Unika bilder från Walt Disney Animation Studios

Många av Disneys animerade filmer baseras på traditionella myter, fabler, legender, skrönor och sagor från litteraturens värld. Just nu pågår en unik utställning på Nordiska Akvarellmuseet i Göteborg om berättelsernas ursprungliga källor och hur Walt Disney Animation Studios tolkat dem genom målningar och teckningar i sina animerade filmer. Nedan kan du se ett exklusivt urval från utställningens material.

Robin Hood (1973)

Disneys animerade långfilm Robin Hood (1973) är en av de märkligaste filmatiseringarna av legenden om stråtrövaren som tog från de rika och gav till de fattiga. I den här storyboardteckningen ser vi att Disneys animatörer valt att låta berättelsen utspela sig i en värld befolkad av förmänskligade djur – vilket var ett nytt och djärvt grepp som engagerade publiken.

Snövit och de sju dvärgarna (1937)

Gustaf Tenggren föddes i Magra i Västergötland 3 november 1896. Han var framgångsrik som konstnär och illustratör innan han började på Walt Disney Studios 1935. Hans arbete var betydelsefullt för stora delar av utformningen av studions tecknade långfilmsversion av sagan om Snövit och de sju dvärgarna. Den här konceptbilden användes i utvecklingen av den banbrytande filmens pr-material.

Den lilla sjöjungfrun (1989)

Konceptbilder som den här används för att presentera hur viktiga scener i en film kan se ut. Bilden av Ariel i sin hemliga skattgrotta är från Den lilla sjöjungfrun (1989). Alla animerade filmer genomgår en process av bildmässigt sökande och experimenterande innan animatörerna fastnar för de slutliga detaljerna. Lägg märke till att Ariel i det här stadiet av filmens utveckling har svart hår och inte rött som i den färdiga filmen.

Tre små grisar (1933)

Norman Fergusons animationsteckning ur Tre små grisar (1933) föreställer Stora stygga vargen som med uppbådande av alla sina krafter blåser omkull ett av de små grisarnas hus. De lyckade gestaltningarna av rollfigurernas karaktärer, handlingar och deras beteenden blev stilbildande för en slags personlighetsbaserad animerad film som gjorde urgamla fabler angelägna för en modern publik.

Kalles bättre jag (1938)

I den här storyboardteckningen från Kalle Ankas bättre jag (1938) blir Kalles ena jag, ängeln, förfärad när han förstår att Kalle tänker skolka från skolan. Disneystudion inspirerades tidigt till att försöka göra en tecknad version av den tyska barnboksfiguren Der Struwwelpeter (Pelle Snusk) men filmmakarna valde till sist att låta den oförbätterlige Kalle spela rollen som det motbjudande barnet som straffas för sina missdåd.

Jättens överman (1938)

Storyboardtecknare förvandlar en berättelse till skisser innan filmanimeringen tar vid. Med skisser som de här från Jättens överman (1938) i blyerts och färgpenna visualiserade tecknarna inte bara filmens miljö – de presenterade också skräddaren som spelas av ingen mindre än Musse Pigg.

Snövit och de sju dvärgarna (1937)

Som ung såg Walt Disney en stumfilm om Snövit. Sedan dess drömde han om att göra en egen tecknad filmversion av sagan. Snövit och de sju dvärgarna (1937) var med sina övertygande rollfigurer och fantastiska miljöer en gripande gestaltning av den gamla sagan. Den blev banbrytande inom filmindustrin eftersom den var den första tecknade långfilmen i Technicolor och utgjorde en referenspunkt för alla liknande filmatiseringar som sedan följde.

Utställning: Disney – konsten att berätta innehåller inte bara originalteckningar och akvareller, utan också material från mer aktuella filmer som den främsta animerade filmen genom tiderna, Frost. Utställningen visas 20 - mars-4 september.