och andra. Dock fungerar det inte riktigt så i The Girl with All the Gifts, som tack vare en oväntad tvist levererar den mest nyanserade zombie-apokalypsen på många år.

LÄS MER: Fler Bioaktuella filmer nära dig

Filmen är ett gediget hantverk rakt igenom. Redan i den laddade inledningen – som direkt väcker mitt intresse – sätter regissören Colm McCarthy en nerv och en spänning som sedan följer med hela vägen i mål. Till sin hjälp har han han grym musik, komponerad av Cristobal Tapia de Veer, som likt ett hjärta ständigt pulserar med stark bas i bakgrunden. Detta skapar många laddade scener där en scen mot slutet, där Melanie konfronterar Dr Caldwells agenda, sticker ut extra. Här spelar både nykomlingen Sennia Nanua och den sexfaldigt Oscarsnominerade Glenn Close ut fullständigt. Speciellt Nanua imponerar filmen igenom, hon har en guldkantad framtid framför sig.

Vidare reagerade jag på var hur stilfull filmen var. Den utspelar sig både i karg vildmark och i ett dystopiskt London där fotografen Simon Davis, genom flera utzoomade tagningar, ramar in miljöerna på ett estetiskt tilltalande vis. Davis balanserar dessa tagningar med gripande närbilder mycket skickligt. Det skapas både distans och närhet till de olika karaktärerna beroende på vad regin vill förmedla

Därtill försöker The Girl with All the Gifts förtjäna din uppmärksamhet istället för att använda billiga knep. Genom att fokusera mer på thrillerkänslan istället för jumpscares är det mer ett krypande obehag som byggs upp. Dock finns det ett par äckelscener, där två stycken sticker ut. I scenerna där smittade barn festar loss på en marinsoldat och ett minst sagt förfallet spädbarn uppvisas frångår McCarthy sitt framgångsrecept. Det är visuell blodporr och det känns som det hade kunnat tonats ner något.

LÄS MER: Bästa filmerna 2016!

Sammanfattningsvis är filmen ett riktigt fräscht bidrag till genren. Intresset hålls uppe hela vägen tack vare tight regi, stämningsfull musik och den visuella stilen, som är en fröjd för ögat. Förutom lite onödig blodporr är de enda negativa aspekterna att bikaraktärerna känns något endimensionella och manuset ibland spretar lite. Nackdelarna till trots, The Girl with All the Gifts är en riktigt bra zombiefilm. Faktiskt en av de bättre sen britten Danny Boyles 28 dagar senare. Efter en gastkramande avslutning ställer filmen också intressanta frågor kring människan kontra naturen: Är vi människor verkligen så överordnade som vi tror?

Bäst: Filmens nerviga obehag samt det vackra fotot.

Sämst: Några äckelscener för mycket.

betyg_4

Kuriosa: Manusförfattaren Mike Carvey har även skrivit den hyllade boken med samma namn. Kika in den!

Relaterade inlägg

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*