Steinar

Steinar (2016) - Beck

  • Thriller
Uppdaterad 06 december 2019 kl. 09:12 | Publicerad 16 februari 2016 kl. 16:02
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.
  • Regi:
    Mårten Klingberg
  • Manus:
    Josefin Johansson
  • I rollerna:
    Peter Haber, Kristoffer Hivju, Jonas Karlsson
Recension: Steinar. Foto: Baldur Bragason
Recension: Steinar. Foto: Baldur Bragason

Martin Beck befinner sig i ett vakuum efter bortgången av kollegan Gunvald Larsson. Sorgen utrycks på olika sätt för var och en i polisgruppen han var en del av. Chefen Klas Fredén (Jonas Karlsson) ser fram emot nya resultat och meddelar Beck att han redan tillsatt en efterträdare. Steinar Hovland (Kristofer Hivju), en norrman från Oslopolisen vars prestationer beskrivs ligga i linje med skidåkaren Petter Northugs, ska nu bli Becks nya högra hand och en potentiell maktkamp börjar gry i polishuset.

Steinar och Beck hittar varandra när en husvagn sprängts i luften och det hittas en oidentifierad kropp. Själva campingområdet tillhör missbrukare och människor från samhällets bottenskick, vilket tidigare resulterat i dispyter mellan de inkvarterade och polisiära insatser som följd. Ägaren till den sprängda husvagnen saknas, men är det hon som är offret? Hennes alkoholiserade far verkar inte sakna henne speciellt mycket och blir ganska omgående en del av utredningen. Dessutom är den så kallade grannsamverkan i det närliggande villaområdet också intressant eftersom de verkar lite väl involverade i saken...

Steinar är den andra filmen av totalt fyra nya Beck-filmer som kommer att ha premiär under 2016 på C More. Det stora snacket inför den 32:a Beck-filmen har handlat om hur filmserien ska kunna överleva utan Mikael Persbrandts medverkan. Efter 132 minuter är mitt svar: förmodligen bra.

Steinar är ett frisk tillskott till Beck (kanske för att han är en ny typ av karaktär som väckt liv i filmserien) olikt de andra vi mött genom åren. Samtidigt som han är ödmjuk och engagerad tar han till sina nypor när de behövs. Detta får honom att verka oberäknelig, men som tittare är det för tidigt att placera honom i ett fack. Med andra ord är Steinars personlighet mångsidig och det lockar fram en frestelse att se mer av honom.

Motsatsen kan väl sägas om själva storyn och dess utveckling runt mordfallet. Rätt ensidig är det och till och med ointressant i vissa stunder. Temat behandlar utanförskap och människors lika värde, även inför lagen. På den ena sidan följer vi en politiker boendes i de fina kvarteren för att vidare exponeras för ett annat liv genom missbrukarnas vardag på campingplatsen. Ett uttjatat tema i deckargenren som i Steinar blir lite väl schablonmässigt framställt. Inte blir det bättre av överspel från diverse birollsinnehavare.

Anledning till att man ska se Steinar är Kristofer Hivjus entré i serien samt Martin Becks lite annorlunda uppträdande mot vad vi är vana vid. Själva mordhistorien är däremot en svag sådan. Sedan tidigare har vi skrivit om De tre bästa Beckfilmerna, om du är sugen på mer Beck!

 

Bäst: En scen när Steinar konfronterar polischefen Klas Fredén för hans synnerligen empatilösa uppträdande. Äntligen!

Sämst: Det måste finns någon maxnivå för hur förutsägbar en film får vara?

 

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL