The Assassin (2015)
The Assassin utspelar sig i 700-talets Kina under Tang Dynastin. Där får vi möta Nie Yinniang, en ung kvinnlig lönnmördare, som utför uppdrag på order av sin mästare Jiaxin, en nunna som har uppfostrat henne sedan att hon var tio år. När Yinniang plötsligt tvekar under ett uppdrag och misslyckas, anser mästaren att hon är för vek och måste sättas på test.
Filmen går ut på att Yinniang ska försöka återställa tilliten hos sin mästare och bli kvitt de mänskliga känslor, som Jiaxin anser att hon besitter, eftersom de hindrar henne från att utföra sitt arbete så effektivt som hon borde.
Alla långa tagningar vi får ta del av under filmens gång gör The Assassin till både en otroligt vacker och en filmtekniskt intressant upplevelse. Det känns skönt för själen att slippa de annars så vanligt förekommande snabba klippningarna i allt från dialoger till fightingscener. Detta tillsammans med det aningen udda filmformatet, som jag senast såg i Wes Andersons Grand Budapest Hotel (2014), gör The Assassin till ett estetiskt tilltalande konstverk.
Tack vare filmens tempo har vi tid för att ta in alla de vackra vyer som Hsiao-Hsien Hou fångar, men tyvärr resulterar också detta i att filmen blir en aning långsam. De långa tagningarna tillsammans med den sparsamma dialogen och avsaknaden av betydelsefulla händelser, får filmen att tappa drivkraft.
Trots det låga tempot kändes det kul och originellt att se en film på detta tema, som inte spelar på effekter och fysiskt lagbrytande fightingscener, utan istället har satsat på en emotionell mystik med andra underhållande kvaliteter. Men allt som allt håller The Assassin inte riktigt måttet. Ska du se den är det främst för just estetiken och det annorlunda filmandet.